18 november, 2016 av Nisse

Fint verkstadsväder

Det blev plötsligt 20 grader varmare med regn och slask. Och det passar  utmärkt för verkstadsarbetet. Det är + 10 grader i verkstaden och varmare borde det inte alls bli. Efter en massa störningar har jag återupptagit svetsandet av lastarfästet. Fast mest sysslar jag med att borra, skära och i synnerhet slipa. Det är ju ett tecken på usel svetsare att man måste använda vinkelslipen så mycket.

DSCN6307

Jag har ganska mycket ström för att få svetsen att gå på djupet men det sprättar en hel del. Bakbenen blir ganska stela då man står och spänner sej för att få elektroden att röra se snyggt och jämnt. Jag vill köra hela pinnen till slut så det inte blir onödiga skarvar på svetssträngen och avbryter bara då elektroden är slut eller det börjar lukta bränd ull – då brinner stickastråmpåna (yllestrumporna). Att svetsa rak skarv uppifrån på bordet är inget problem men det går inte mera då man börjar svetsa ihop bitarna. Då gäller det att försöka hitta en någorlunda bekväm ställning och se till att kabeln ligger i en snygg slinga. Då elektroden blir kortare så är det inte bra om kabeln fastnar bakom något hörn.

Jag satte in litet extra stöd i sidolådorna så att bultarna skulle sitta ordentligt. Både processorns och stödbenens fästen är fastskruvade vid ramen så man inte behöver skilja åt hela lastaren för att reparera fästena – en sak som irriterade mej ordentligt på den gamla Nokkan. Svetsfogar är både starka och billiga men det är ett elände att reparera dem.

DSCN6319

Skärning av V-fogarna började gå bättre då jag vred upp acetylenet så mycket det gick. Det behövs inte alls lika mycket gas för att skära rakt igenom en tjock platta. Det är som vanligt – just då man började kunna nånting så är det färdigt och man behöver inte göra det mera.

DSCN6318

Jag måste tillverka fästbitarna för att kunna svetsa fast 20x20mm stöd och borrandet av hålen var intressant. Det gällde att akta näsan för spånorna blev upp till halvmeterslånga … Intressant nog bara för den ena sortens järn – den andra hade korta spånor. De nya pelarborrarna har skydd (för näsan) mot långa spånor men inte min gamla pelarborr. Jag var tvungen att stanna allt emellanåt och ta bort spånorna från borren.

DSCN6321

Nu borde alla hål vara borrade. Jag ville få det gjort medan bitarna var så små att jag orkade lyfta upp dem på bordet till pelarborren. Sedan skruvade jag fast plattorna vid sidorna och svetsade fast stödbitarna 20x20mm. I det skedet behövde jag stora (djupa) skruvtvingar och de kom samma dag som jag började svetsa fast stöden. Egentligen har jag länge behövt extra djupa skruvtvingar men har inte hittat sådana. Men nu hittade jag på tyska eBay och beställde två stycken. De kom mycket fort på bara tre vardagar och var billiga och prima kvalitet. De vanliga skruvtvingarna är bara 12 cm djupa men de här är 25 cm. Mycket användbara. Nedan syns den nya tvingen till vänster.

DSCN6325

Nu håller jag på att svetsa ihop de olika bitarna och sedan är det slut med att lyfta nånting för hand. Visst går det bra med motorlyften men den är så långsam att jag flyttar allt för hand som jag bara orkar med.

DSCN6328

Här saknas ännu en del stödplattor och småbitar men de stora bitarna är på plats. Fästet är ju upp-och-ned ifall ni tycker det ser konstigt ut … En hel del tid har gått åt att mäta och ställa in allting för att fästat skall passa både till traktorn och till processorn. Ganska bra gick det att planera om man beaktar att jag ändrat ritningarna 20-30 gånger. Och så springer jag och mäter på nytt och på nytt så jag inte gör något misstag för det är inte lätt att ändra det färdigt svetsade fästet. Då jag får tre stödplattor till fastsvetsade så gäller det att lyfta upp fästet på traktorn.

En krånglig sak är ännu kvar och det är fästet för fötterna. Där gäller det att få fästpunkterna för foten och fotens hydraulcylinder på rätt plats. Det måste fungera både då foten är nere och då den är upplyft. Utan CAD-programmet skulle det vara ganska krångligt – jag har redan fått ändra en hel del feltänkanden.  Fötterna och ventilbordet måste i alla fall vara klara då själva lastaren lyfts upp för annars vippar traktorn.

Vädret är bra ur den synvinkeln att man inte har något intresse alls av att fara till skogen. Det är bara bråttom att få fästet klart medan det är varmt väder för lastaren måste lyftas upp utomhus. Det betyder en vecka för sedan lovas det igen kallare väder.

 

 

 

 

 

Etiketter: , ,

3 svar till “Fint verkstadsväder“

  1. per fd skriver:

    Tänkte säga det varit lättare att köpa en begagnad Sampo att hugga med men när du kommit så här långt ids jag inte säga det.

    Häller bakaxeln på zetron för all tyngd ? Den är ju ingen ford precis vammas kersantti eller major !

    Stödfötter har tre problem, tar tid att sätta ut och lyfta upp eller så glömmer man lyfta dom.

  2. per fd skriver:

    Svärfar brukar säga det är skillnad hur man bearbetar plåtar. Valsriktningen har betydelse om man tar en på längden och en på tvären då kan man få olika resultat. De skall bearbetas från samma håll om de skall bli exakt lika.

  3. Nisse skriver:

    Jo, det är nog alltid litet problematiskt med en jordbrukstraktor i skogen men ett par tusen kilo borde nog gå. Då är det viktigare att man kör försiktigt så det inte blir hårda stötar. Det är krypväxeln som gäller i skogen. Men nu fick jag för ett par veckor sedan en ny väg som är riktigt slät och fin.

    Eftersom jag har gallringsprocessorn kopplad till ramen så står jag mest stilla med traktorn och bara flyttar den bakåt då och då (jag fäller för hand). Stödfötterna behövs absolut. Och visst vill jag glömma att lyfta upp dem men då snurrar bakhjulen bara i luften :-).