9 januari, 2017 av Charlotta

Storstädning

Jonte har fått sin nya dörr. 🙂 Jej!

Jag dammsög upp glaset i hytten. Först dammsög jag mattan där den låg inne i traktorn för att få bort så mycket glas som möjligt, jag kunde konstatera att det fanns en hel del fasttrampad lera, sand och skit på mattan… Trångt var det att krypa runt därinne också. Sen drog jag ut mattan och skakade försiktigt av den och dammsög igen. Det fanns glas runtom i hela hytten, så jag började städa…

Tänk hur mycket saker det ryms i en traktorhytt!

Jag städade ur hela Jontes hytt… Tömde den helt. Och där fanns det grejjer! Det fanns rep, tryckstångs tappar i flera olika storlekar och modeller, rostlösarburkar, ämbar, plastkassar, böcker, diverse olika verktyg som jag senast minns att jag använde för något år sedan och som varit spårlöst försvunna sedan dess…. Och en hel del annat också i en enda röra, främst bakom sätet. Men, nu är det städat. Två plastkassar med ”roskis” fanns det också, trasor, balgarn, plast och sånt… Men, nu är det tomt. Bara att börja fylla på nytt, men, kanske man skulle försöka att städa ur traktorn lite oftare i fortsättningen. Jag tror ju verkligen inte att det kommer att bli av, men, man kan ju försöka iallafall…

Sen var det dags att få nya dörren på plats. Jag skruvade löst alla skruvar för någon vecka sedan och satte dem alla på ett bord bredvid traktorn, så att det bara skulle vara att skruva ihop det hela sen. Precis som i kockprogrammen, förberedde jag liksom det hela. Det visade sej inte vara idealiskt. Det fanns ju lite andra saker där på bordet också… Och nu när dörren skulle på plats, tror ni inte att jag hade lyckats slarva bort en gummitrissa! Metall mot glas är ju inte bra, så det finns gummitrissor/packningar som ligger mellan metallen och glaset, och när dörren skulle på plats var en sån spårlöst borta!

Jag blir ju så slut!

Jag är helt fenomenal på att slarva bort! Jag ska egentligen inte skruva och röra någonting som innehåller fler än två delar, för då kan man ju slå sej i backen på att jag slarvar bort nåt! Eller om jag skruvar någonting, så är det inte alls konstigt att jag mitt i allt hittar en ”extra” del när jag skruvat ihop allt tillbaka. Jag har ännu en fjäder jag inte vet vart den ska sedan jag bytte rem på klippaggregatet på gräsklipparen. Jag har ingen aning om vart den ska. Gräsklipparen klipper som bara den, men efter att jag bytte rem så har jag en fjäder överlopps som jag inte för fem penni kan klura ut vart den ska.

Nå, nu hade jag då slarvat bort en gummitrissa. Några mm tjock och ca 4-5cm i diameter med ett ca 1 cm hål i mitten. Borta. Spårlöst försvunnen. Utan gummitrissa emellan metallen och rutan går det ju inte! Och vart i världens mörkgråa tider jag har gjort av den har jag ingen aning om. Alla andra delar låg på bordet! Den måste ju vara där! Men, det var den inte! Och den fanns ju där när jag skruvade löst! Jag suckade och sökte. Svor och morrade. Vart skulle den ha kunnat ta vägen? Är det troll som går här och stjäl, eller småtomtar som behövt den, eller … en slarvmajja som tappat bort den helt enkelt. Ja, suck. Borta var den. Vad göra? Jag fick ju hjälp att få dörren på plats, att ens försöka få en sån stor, tung, bräcklig dörr på plats ensam är ju idioti, men jag fick hjälp, och så när gummitrissan var borta och jag stod och grubblade vart i världen jag till näst skulle gå och söka, men inte kom varken framåt eller bakåt i mina funderingar, så säger han stackaren som hamnat med på dörrskruvandet, ”men, då får vi väl laga en ny, har du nåt gummi som vi kan laga en ny av?” Jag funderar, gummi som är några mm tjockt?  Det har jag nog inte… Men så kom jag på, -Mina gamla gummistövlar!?

-Ja, ta hit dom så ska vi se… Jag skuttar iväg in efter mina gamla gummistövlar som läker som såll mellan sulan och stövelfoten, men själva skaften är ju i prima skick. Vi måttar och konstaterar att det inte är så stor skillnad i tjocklek, nöden har ingen lag, och så bar det till att klippa ut en gummitrissa av ett stövelskaft, påta den på plats och skruva ihop. Lösningen är ju inte idealisk, och hittar jag den riktiga gummitrissan går det ju att byta ut den provisoriska, men, dörren kom på plats, och det var ju det viktigaste 🙂

Och om det är någon som undrar, så kostade den nya dörren 170e.

5 svar till “Storstädning“

  1. per fd skriver:

    Tror jag blandade ihop mark och euro i en tidigare kommentar. Men j-d dörrutan var 10 ggr dyrare.

    Om du har en kompressor går det bra att blåsa iväg glaset, så du får tag i det med dammsugaren.

    Det man har med i hytten behövs ej men det som man ej har behövs oftare.

  2. Micke skriver:

    He e bra Charlotta, vi e två! Var så förbannad på mig själv idag när jag skulle byta från grip till klippagregat
    på skogslastarn. Inalles 5 delar, varav jag inom loppet av max 2 minuter lyckades slarva bort en 30 mm:s
    nylocmutter! Hade det varit saxsprinten som är liten skulle det nästan varit godkänt, men jag menar en
    30 mms mutter SYNS JU! Har inte hittat den ännu heller fast jag ersatt den med en likadan för om inte förr,
    så när man hittat ngt ersättande brukar ju orginalet uppenbara sig, men icke. Drog åt skogen med ett visst
    vredesmod!

  3. Nisse skriver:

    Jo, det där med städning borde man göra oftare men det blir vanligen av först då man måste reparera nånting. Jag bytte bromscylindrar (huvudcylindrar) på gamla Zetorn och då blev det att städa. Där hade jag för många år sedan fått en rotvälta in genom dörrglaset och jag har städat flera gånger efter det men hittade jag inte ännu glasbitar …

  4. Johnny skriver:

    Vill nog bli att samla en massa grejer både i traktorn och i bilen. Man kan ju behöva hammare, shiftnyckel, jänrtråd, spännlinor, bultar etc. man borde absolut städa oftare….

  5. Charlotta skriver:

    Ja, det samlar sej. Helt otroligt vad det samlar sej grejer! Men, det är ju roligt, och som balsam för själen, att man vet att man inte är ensam om att samla på sej saker man egentligen inte vet när, var och hur man kommer att behöva dem i en traktorhytt… Men, man vet ju aldrig 🙂 Lika bra balsam är det att höra om Mickes bortslarvaga mutter 🙂 Det är ju exakt, precis som en mutterhistoria ur min vardag. Hur kan saker man haft i handen en sekund, vara borta följande! Man söker igenom fickor, kryper längs golven, gör om sina rörelser ”jag stod här, och sen hade jag muttern i handen, och satte den… här. Men här är den ju inte, skulle den ha fallit ner skulle den ha fallit…” osv… Men, efter att ha gjort alla rörelser och funderingar 6-7 gånger, så måste man ju ge upp, och försöka komma vidare…