Tungt vete

Vetet har torkat litet trots det olämpliga vädret. Nu flyttar jag det från lår till lår så att det blandas om och klimparna löses upp. Problemet är att det är förskräckligt tungt så fläktarna orkar inte riktigt tömma lårarna. Jag har alltså hålplåt (ögonlocksplåt) i lårarna så att fläktarna blåser vetet i riktning mot uttaget. Det måste vara högt tryck för att det skall gå och även om det går bra med torrt vete så är det nu för tungt. Jag måste hoppa ned och skyffla vete allt emellanåt. Bra motion förstås.

Man märker att tyngden är onormalt stor. Jag undrar om det bara beror på att vetet ännu innehåller en hel del fukt (18-23 %) eller om det verkligen är extra tungt i år. Det är inte stor idé att mäta hektolitervikten förrän det är torrt. Då vi var i Sverige så berättade grannen som kör all säd till torken i Köping (20 km) att han trodde det var fel på traktorn som inte ville orka uppför backarna med sädlassen. Men då han kippade lasset och såg vikten så insåg han att det inte var fel på traktorn. Han hade ovanligt höga hektolitervikter fastän de haft en riktigt torr sommar. Möjligen har vi också tung säd i år.

Som jag tidigare skrev så har vi lyckats kyla ned vårt vete till ungefär noll grader även om det inte är så torrt. Nu då jag flyttat om lårarna så märker man att vetet inte alls är så kompakt som det var då vi tog in det. Jag mätte fukthalten och i den första låren så meddelade mätaren att den inte klarade temperaturen (som var under noll). Jag tog in mätaren i stallet och efter en stund så visade den på 17,8 % vilket är ganska bra. Jag lämnade mätaren med vete i och följande dag så mätte jag på nytt och då visade den på 20,3 % …

Det är klart att mätaren visar olika vid olika temperaturer men det borde finnas kompensation i mätaren för temperaturen. Frågan är bara om elementet mäter mätarens temperatur eller vetets ? Vetet värms nämligen mycket långsamt upp medan mätarens temperatur stiger relativt snabbt. Då kan det bli ordentlig felvisning. På våren är det värst eftersom man borde ha fukthalten under 14 % då man säljer men om vetet håller kölden ända fram till midsommar så kan det lätt bli en felvisning på över en procent och det är illa. Man borde ha mätaren med vetet i ett dygn inomhus så att temperaturen jämnar ut sej.

Därför brukar jag använda lampmätaren förrän jag säljer. Den torkar nämligen upp vetet och väger det före och efter. Dessutom mal jag det i en gammal kaffekvarn så där blir inga felvisningar. Det tar 20-30 minuter per mätning så det är inte så snabbt. Den snabbmätare som jag använder är en kapacitiv mätare där man häller säden i en kopp och skruvar fast ett lock hårt så säden pressas ihop. Men den blir ju riktigt långsam om man måste vänta ett dygn innan man kan lita på resultatet.

Vetet som flyttats är i alla fall i så bra skick att det nog klarar vintern – speciellt om vi blåser litet då det är minusgrader. Den högsta fukthalt som jag mätt upp är litet under 23 % men också den säden var lös och såg bra ut. Nästa vår blir det intressant att mäta hl-vikten då vetet är nedtorkat under 14 %.

 

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

10 reaktioner till “Tungt vete”

  1. Det är numera hopplöst at få loss en endaste kommentar. Alla vill väl bli ihåg komna på något sätt.

    Sätter här en länk på några småbrukares namn från mitt barndomsringlekars lågstadiejulfest tills man fyrtiofem år senare snubblar på de(minnets) på nöjets estrad.

    https://www.youtube.com/watch?v=i790bicoMWM

    Lyfter på hatten för nisses mockande och mästerspelmännens musicerandet.

  2. Demonstrationer i vasa mot spannmålsimport idag. Från vår familj har vi demostrerat på riksåttan, i Bryssel och som observatör i hesa. Numera odlas minimalt. Det är inte den som köper billigt det är fel på utan den som säljer billigt. Så sade jag när inget hjälpte och satte min sista potatis. Efter tretton generationers odlande.

  3. Det där med spannmålsimport är ingalunda ngt nytt under solen utan har förekommit i många år att man (är väl förbjudet att nämna firmanamn i bloggen) importerat från Gotland riktigt i början av säsongen i akt
    och mening att hålla nere inhemska prisnivån. Inga stora mängder, utan bara för att störa marknaden i början innan läget hunnit stabilisera sig. Jfr träindustrin & ryskt importvirke som kostar Gud vet vad att få över gränsen, men det stör prisbilden så man får huvuddelen från den inhemska marknaden förmånligare.
    Christer känner säkert igen fenomenet även på grönsaker ibland! Vad hektolitervikterna beträffar så är det
    sällan variationen varit så stor som i år. Havre från högåker tröskades till allra först med en hl vikt på ca 61 kg. På lägre marker skulle den däremot växa sig färdig och hann tydligen aldrig ens bli färdig av den gröna
    stubben och gröna kärnorna andel att döma fast vi nästan firade allhelgona! Hl vikt från 54 – 57 kg. Kornet
    mellan 62-71 kg (flerrads). Ärt/vete 82 kg. Två produkter det kommer att bli brist på detta år är ekospannmål och halm. En gammal Malaxgubbe sa en gång åt mig att he ska du kom ihåg pojk att “ande torr somarin lånar aldri åv ande räinot”! Har nog en gnutta sanning i sig. Ävensom att de gamla sånigsdags
    sanningarna om att havresåningsdagen i våra trakter är 17.05 och kornet ska sås 23.05 verkar göra att då är det i takt med de allmännaste frostnätterna senare under sommaren. Bästa såningsrekommendationen
    som är odiskutabel är iaf den i småskolans läsebok “Far sår om våren, mor är rar”!

  4. Ännu till import demonstrationen på maaseudun. Stora fina utländska traktorer ! Hur många jobb har de gett i Finland ? En försäljare och en servicemontör. Har man en linje bör den hålla eller döljas så ingen ser igenom bluffen.

    Det är den som har rätt pris på rätt kvalitet som säljer. Marknadsekonomi.

    På skogsmässan i hesa idag bla grässkydd till skogsplanta skyddet 50cent/st och granplanta 20-25cent/st.

  5. Hektolitervikten brukar väl annars stiga något när säden torkar, åtminstone tycker jag mig ha observerat det vid torken. Ifall den är tung redan som fuktig så borde det inte bli sämre i alla fall.

  6. Tror de flesta tycker att demonstrationen var viktig! En del tycker kanske att den var mindre viktig eller t.om. Onödig. Såg en bra kommentar “om ingen gör eller säger något så betyder det att folk är nöjda”. Vi vet allihopa att ett kornpris på 137€ minus frakt inte täcker produktionskostnaderna. Vi vet tror också att kornet från Sverige blev betydligt dyrare än 137€. Vill ju ännu tillägga att många växtodlingsgårdar vet om att det inte alltid är lätt för djurgårdar att få tag på fodersäd. Det finns absolut möjligheter att förbättra sammarbete mellan djur och växtodlingsgårdar.

    Får för egen del erkänna att hlv blev lägre än normalt. 62-64 på kornet (normalt 66-69) och 55-57 på havren (normalt 57-60). På kornet hade liggsäd en orsak men väldigt glad att det blev en torrperiod så mannfick det tröskat (det låg pga 2stråstärkningar riktigt pladask). Nå, man har tyngre korn i Lager att blanda med. Överlag har nog hlv varierar mer än vanligt i Närpes.

  7. Min leverantör av landbruksförnödenheter har höjt både brännoljepriset och gödselpriset flera gånger och jag bara köper utan att tänka efter! Minskar jag på säsodlandet så kan jag spara både gödsel och olja. Pengarna som blir över finns det nya möjligheter för som inte är i våra västliga grannläders fickor.

    Åkern behöver vila emellanåt och få sitt humus.

    https://svenska.yle.fi/artikel/2017/10/27/filmrecension-okand-soldat-stark-och-snyggt-berattad-men-inte-nydanande

    Antero Rokka var hem från fronten och hälsade på frun och fyra barn. Hon behövde få hem ved och hästen skodd. Bra film.

  8. Jag har dragit ned ganska ordentligt på gödsel och kemikalier och så går det inte mycket bränsle då man har direktsådd. Det kan hända att skörden minskar men vad gör det då vetet betalas uselt i alla fall …

Kommentarer är stängda.