Traktorväder i skogen

Det har fortfarande varit varmt och kommit snö. Men det går bra att köra med traktor. Jag har suttit inne i hytten och brorsan har fällt och blivit genomblöt :-). Det har till och med varit för varmt i hytten då man måste ha på fläkten med varmluft så att fönsterrutorna inte immar fast.

Vi har kört längs vägarna – ut på mossen vågar man sej inte mera. Och det går bra då man får ris och kvistar under hjulen.

DSCN5538

Vi fäller träden tvärs över vägen och det är viktigt att börja fälla bakifrån så att de sista träden ligger utanpå. Annars måste man dra alla träd underifrån och det kan bli svårt om de är litet större. Här kommer alltså en ny väg utanpå dikesvallen – likadan som den som finns på andra sidan diket.

Medan det regnade som värst förra veckan så gjorde jag nödvändigt underhåll på Belarus och gamla lastaren. Och så satte jag fast en LED-arbetslampa under bommen på lastaren. Den är på 10W men lyser fint. På nätet kostade den bara 10 euro men det var mycket jobb att sätt fast den för jag måste svetsa ett starkt skydd av 8 mm järn och skydda ledningen till lampan. Det är viktigt att lampan är på mellanbommen och lyser rakt på gripen. I fjol satte jag fast en likadan lampa på huvudbommen men den lyser bara ibland där den borde lysa. Man behöver inte så starka lampor om de lyser på rätt ställe.

DSCN5535

Här är ledningen ännu inte fastskruvad och skyddad. I dag testade jag lampan och den fungerar fint. På bilden nedan plockar jag en björk inne i ett granbuskage. För en gångs skull ser man faktiskt vad man gör.

DSCN5541

Då jag kom hem omkring sjutiden så började det redan frysa på och det verkar bli fint väder i morgon. Nu blir det bråttom att ta igen all tid man förlorade först med kölden på -25 och sedan med värmen och regnet förra veckan.

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

7 reaktioner till “Traktorväder i skogen”

  1. Ser bra ut! Men jag måste fråga en sak. Varför gör man körväg på bägge sidor av diket? Det brukar ju dessutom växa bäst nära diken. En annan sak är att närliggnade skog blir känslig för vinden då det blir en “smal kalyta” längs med den.

  2. Därför att vi har två smala skogremsor på bägge sidor om diket. Förr gick vägarna genom lågmarker på bägge sidor men där är det problem om det inte är riktigt kallt. Vallarna blir aldrig riktigt mjuka och man behöver bara korta stickspår för att få ut virket. I värsta fall kan man dra ut det med vinschen till vallen. Diket är så stort att man inte kommer över det utan en stor bro. Den gamla vägen inne i skogen är nu helt obrukbar på grund av värmen.
    Det har mest växt sly på vallarna (litet större björkar) så speciellt värdefull skogsmark är det inte. Nu får de gamla vägarna växa igen så vi förlorar inte just areal. Kantzonen är känslig nu i början men med tiden får träden stadiga rötter där. Och så är det lätt att köra ut vindfällen bredvid vägen.

  3. Visst är det trevligt när man ser! Har själv också led-lampor på lastaren, men på vardera sidan om tornet
    med lite olika höjdinställning så det blir en ganska stor sektor som det lyser på. De är inte så utsatta på tornet som på bommen. Förutom traktorns original arbetsljus har jag även två extra ledlampor på stänkskärmarna som är riktade till sidorna för att upptäcka högarna med.
    Den låga placeringen ovanpå skärmarna är ganska skyddad och så ser man ljuset “ovanifrån” vilket jag trivs
    ganska bra med. De första dagarna med ledlamporna led avståndsbedömningen lite för de rackarna skuggar
    lite annorlunda än vanliga halogenare.

  4. Jag har fyra gammaldags arbetslampor fästa vid taket på Belarusen – två bakåt och två framåt. De är fastskruvade under takkkanten så de är ganska bra skyddade. Taket har jag byggt själv av 2 mm stålplåt då det gamla plasttaket gick sönder. Man ser ganska bra men fyra H3 drar mycket ström och då fläkten också är på så orkar generatorn inte riktigt. Så jag tänker byta ut dem till lysdiodlampor som bara drar en tiondedel vid samma ljusstyrka. Men det blir väl 18W smala LED-arbetsljus som ger ganska grymt mycket ljus. De är också så små att de ryms under utskottet på taket. Men bytet blir väl av först då de gamla går sönder … Och det räcker säkert inte länge för skogsarbetet är hårt för maskinerna.

  5. Jo det känner på grejorna, speciellt där jag varit nu och virket är fastfruset i isen, så behövs nog varje
    ton lyftkraft/gripkraft. Halt som tusan är virket och lutar traven det minsta så åker det iväg till andra sidan
    där man inte når det. Speciellt björkarna och mellanbitarna på tallarna är besvärliga. Gäller även att öppna
    gripen så långt det går i motluten, annars blir det “självlossning”!

  6. LED är en fin uppfinning men effektuppgifterna ska tas med en nypa salt. De arbetsljus jag köpt (prisklass 8-30 euro) har genomgående visat sig ha halva effekten i verkligheten jämfört med uppgiven effekt. Onekligen lyser de ändå bra och klarar sig med de gamla ledningarna fast man fördubblar antalet lampor.

  7. Det finns bra lysdiodlampor och så finns det dåliga. Man kan inte se på effekten (W) utan man måste se på ljusflödet (lumen). Då jag köpte arbetsljus så fanns det lampor med samma effekt men en (litet dyrare) hade nästan dubbelt så många lumen. Jag köpte också billiga lampor (E27) av märket Anslut men de höll inte många månader fastän de borde hålla i tio år. Dåliga elektronikkomponenter som är känsliga för upphettning för lampan lyser i en minut och slocknar sedan.

    Råd och rön hade jämfört lysdiodlampor (E27) och där fanns stora skillnader. Airam klarade sej ganska bra och har också 3 års garanti. Men priset är absolut ingen garanti för flera billiga lampor kom bland de bästa. Men så är det att då nånting bli pop så kommer det hästskojare som gör nånting billigt och uruselt … Jag rekommenderar radron.se som har en hel del tester.

Kommentarer är stängda.