Man borde aldrig ta ledigt

Det här var ett krångligt år. Säden blev aldrig färdig och tröskandet blev aldrig färdigt. Vi smet iväg till Sverige den 24 oktober för jag bokade färjan för flera månader sedan då jag tänkte att det måste var klart med skörden i slutet på oktober. Men när man än tar ledigt så är det olämpligt. Till all tur har vi fina ungdomar som tog upp potatisen i leran medan vi var borta.

Sedan kom kölden på allvar och vi hade -10 grader på torsdag morgon. Jag vaknade klockan sex och steg upp för att sätta värme på traktorerna för säkerhets skull för det blev kallare ända fram till klockan nio. Vattnet till växthuset hade jag tömt och blåst rent röret med tryckluft förrän vi for. Men man undrar ändå varje år vad man glömt att ta in då kölden kommer.

Torsdagen var fin för skogsarbete och det var inga problem att köra över åkern och på skogsvägen. Ovanligt tidig början i alla fall. Fast nu ser det ut som om blöthösten kommer tilbaka (+6 grader nu). Det är bra för en massa byggarbeten är på hälft därför att det aldrig blev något slut på tröskandet. Man står i valet och kvalet om man skall köra över de sista hektarerna med tröskan eller med hacken. Gröngödslingsvallen på bilden nedan borde hackas och plöjas ännu.

Värmen måste också fixas. Jag har i ett par månader väntat på nytt brännhuvud till flismataren men Säätötuli gick i konkurs och köptes upp av Ariterm i början på september så få nu se om jag får något nytt brännhuvud alls. Jag har lappat ihop det gamla med svetsen men är inte säker på att det klarar vintern. Styrsystemet börjar också krångla men i går funderade jag ut ett nytt eget styrsystem som dess bättre inte kostar mer än 8 euro med två reläkort från Kina (hemkörda till verandan) . Det är styrkort med inställbar tid för på och av mellan noll och 1000 minuter i en ändlös cykel. Nu har jag 15 sekunder på och 10 sekunder av för matningen och 10 sekunder på och 3 minuter av för att hålla elden vid liv.

Elektroniken har verkligen blivit billig och via nätet har man ett mycket stort urval olika moduler. Det är biligt men tar mycket tid att beställa från Kina så jag måste samtidigt lägga upp ett reservdelslager. Det gör inget för korten kostar mellan en och fyra euro. De här elektronikstyrda reläkorten har jag använt i många sammanhang. Jag byggde också fjärrstyrning över nätet för fläktarna i den nya torken och pannan är på tur att få fjärrstyrning också.

I Sverige hade man fått en bra skörd trots att sommaren varit mycket torr. Grannen som brukar “våra” åkrar (åkern runt huset) hade nyss fått plöjningen klar så de är betydligt före oss. Tröskandet gick också bra utom i Norrland fastän det också i Sverige regnade ordentligt på hösten. Då vi kom så regnade det hela dagen men sedan blev det sol och varmt. Vi hade +9 grader då det snöade i Finland.

Som vanligt då vi har ledigt så sysslar vi med att bygga och sköta äppelträd – liksom hemma. Skillnaden är bara den att man inte har piskan på ryggen och långa listor på ogjorda arbeten som borde ha varit klara för långe sedan. Men varför skulle vi ligga och slöa då våra intressen är jordbruk (med skog) och trädgård …

I alla fall så var vi till Elsa Anderssons konditori i Norberg (grundat 1916) samtidigt som vi hämtade byggmaterial. Vi var där för några år sedan före mordbranden i fjol som förstörde ett otroligt fint hus med dalamålningar. Det nya konditoriet byggdes upp nästan likadant som det gamla och visst är det fint men dalamålningarna kunde ju inte ersättas. Kaffet och princesstårtan var i alla fall lika bra som förr. Det tyckte tydligen andra också för det var lång kö då vi kom.

På hemvägen tittade vi på ungdomarnas nya hus i Borgå. Nåja, nytt och nytt – det var byggt 1952 vilket är en ganska bra årgång. Efter 1960 har det byggts nästan bara skräp och fula mögelhus. Det som slog mej var den enorma murade pipan omkring 70×200 cm med åtta hål plus en stor rökgång för den gamla vedpannan (som nu är ersatt med bergsvärme). Pannans rökgång var dessutom isolerad med dubbla väggar så det var verkligen toppteknik från 1950-talet. Borgå var lämpligast för ungdomarna för det är mitt emellan Helsingfors där de jobbar och Hindersby som är världens centrum :-). Huset ligger på Prästgårdsbacken invid domkyrkan ganska nära till Borgbacken där det finns en gammal borg från gamla tider. Lugnt läge men nära centrum. Så nu har ungdomarna två hus att sköta om. Inga fritidsproblem i sikte på länge.

Just nu flyttar jag vetet från en lår till en annan så det skall blandas om och luckras upp. Vi har torkat och speciellt kylt ned det till minustemperatur men måste få bort eventuella klumpar. Problemet är att det är så tungt (innehåller mycket vatten ännu) att fläktarna inte riktigt orkar blåsa ut det ur låren så jag får skyffla en hel del. Det är förstås bättre än det våta året på 80-talet då vete var så lätt att det var som agnar.

Sedan står det en mängd maskiner som skall repareras, tröskan skall blåsas ren och ställas undan och skogsmaskinerna skall sättas i skick. Jag har tagit bort ytterfönstren från mitt arbetsrum men inte hunnit laga dem ännu så det blir att sätta upp ett par lager med plast utanför fönstren innan vintern kommer på allvar. Och så skall det lagas ved för de riktigt  kalla dagar som är på kommande – hoppeligen inte veckor. Det är skönt att sätta ved under spisen en kall vintermorgon och ha riktig spisvärme om en kvart. Lustigt nog är spisvärmen annorlunda än värmen från batterierna.

Nu är det bråttom och man får sota för ledigheten. Egentligen skulle man inte alls ha tid att åka bort men det behövs litet omväxling ibland. Annars blir man slö och gårdsblind.

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

6 reaktioner till “Man borde aldrig ta ledigt”

  1. Här i byn hade en sedan sjuttiotalet fliseldning och så länge han levde fungerade det bra. Sedan när han dog så blev det för mycket för de överlevande. Det blev vanlig vedeldning efter det. Det är inte liksom alla som kan sköta ett komplicerat flis system. Finns allt väldokumenterat kanske någon sköter systemet några år till tills man kommer på något bättre.

    Själv har jag nu haft bergvärme i ett år. Det gick så lite el att skriver jag ut det blir jag tokigförklarad i samma minut. Huset bebos av ganska få personer i turer så det går inte att jämföra med en normal familjs liv och leverne.

    Har nu varit i totalt ca tio dar och höglagt efter sommarens kalavverkning. Dock inte med entreprenad eller bondfart undan med lugn och saklig takt som på jobbet. Gäller att njuta också och inte bara att stressa. Skall plantera gran med lite inslag av douglasgran och målet är 400m3/ha vid slutavverking om 85 år. Det är min bördigaste mark med lämpligt inslag av rörligt grundvatten.

  2. Inte är flismatningen komplicerad. Värmesystemet med pumpar och shuntar är mer komplicerat. Mest handlar det om att komma ihåg att fylla på flis.

    Beroendet av el kan vara farligt. Det finns redan skurkprogram som kan få hela landets elförsörjning att krascha. Jag funderar på hur man kunde få el från flispannan effektivt. Ångmaskin med generator är en möjlighet och så finns det termoelektriska element. Därefter är man ganska självförsörjande.

    Fördelen med att resa bort är att ungdomarna blir tvungna att sätta sej in i hur systemen fungerar :-). Menb jag tvivlar inte på att Henrik klara dem utan problem. Han är ganska duktig på att bygga och reparera maskiner.

  3. Fördelen med bergvärme är ju att det är så komplicerat att man inte förväntas ordna problemen själv. Vedeldning verkar minska allt mera på landsbygden, till stor del beror det nog på att de är så få som numera använder motorsåg

  4. He-he, här fixar vi alla problem själva – komplicerade eller inte. Allt går att fixa. De omöjliga sakerna tar bara litet mera tid. Jag såg nyss på pojkens bergsvärme och det är ett ganska enkelt system med pumpar och shuntar. Det klarar vi nog.

    Jag pratade också med en granne som sysslar mycket med vedförsäljning och han tyckte tvärtom att vedeldningen bara ökar hela tiden. I Sverige i Medåker (nära Arboga) går veden åt också så att man måste beställa i god tid för att inte bli utan. Men det är säkert olika på olika platser.

  5. ja läste i någon tidning att säätötuli fortsätter som förut.Kan kanske vara bra att ringa och höra om dom vet on din beställning.

  6. Jo, jag ringde och frågade om min beställning. Det gamla brännhuvudet fungerar efter svetsningen men helst vill jag ha det nya installerat innan vintern kommer på allvar. Nu har ju Ariterm tagit över och jag hörde att förra veckan hade de fått undervisning om hur brännhuvuden svetsas så det kan ta ett par veckor ännu.

    I det nya brännhuvudet så finns det dubbla fläktar och rörlig botten så askan inte blir liggande. Det behövs verkligen. Och så kanske man kan elda med sorteringsavfall från vetet ? Styrcentralen är inget problem för jag har redan beställt nya tidsreläer så jag kopplar in det nya brännhuvudet till min egen styrcentral.

Kommentarer är stängda.