11 september, 2018 av Nisse

En doft av dynga

Vissa tycker att kodynga luktar illa men jag känner mej bara ung på nytt och minns tiden då vi hade kossor. Jag gillar kossor (men inte då de blir sjuka). Det har varit dåligt med doften av dynga de senaste åren men i går fick vi två lass äkta kodynga som tack för klövern som Klinkas körde in från vår gröngödslingsvall.

Vi satte den ganska nära till ladan (och huset) så det var ganska stark doft i början – men den avtar snabbt. Och jag tycker ju bara det doftar ungdom. Trädgårdsmästaren i familjen var lycklig då hon får fin gödsel. Den skall ligga och ”brinna” åtminstone till nästa år men blir bara bättre med tiden.

Föriga bisin sade ju ”Det luktar pengar” då stadsbon förfasade sej över dynglukten. Kodyngan är inte mera så viktigt för gödslandet  – utom för ekobönderna – men förr var det enda möjligheten att få det att växa. Tyvärr äter kossorna från tio hektar men dyngan räcker bara till en hektar.

 

Etiketter:

7 svar till “En doft av dynga“

  1. Äkta vara skriver:

    Hejsan … va bra med riktig vara,, men så sällsynt nuförtiden åtminstone här i vår omgivning.. Jag fick ty mej till ”juppikacka” för att få lite fart åt växterna,, gubben sökte två lass från metsäpirtti,, vi bor ju så nära deras anläggning,,, men denna kacka luktar inte äkta utan ganska jävligt,,, men man blir väl van… Vi fick 17 mm vatten i natt så kanske det dämper lukten en aning .. trevlig höst till dej och alla läsare .

  2. Nisse skriver:

    Vi har fått 22 mm men då är hela gårdagen med. Doften har minskat betydligt redan nu. Kodynga (speciellt litet äldre) luktar inte alls illa. Hästdynga är rena parfymen och höns- och fårskit går an men grisdynga kan jag inte vänja mej vid – troligen för att vi inte haft grisar sedan jag var omkring fem år gammal. Och den mänskliga varianten skall komposteras länge innan man klarar av den. Det säjs att människans luktsinne vänjer sej vid allt och då vi hade kossor så märkte jag knappt lukten. Utom då min mamma satte ladugårdsstövlarna att torka på värmebatteriet …

    Däremot är jag rent allergisk mot parfym. Om man hamnar bakom nån som hällt över sej halva flaskan så måste man kvickt söka sej ut i friska luften. Jag börjar hosta och får andningssvårigheter. Till och med avgaserna ute på vägar och gator är bättre (men inte bra). Då jag studerade så märkte jag ingenting då jag kom hem men tyckte det luktade underligt så fort jag kom tillbaka till H:fors. Vanans makt är stor.

  3. Kurt skriver:

    Det är ju nästan bara flytgödsel numera, undantaget är djupströbäddarna. Men samtidigt har häststall i närheten av städer svårt att bli av med all gödsel

  4. Nisse skriver:

    Jo, men det finns till all tur ännu litet ströbäddar. Sedan har jag problem att ta emot gödsel eftersom jag har direktsådd och bara plöjer upp gröngödslingsvallen efter tre år.

  5. Micke skriver:

    Som min framlidne svärmor brukade säga ”Sku dynjon vara fögift sku int hälfte å foltji leva”. Så sant så, men dagens miljöfreakar, -aktivister håller ju naturgödsel som ett problemavfall värre än kärnavfall!
    Äntligen kom fronlyften till 390:an efter förväxlingsleverans via Tenala. Hur har Ni andra bloggare som använder frontlyft löst manövreringen? Skulle vara bra med lite kommentarer och erfarenheter.

  6. per skriver:

    Hade bara på kipputagen upp, ned/flyt. Är lite orolig hur det blir med styrbarheten. Finns stor risk att snöplogen går dit det finns minsta motsånd och inte dit du och kommuninvånarna tycker en bra plogad väg skall vara.

    Den här gjordes efter jag mynta uttrycket : det skall vara tryck i vågen.
    https://www.youtube.com/watch?v=OavFyw8BBv4

  7. Micke skriver:

    Har monterat alltihop idag. Fastnade för en vanlig frontlastarventil från MP-lift så blir funktionerna lika i båda traktorerna då jag har frontlastare på den andra. Nog förberedd med plogstöd för att kunna rycka in som reserv. Orsaken till frontlyft är att de som har mera erfarenhet än jag om snöplogning påstår att frontlastaren inte blir gammal därför att plogbladet kommer för långt bort och därmed utsätter lastaren för sidotryck som den inte är konstruerad för. Även vid påkörning av hinder är lastararmarna längre och tar mera stryk. Plogstöd hjälper upp men tar inte bort avståndet. Med frontlyft kommer bladet närmare traktorn = mindre sidotryck och betydligt vigare i korsningar t.ex. 4 BG-dubbar i varje dragribba på framhjulen och 3 på bakhjulen är inte fel vare sig för framkomlighet eller styrbarhet. Ävenså tipsades jag om att använda rakt bett åtminstone till att börja med från hösten och möjligen senare tandat eller ”nätbett” men de lär gå fruktansvärt tungt, benägna att ”nypa” och drar mer bränsle. Däremot kommer jag att ha ett tungt schaktblad med nätbett att rugga till ytan med i korsningar och på lättrafikleder.
    Även bra som motvikt.

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy

*