15 mars, 2017 av Nisse

Tallarna utkörda

Nu finns det snart hopp om att jag börjar skriva om annat än skogsarbete. I går körde jag ut de sista tallstockarna. Det finns ännu kvar massaved av tall, asp och björk men det kommer så småningom beroende på vädret. Och så skall vi inte glömma flisveden …

Stockarna ser inte så stora ut på bilden men det var riktigt problem att lyfta den största stocken som var 80 cm i roten och litet under 50 i toppen. Lilla Farma var egentligen för svag för dessa bålastockar. I dag räknade jag stockarna och det är omkring 365 +-40 för jag räknade bara slarvigt. De största stockarna var 1,5 kubikmeter och de minsta bara 0,15. Jag vågar inte tippa vad medeltalet är.

Det var ena kvistiga rackare och det värsta var att de hade tjocka torra kvistar och då godkänns de inte som stock. Så det blev en hel del massaved.

Det blev ju gallrat med detsamma även om det inte blev så stora luckor. Körvägar blev det i alla fall där man fällde en av dessa tallar. Det värsta var en stor tall uppe på en stenbacke. Det var omöjligt att komma nära med traktorn så jag måste dra ut nästan hela trädet. Vinschen orkar inte alls med så stora stockar som dessutom lätt fastnar bakom en sten.

I dag var det uselt väder – det regnade i natt – så jag hade en mellandag och pysslade med allt möjligt som blivit ogjort under det fina skogsvädret. Och man måste erkänna att det varit prima skogsväder i år trots ett par varmare dagar. Ingen snö att tala om och vägarna har hållit bra. Jag tror jag aldrig sågat så korta stubbar som i år. Även om det står vatten på åkern i dag så talar tiodygnsprognosen om kalla nätter nästa vecka. Då skall jag köra utt massaved och flisved.

Det märks kanske inte att vi huggit utom i vänstra kanten där skogen är litet glesare. Där tog vi bort stora granar för ett antal år sedan och nu de kvarvarande tallarna. Det fanns absolut ingen ungskog under de stora granarna men nu kommer det fin återväxt. En del toppskott är omkring 70 cm långa.

Björkarna skall nu bort härifrån och vi hugger asp och björk restan av den här vintern så länge föret håller.

Att våren kommer ser man på vårt svanpar som håller till på åkern jag kör över till hygget.

Etiketter: ,

24 svar till “Tallarna utkörda“

  1. Johan skriver:

    Varför gör du slutavverkningen själv? Åtminstone hit upp i Österbotten är rotpriset på stock nästan bättre än leveranspriset. Det blir svårt att få nån ekonomi i det när man måste få stocken gratis till vägkanten….

  2. Nisse skriver:

    Visst är priserna nästan desamma men är kubikmetrarna ? Att sälja på rot är att släppa in främmande i skogen som väljer och vrakar och bara tar ut det bästa som de vill ha. Därefter får man själv städa upp efter eländet och börja plantera. Det är lika mycket arbete som att själv fälla och köra ut de stockar man vill sälja. Visst kan man få allt gjort riktigt snyggt – om man betalar. Under tiden ligger man på soffan och spottar i taket. Det blir dyrt.

    Nä, någon rotförsäljning blir det inte i min skog så länge jag orkar lyfta motorsågen och dra i spaken till lastaren. Hela rotkonceptet är enligt min mening lurendrejeri. Jag vill ha koll på min egen skog och jag vill sköta den efter eget huvud. Då vi fäller så väntar vi på lämplig vindriktning och sätter tallarna snyggt där de gör minst skada. Så sparar vi ungskogen och behöver inte plantera och slåss mot gräset. Det förtjänar vi mycket på. Tallarna var dessutom utspridda över en ganska stor yta och en processor hade förstört all ungskog på området. Kolla bilderna – man ser knappt var vi har huggit.

    Ser man till helheten och inte bara till kubikmeterpriset så förtjänar vi mycket på att själva ta ut virket. De stora tallarna är ganska lätta att kvista och kapa. Heller skulle jag ta en processor till unga grangallringar och det har jag ju fixat också (se höstens inlägg). Avsikten var att gallra i år men så märkte vi att de stora tallarna kom först. Genom att spara ungskogen behöver vi inte betala för plantering och dessutom förkortas omloppstiden betydligt.

    Och så trivs jag ju också i skogen …

  3. johan h. skriver:

    Jonä, att ligga och spotta i taket kommer man ingen vart med… 🙂
    Men att jag som 40-åringen skall få familjen försörjd med att göra slutavverkningar med motorsåg själv är tyvärr 2017 en utopi. Tyvärr har det blivit så… detta tangerar lite Kalles tidigare inlägg att man måste ha en lön utifrån som föder jord- och skogsbruket. I ärlighetens namn har ju du Nisse pensionen som kommer varje månad… 🙂
    Jag har nog insett att den viktigaste skogsmaskinen för min del är röjsågen, ju bättre röjt desto bättre tillväxt.
    Inget ont menat med detta inlägg men tyvärr är nog tiden slut för slutavverkningar med motorsåg, om man räknar med att man måste få en lön för arbetet. Och hur man än vänder på steken så måste man få nån form av inkomst varje månad för att familjen skall ha mat på bordet…

  4. Nisse skriver:

    Det är viktigt att beakta de egna förutsättningarna då man gör beslut. Vi jobbade också med brorsan på annat håll i många år och var i skogen enbart på veckosluten. Därför har vi också en del övergrova träd i skogen. Du har alldeles rätt i att röjsågen är mycket viktig. Brorsan är vild på att röja så fort han kommer åt. Intressant nog läste jag nyss i Land Skog om en undersökning vid Sveriges Lantrbruksuniversitet där man kommit fram till att bästa gallringsmetoden är att inte gallra alls MEN däremot röja ordentligt.

    Visst får jag pension numera men i tio år sysslade jag på vintern på heltid att vara i skogen. Eftersom vi inte har några utgifter för plantering och annat så var hela skogsinkomsten netto och det var inte illa. Nåja, litet motorsågsbensin måste man ju köpa. Vi lever ganska billigt med stor andel självhushållning. Pojken är på jobb men ute i skogen så fort han får tid så systemet verkar fortsätta. Viktigast är att var och en gör det som är bäst utgående från de egna förutsättningarna och intressena.

  5. skogshuggarn skriver:

    He e olika på olika tegelbruk. Skogslagen tillåter olika sorters metoder och vilka som då passar den egna skogen får man själv avgöra.. Det som ger det bästa nettot i en medeltalsskog kanske inte alls passar den egna (och tvärtom) Och några snabba svängningar i metoderna går ju inte att göra – på spannmålssidan kan man ju svänga från det ena till det andra bara på några år men det funkar inte i skogen.

  6. per fd skriver:

    Det går att förädla. Såg i dag på byggvaruhuset B-Haus Dekorationsklabb. 30*30*45mm gjord av 15*15 ihoplimmade. Så där spricktorr för innomhusbruk. Nu minns jag inte men 49 eller va det 69€ st. Det fanns också olika stora lådor gjorda i trä. Knappast gjorda i Finland men tilltalande för en naturnära människa.

  7. per fd skriver:

    30*30*45cm

  8. Micke skriver:

    Ser man krasst ekonomiskt på det hela är det ungefär som att dika med gräfta när det finns grävmaskin att hugga en slutavverkning själv med motorsåg. Dock kommer onekligen ”Nisseaspekten” med i bilden
    med bl.a ca 30% högre timmerutfall om man avverkar själv. Beror på att motoföraren har accord med inkluderade straffprocenter för vargstockar så är han det minsta osäker så apterar han massaved för att
    undvika röd text i datorn från arbetsgivaren. När man hugger själv så hinner man vända och vrida gränsfalls stockarna i gripen innan man besluter. Att priset kan vara till och med högre vid rotförsäljning än vid leverans beror på att industrin avverkar precis de sortiment de för tillfället behöver och har måtten inmatade i datorn på moton. Då vet de att varan går att sälja vidare till 100% och inga udda mått blir i lager. I grövre gallringar hjälper klenstockarna till att jämna ut resultatet. Vid leverans tillåts inga klenstockar (åtminstone inte här) men nog vid rotförsäljning. Kalytor är av ondo och ska has som absolut sista utväg vid förnyelse. Finns dock områden i skog som fodrar dikeshögläggning vid förnyelse, men visst är det både jobbigt och dyrt och dessutom ser ju inte jag skymten av de satsningarna heller. Har prövat på att röja med Farmaclippen
    och det funkar fint men vagnen är onekligen i vägen och behövs ju heller inte till något annat än att ha
    lastaren på. Hörde mig för om fasta konsoler på traktorn att montera lastaren i men hu je da mig va dyrt!
    5000 € monterat och klart!

  9. Nisse skriver:

    Jag måste påpeka att det inte är någon ”slutavverkning” enligt dagens mönster eftersom vi alltid plockhugger och lämnar kvar småskogen. Det är ungefär som att inte använda grävmaskin i trädgårdslandet … Med processor stryker allt med – ingen idé att försöka lämna kvar nånting. De har försökt med det i Sverige och i Skogsland menade en skogsägare att det går att lönsamt syssla med ”kontinuerligt” skogsbruk med processor men jag undrar hur det fungerar.

    Micke har alldeles rätt i att systemet med rotförsäljning gör att processorföraren har hårt tryck på sej att hugga enligt industrins intressen – skit i skogsägarens. Jag har nog haft processor i våra skogar men då är det i alla fall leveransförsäljning och jag anlitar en bekant processorförare som jag vet att hugger enligt mina intressen. Även om jag nu huggit allt själv så bör man naturligtvis fundera på vad man kan och vad man inte kan göra själv. Varje skogsägare har olika situation.

    Tydligen fick jag litet lön för mitt svetsarbete i höstas då jag satte ihop det nya lastar- & processorfästet. Det var ju specialkonstruktion så 5000 euro hade knappast räckt till om jag köpt det.

  10. Skogsägare skriver:

    Varför jag inte vill ha processor i min skog: Jag vill inte ge bort 40% av min skog, ibland mera inland mindre, toppen eller botten var 500€ för 200m3 och två ha avverkning, avverkining, utkörning, röjning före m.m.
    Jag vill ha ut så mycket virke/ha som möjligt. Man hugger alldeles för glest med processor, jag kan gallra oftare, lämna kvar mera träd och få en högre tillväxt och bättre kvalitet.
    Jag städar upp alla kanter mot råar åkrar osv. som man inte gör med processorn. Jag kan gå in i små partier och ta bort de träd jag vill, jag behöver inte ha stora ytor.
    Jag behöver aldrig plantera, om man hugger rätt får man alldeles tillräckligt med plantor ändå.
    Jag behöver inte gå på gym och betala för det, dessutom behöver man sysselsättning också på vintern.
    Nackdelar, ja det sku i så fall vara att maskinerna går sönder mest olåmpliga tider.
    Det finns flera fördelar nog men kort utryckt såhär.

  11. per fd skriver:

    Vi som aktivt planterar skog har ett betydligt bättre (gen )plantmaterial än de som låter sin skog frösås på naturlig väg. Fröna är zonförflyttade från sydligare breddgrader och har betydligt bättre tillväxt potential än lokalodlade. Tillväxten startar tidigare och avslutas senare och det ger mera kubikmeter vid skörd. ?

  12. Nisse skriver:

    Det är diskutabelt om sydligare varianter är bättre om man ser till helheten. Kubikmetrar kan de ge men kvaliteten är dålig. En hel del planteringar ger bara flisved (men många kubik). I Sverige börjar Skogstyrelsen bli bekymrad över att andelen naturlig föryngring minskar. Det går ju att prata en massa smörja då man vet att slutresultaten kommer först om 70 år. Och då är de alla pensionerade och troligen döda …

    Det är ju ett allmänt problem med skogen att man inte vet vad som efterfrågas om 100 år. En del satsar på kubikmetrar och andra på kvalitet och vi får se vilka som gjorde en riktig bedömning då vi är 170 år gamla. Jag har nu bestämt mej för att satsa på långsamt växande och kvistfria träd. I verkligheten kommer det alldeles tillräckligt med flisved i alla fall.

  13. per fd skriver:

    Kvistfria träd och benfri fisk är ännu inte möjligt men kanske i framtiden.

  14. Micke skriver:

    Har ett tydligt bevis på att som per fd påstår så har även träden gener. Min farfar sådde nådens år 1934
    ett skogsskifte med elitfrö. Vid senaste llring för ett pr sedan var vissa träd över 30 meter långa. Hittade
    1989 en gammal igenlackad flaska med frö från 1934 på bodvinden. Grobarheten var 3% och jag testade
    att så en yta med det gamla fröet samtidigt som resten av skiftet. Pga den låga grobarheten tog vi frön mellan 3 fingrar. Idag är de tallarna ca 3-4 meter längre än på övriga skiftet som såddes med inköpt frö.
    Förr i världen hade man skilda fröträd som var extra fina som man tog frön från vilket tydligen lönade sig rent genetiskt. Kalytor är av ondo, men i vinter har jag faktiskt huggit en kalyta som jag tänker dikeshöglägga och så. Beståndet som växte på ytan tidigare var över hundra år gammalt och knappt 15 meter långa stammar så där behövs nya gener och var absolut inget att lämna i fröträdsställning. I övrigt understöder jag nog Nisses förnyelsemetoder men
    man ska hålla bakom örat att de genetiskt bästa, största och ståtligaste stammarna ska lämnas som fröträd
    Man kan bedriva avel i skogen likväl som i en djurbestättning och avel är ju urval. Borde också betyda att
    olika egenskaper har olika hertabilitet (arvbarhet) även i skogen men knappast har det väl forskats så mycket om det.

  15. Nisse skriver:

    Man måste börja så småningom – först sikta på att en stock är kvistfri, sedan två och så vidare :-).

    Fiskben kan jag inte tåla så jag äter mest fiskpinnar …

  16. Nisse skriver:

    Jo, absolut. Jag kommer ihåg från min skoltid att skolbarnen på somrarna uppmanades samla in kottar från stora och ståtliga träd som de sedan fick litet pengar för. Den bättre hälften är biolog och hon är skeptisk till import av växter för de för ofta med sej oväntade problem. Just nu jobbar hon med att bevara de gamla äppelsorterna.

    Visst kan man pröva nya utländska trädslag men problemet är att det tar lång tid innan man ser resultatet – både positiva och negativa sidor. De nordliga varianterna finns här av en orsak. Det bästa är att som Micke beskrev välja ut de bästa inhemska exemplaren och förädla på det viset. Högläggning och sådd (eller bara barskrapning) är inte dumt alls. På våra marker kommer det ungskog på nolltid – om inte gräset tar över. Så jag lämnar också riktigt skrabbiga exemplar bara för att hålla bort gräset tills plantorna blivit meterhöga.

    Det verkar som om intresset för gamla sorter ökar hela tiden och hoppeligen forskningen också. Sorter som tas in enbart av ekonomiska orsaker kan ställa till mycket elände på lång sikt.

  17. skogshuggarn skriver:

    Snabbt sett såg det ju ut som rutiga stockar på bilden ovan 🙂 I vilket skede blir tallen sådärpass mörk i kärnvirket?

  18. Nisse skriver:

    Jag tror det är vid vissa temperaturer och fukthalter som kärnveden ser mörk ut. På de stockar som solen lyser på ser man inte så stor skillnad mellan kärnved och ytved.

  19. per fd skriver:

    Det var jag som länka in stockköparn, men blev i brådskan anonym.

    Tips skogsresa till Elmia Wood Jönköping 7.6

    Är det någon som vet varifrån allt gräs kommer när man planterar på bördig mark ?

  20. Nisse skriver:

    Jag skulle gärna åka till Elmia men vi måste förnya ladugolvet och det blir hårt arbete hela sommaren. Ingen tid för resor. Åtminstone vågar jag inte fara nånstans innan det nya golvet är på plats.

    Gräseländet finns säkert i luften för det kommer otroligt fort. Vi har ju bördiga skogsmarker (om det inte är ren stenbacke) så jag vågar inte hugga större öppningar är 10×10 meter och då skall det finnas täta granar runt omkring för att skugga gräset. Gräset kväver små plantor på nolltid och sedan måste det komma björk för björken kan ta upp kampen mot gräset och vinna. Under björkarna kan det komma granar senare. Men det blir långsam föryngring av gran på det viset. Så jag försöker få föryngring i gleshuggd granskog förrän gräset hinner komma. Problemet är hur gles man kan hugga den gamla skogen så det kommer nya granar men inte gräs ?

  21. Skogsägarn skriver:

    Om man är självavverkande skogsägare är skärmställning (tillräckligt tätt) ett alternativ, men man kan inte gå in med stora maskiner vid slutavverkningen. Kanthuggning är ett annat sätt, men det fungerar inte alla ställen p.g.a. terrängen. Annars är man tvungen att plantera och gå och trampa ner gräset som ofta är längre än man själv.

  22. Nisse skriver:

    Så är det. Man måste helt enkelt se till förutsättningarna på varje ställe skilt för sej. Och de egna förutsättningarna. Det går inte med samma recept för alla kakor …

    Men jag försöker undvika att det kommer gräs för jag har inte tid att trampa gräs i skogen på sommaren. Det finns mycket annat viktigare.

  23. per fd skriver:

    Jag menade i ett tidigare skede. Finns fröna klart på marken i groningsvila väntande till någon kapar skogen för det är väl bara pollen som far med vinden och polinerar så det blir frön, men sen skall ju fröna spridas till kalrutan och sedan börja gro. Trädfröna finns ju på fröträden och kantzonsträden och har hög fallhöjd och borde sprida sig längre och bättre. Men trädfröna hinner inte med och inte heller planteringsplantor när gräset kommer snabbt och fort. Jag hinner inte med trampandet men kan inte heller låta bli. Man borde dra roundap före och sedan plantera, fröså och naturså. Sedan kommer älgar hjortar tjädrar och alla andra när man satsat som mest.