Temperaturen störtdök

Visst önskade jag kallare väder då jag stod i lersörjan på jul och nyår men det börjar blir för mycket av det goda.

I går hade jag problem med att starta traktorn fastän jag hade motorvärmen på i flera timmar. Eftersom det inte bara var kallt utan också stark blåst så orkade värmaren inte få upp temperaturen på motorn. Jag måste täcka över motorn med en isolerad presenning och värma ett par timmar till innan den startade. Då var det -15 grader och nu är det -18.

Det gick bra att köra även om hydraulikoljan var så stel att det i början var svårt att få gripen att öppna sej. Så småningom blev lastaren i alla fall användbar. Värmen i hytten fungerar nu bra. Rutorna var fria från is och det var hela +6 grader i hytten – rena sommaren. Det var fint solsken och vi hade fått ganska litet snö. En av byggarna som river väggar i brorsans vattenskadade hus berättade att det hade kommit 30 cm snö i Tirmo, Borgå skärgård. Vi klarade oss åter med ganska måttliga mängder här.

Här är jag på väg till upplagsplatsen med ett lass tallstockar från skogslaggen bakom åkerholmen på bilden. Få se om vi lycks få skogen att se annorlunda ut efter gallringen. Nu går det fint att köra över åkern – det är minsann tjäle efter de senaste köldknäpparna. Vädret tycks kasta om igen på lördag och då kan det bli blida och  komma mera snö vilket jag nu inte alls är så intresserad av. Runt laggarna har vi ännu omkring 50 stora tallar som borde bort och en hel del gallring.

Just nu sitter jag inne och eldar  men om traktorn startar så tar jag mej en tur till skogen.

 

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

16 reaktioner till “Temperaturen störtdök”

  1. Jodå, det har sina krumelurer när det blir kallt. Speciellt det första på morgonen eller om man har lång väg
    till upplägget så att oljan hinner kallna i de klenare cylindrarna som utskjut och grip. På nya Patruunan är dessa båda funktioner dessutom elstyrda med knappar on/off vilket gör att man inte heller kan fisa in lite i taget till att börja med. MF 390:n som jag kör i skogen med är begåvad med dubbla pumpar och när det är
    kallt lägger jag igång cirkulationen till bordet med lilla pumpen och kör de första griparna med den. Sedan
    använder jag förstås båda. Fick mig annars till livs från reservdelschefen på Pellonpaja med gamla lastaren
    att “lastarn är int laga åv armeringsjärn utan härdstål, och när e blir kallare än -20 ska du halls heim för järne var skör” När jag monterade turbo på 390:an förbättrades även kallstartsegenskaperna radikalt.

  2. Jo, jag brukar sitta inne och elda då det är under -20 grader så det blir en innedag i morgon. Jag minns då jag startade Belarus vid -25 grader. Den startade efter motorvärme i ett par timmar men då jag skulle koppla in hydrauliken så flög returfiltret ganska långt. Oljan var så stel att den inte gick genom filtret.

  3. Får man fråga dig Micke vad du har för Patruuna lastare och om du annars är nöjd med den?

  4. Det är en Patruuna 4180 med 8m:s räckvidd och 0,21 m3 grip. Hittills är jag nöjd med den efter ett halvt års användande. Väldigt bra lyftgeometri och stark. Svängen kunde vara kraftigare, har bara två svängcylindrar, men räcker gott till för vanlig lastning. Ska man som Nisse dra in hela träd är nog modellen
    med fyra cylindrar att föredra. Utskjut och grip är på tryckknappar enligt on/off principen vilket gör dem
    förståss grymt snabba, men finessen när man ska ta tag i ngt mera bräckligt saknas med gripen. Innan man blir van kan det vara irriterande att flytta på den där lilla “klabbjäveln” som fått för sig att vara tvärs över traven tre gånger i följd. Storbommen och svängen är gashydrauliskt dämpade vilket ger flyt och mjukhet i rörelserna. Vidare har den en finess i att man kan reglera flödet till lillbommen via en särskild
    strypventil. Det gör att man kan mata på för fullt med oljan utan att det blir ryckigt. Har man den rätt inställd behöver man inte vara så noga med ventilutslagen utan kan veva på för fullt. Stödbenen hamnade
    jag att svetsa i för dom var för korta. Har lastaren monterad på en Jusmara vagn som är ganska så hög på
    benen. Tror nog de kan räcka till på en vagn som är lägre. Otroligt starka är dom för man lyfter ledigt upp
    traktorn i baken med fullt lass om man fastnat på en stubbe t.ex. Inget har gått sönder hittills på 6-700 m3
    men stödbenen släppte, vilket var väldigt irriterande när man lyfte något tungt längst ut. Fabriken monterade utan vidare diskussion in nya cylindrar med låsventiler så nu står den som den ska. Innan vafr
    det lite som med Gammelpigan i Nedervetil när hon skulle cykla och det bar omkull “Hitt he va sist gangå
    så ja lag na millan beina som int star för se sjölv” utbrast hon förnärmat!

  5. Utskjutet kan gärna vara med elventil men det är irriterande med gripen. Om man skall plocka nånting försiktigt så smäller den fast alldeles för fort. På lilla Farma är dessutom knapparna så känsliga att om man nuddar vid dem i misstag så kan gripen plötsligt släppa en stor stock. Det är direkt farligt. På nya Farma 8,5D är knapparna betydligt bättre.

  6. varför köper folk lastare med on/off venttiler till utskjut och grip när man kan köpa såna som har propo venttiler?

  7. Därför att de är ca. sex gånger dyrare. Billigast är helt manuella ventilbord (från 700 euro/8ventiler) medan tvåspaksbord med 8 ventiler (varav två är elektriska kostar ungefär det dubbla och proportionella omkring det sexdubbla. Vanligast är därför tvåspakssystem med två elventiler. Det är en kompromiss man kan leva med. Jag betalade 1200 euro för mitt nya ventilbord men hade inte alls lust att betala omkring 4000 euro för proportionella ventiler. Även om det vore trevligt med manuell gripventil så lär man sej att “pumpa” med elventilen.

  8. Allt kan fås för pengar, men ett ventilbord med hydraulisk förstyrning och elventiler till vissa funktioner som
    grip, utskjut och stödfötter är förutom att det är förmånligare även i viss mån driftsäkrare. För att förstyrningen ska fungera perfekt fodrar det ett hydrauluttag med fri retur. Att mata returen genom ett dubbelverkande uttag fungerar inte eftersom det i vissa lägen kan bli för högt tryck i förstyrningen vilken
    då låser ihop i goda fall. Har man otur sprutar det olja! Lite jobbigt om man råkar ha stödfötterna nere! Använder ibland en liten grävmaskin (Hanix)
    och där är också de mindre viktiga hydraulfunktionerna som bomsväng (bommen går att svänga skilt från
    övervagnen) och yttre hydraulik sk on/off elstyrda fast själva “grävbesticken” är elstyrda proportionalventiler
    med en otrolig känslighet. Dessutom nästan för lättmanovrerat för man känner av det i handlederna till kvällen
    när man så att säga hållit händerna i luften hela dan. På MF:n finns dessutom möjlighet att köra endast
    med den mindre hyhdraulpumpen om det fodras precision. Då blir gripen inte så översnabb.

  9. Anno 2017. Staten höjer brännoljeskatten, Yara gödselprisen, Caruna el överföringsavgifterna.
    S-kedjan sänker matpriserna speciellt grönsakerna. Börjar bra dehäran det här året och då har det knappt kommit igång.

    Efter jag fick igång bergvärmen så fick jag 20 dagar till i året som jag måste hitta på något att göra.

    Nu tänker jag på sikt köpa en begagnad grävmaskin. Problemet är bara att en 1,5 tons – 30 tons är lika dyra. Tänker markbereda, skogsdika och allt annat nödvändigt . Kanske också klippa lite sly och träder.
    Har någon läsare på bondbloggen något bra tips och synpunkter ?

  10. Min vedhantering

    1 hugg ved
    2 kör ut ved
    3 kör hem ved
    4 kapa och klyv
    5 torka ved
    6 Rad i storlådor
    7 kör in under tak
    8 kör fram till pannrummet
    9 rada in i pannrummet
    10 elda i pannan
    11 ta ur aska
    12 sota skorstenen
    13 för aska tillbaka till skogen

  11. Köp en 15 tons tillräckligt stor för att kunna kalla den till grävmaskin och tillräckligt liten för att kunna flytta den med traktor

  12. Brukar hyra en 1,7 tons Hanix ibland. Perfekt att täckdika med! Man sitter så nära själva arbetet att man har full koll. Behövs inget skyffelarbete. Otroligt stark trots att den ser ut som en leksak. Precisionen är helt suverän. Den lilla Mitsubishi-dieseln på knappt liters slagvolym sörplar i sig hela 1,3 liter bränsle/timme vid medeltungt arbete. Är det kallt räcker det inte till speciellt mycket värme i hytten. Att
    nyodla med och ta upp stenar med är den nog för lätt i rumpan. En universalmaskin på ett lantbruk kan
    jag tänka mig att bör vara från 10 ton och uppåt. Då börjar man redan ha räckvidd och styrka ditåt så det
    räcker till att lyfta t.ex storsäckar i kombimaskin med. Lilla Hanix lyfter nog storsäcken men räckvidden räcker inte att få den över kanten på maskin. En grävmaskin är ju inget man behöver dagligdags och med
    de taxor entreprenörerna har idag är det verkligen ifrågasatt om det är lönsamt att dra på sig en gammal
    maskin. Minsta lilla som går sönder har en obehaglig egenskap att kosta minst 4-siffrigt. Har nog kikat på
    maskiner men kommit till att det blir billigast att hyra maskin eller anlita entreprenör. Som per fd mycket
    riktigt noterar så är konstigt nog en motoriserad spade lika dyr begagnad som en “riktig” maskin.

  13. Dikade mycket(i timmar ej km)på 80-talet med en hakki-souvri skogskran. Det var den tiden man måste köpa grävutrustning till att få den avdragen. Satt på knäna i en gammal Brown och dika mellan stubbar och stenar.
    Någon gång kom det lite i skopan någon gång var den nästan tom efter mycket bökande. Det 150 meter långa diket tog nästan en vecka att göra. Före hade min morfar dikat det med spade. Tid okänd. Femton år efter hade jag en bandmaskin att`rensa`det. Det tog en halv timme. Men känslan för det tio gånger större diket försvann. Det man gjort själv har ett större värde.

    Läste om en gubbe i en skogstidning som fyllt 80år och inte tänkte han sluta skogsdika ännu. Bingo här fick jag 30år till att jag nog hinner böka lite i skogen ännu. 4-5 har sagt åt mig det inte löns så det är jag medveten om. Grävmaskinsförsäljaren i vikby bla. Det är inte pengar jag är ute efter det är upplevelse och känslan. Har ej mc ,båt häst eller cabriolet. Spelar ej heller golf. Nåt roligt måste man hålla på med.
    Min bror har en liten volvo grävare men har gett upp att få låna den.

    Mera tips om grävare ?

  14. Tror man nog att det var kämpigt med skogslastaren som grävmaskin. Den är liksom inte gjord för det.
    Men det var väl i samma anda som man måste ta vinkelkapen och dra ett hål i taket och sparka upp det
    på en farmarvolvo för att få den avdragbar! Visst är det lite feeling i grävande eller så har det ngt att göra
    med “förlitesandlådaibarndomen” syndromet… Trots att Hanixen är liten ska man inte göra misstaget att
    jämföra den med t.ex en ESA bak på traktorn. Den är trots allt gjord att gräva med och har nästan allt som en stor maskin har och lite till. Som hydrauliskt ställbar spårvidd t.ex I arbeten som inte kräver att man öser
    stora volymer eller råstyrka som till exempel täckdikning står den sig väl med mångfalt större maskiner.
    Rens nackdiken är en annan stark sida. Behövs ju bara lite ur botten och med 80 cm:s skopa trollar man
    bort jordmassorna. Slätar man till efter sig går det för sig med slåtterkrossen efter. Flyttar den gör man med biltrailer eller på kippvagnen som man backar ner i diket och larvar på och av. Visst tar det lite mera
    tid än med en större maskin men så är ju kostnaden minimal också. Ett tipps per fd, är att Du kanske hyr
    en maskin till att börja med så du får lite häng på vad du ska ha senare. Ramirent har olika storlekar allt
    från de minsta till 30 tonnare till rätt humana priser.

  15. Ekonomiskt sett är det ingen höjdare att ha en egen grävare för att gräva åt sig själv. Samma jobb görs antagligen för en bråkdel av pengarna av en entreprenör, om man inte har sådan verksamhet att grävaren behövs kontinuerligt. Dessutom ska nån ha tid att sitta i maskinen också. Den största behållningen är nog att det är roligt att gräva och ger en tillfredsställelse när man får nåt gjort själv. Sedan är det inte så lätt, eller närmast omöjligt, att få yrkesgrävare att alls komma om man bara har ett halvtimmes jobb. En massa småprojekt som annars skulle lämna ogjorda klarar man av med egen maskin. Sen är en lagom stor bältmaskin bra att ha när man kör ner traktorn också, det har jag färsk erfarenhet av! Jag har en 12 tons maskin på bält.

  16. https://www.youtube.com/watch?v=wFQYy1BucRA

    Lite så här tänkte jag mig. Se där från 3.20 när han håller på och gå ned sig. Där i svingen ser man han vet vad han gör. Tung gammal maskin med smala band. Men dike blir det.

    Bälten drivhjul bärrullar drivmotorer svängkrans oljepump tappar oljor skall underhållas. Man hyr nog mycket för tex 4000 i året.

    Köpet är nog lagt på is tillsvidare.

Kommentarer är stängda.