Odjur av alla de slag

Det finns trevliga djur (som kossor) och mindre trevliga djur och så har vi odjuren. Allt beror förstås på perspektivet. Av naturliga skäl känner jag en mängd biologer och en del av dem är fascinerade av det som vi bönder anser vara skadedjur. En biolog var här på besök och jag ursäktade mej att jag inte hunnit städa tröskhuset men han var imponerad av de fina spindelvävarna som där fanns.

Fåglar kan vara väldigt trevliga såsom tofsvipor och svalor. Svalor hade vi i mängder i år och de byggde bo överallt. Jag lät dem hållas även om de skiter ned alldeles förskräckligt. Fast det fixar man lätt genom att sätta en pappskiva under boet. Tyvärr så har vi också skator och liksom hos Christer så förstörde de skurkarna svalornas bon och tog alla ungarna. Utom ett som fanns längst inne i gamla torken utanpå påfyllningsröret.

Då jag skulle tömma nya torken så gick det inte alls för det satt en svalunge på varje handtag till alla tre omkopplarna ! Jag stod rakt under men de rörde sej inte. Nästa morgon var de i alla fall borta och jag kunde börja tömma. Men sedan blev jag mindre glad över fåglarna (jag vet inte exakt vilken sort). De hade skitit på den nya blanka plåten i torken och det måste ha varit rena svavelsyran för den frätte bort galvaniseringen och plåten var alldeles rostig.

Det måste göras nånting för annars måste jag snart byta plåt och det är både dyrt och arbetssamt. Så jag tog en stålborste och rostskyddsfärg och målade över fläcken. Då var jag inte vän av fåglar. Troligen måste jag sätta upp fågelnät för alla luckor i torken.

Vildsvin har vi redan diskuterat. Nu är stängslet kring potatislandet styrt av en klocka som kopplar på strömmen bara till natten. På dagen rör sej vildsvinen knappast. Men jag hörde i dag att de varit bakom grannens uthus så de börjar nog röra sej på åkrarna.

I morse plockade jag flyghavre och då hade man förstås sällskap av en massa flugor och bromsar. Även om de inte förekommer i sådana mängder som då vi hade djur så räknar jag dem absolut till de värre odjuren.

I trädgården rör sej en flock trastar som ser till att bären inte hinner fara illa. Förstås skulle vi hellre plocka dem själva …

Inomhus har vi sällskap av sockermyror och jag provar olika metoder att hålla dem i schack. Gift vill man inte använda inomhus men de lär ogilla kanel. Jag prövar också curry i pulverform. De klättrar upp längs alldeles blanka kakel och sitter under hyllorna …  Sådana fötter borde man ha då man bygger och klättrar på husen.

Men man får väl bara vara glad att vi inte har skallerormar och krokodiler i våra trakter. Även om man aldrig kan vara säker. Man läser ju om folk som har de mest underliga husdjur – som allt emellanåt rymmer.

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen. Visa alla inlägg av Nisse