Det tinade upp igen.

Vi hade 2 riktigt kalla dagar som avslutning på oktober och skördearbetet lades på is. I mitten av förra veckan blev det åter varmare men det tog ett par dagar innan jorden tinat upp igen, passade på att köra bort lite vallar från dikningen medan marken var frusen. I byn har jag en svacka i åkern som jag tänkte fylla upp nu när jag har material att tillgå, ville ändå inte fylla över den fina matjorden så jag bad grävaren att sätta ett par timmar på att skala av det översta matjordslagret så att jag kan fylla upp med dikesjorden som är av sämre kvalitet innan jag åter brer ut matjorden över alltihopa.

30.10.2018. Fruset och torrt , passande före för jordtransport.
Skalar av matjorden innan svackan fylls med dikesjord.

Morotsskörden fortsätter.

På lördag tyckte jag att morötterna repat sig så pass från frosten så att skördearbetet kunde fortsätta. Vasabladet hade snappat upp våra vedermödor och ville dokumentera den som dom ansåg som ovanligt sena skörden vilket sen resulterade i följande artikel. https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/239925

För oss är det ändå mera regel än undantag att skörden pågår så här sent, klimatförändringen har nog redan satt sina spår i höstvädret. Skulle påstå att vi fått 2-3 veckor längre höst sen jag började odla här i Långmossen för 30 år sen.

Tyvärr är dagarna korta så här års, där har ingen förändring skett,  och de kalla dagarna har satt sina spår i blasten så skördearbetet går sakta. Dessutom passade rådjur och hjort på att äta av blasten, som vi behöver för att lyfta morötterna, under tiden det var fruset och vi höll oss borta från åkern.

Verkar som om hjortdjuren hinner före med skörden 🙁

Idag drabbades vi ändå av ett större problem, traktorn som vi använder framför skördemaskin fick underliga ljud från framaxeln och jag trodde till först att det var drivknuten som börjat ge upp. Det visade sig senare att det troligen är lagren som gått sönder. Det lät så pass illa att jag inte vågade köra hem traktorn efter att ha kopplat loss skördemaskin. Blev att hämta krokvagnen för att transportera hem traktorn. Nu ikväll har jag tagit av däcket för att konstatera att stefan tryckts ut så högst troligt är det lagren innanför som gett sig. Grannen har en likadan traktor och han har också bytt hjullagren tidigare så det verkar vara en svaghet på modellen ifråga. Om någon av läsarna har erfarenhet av en dylik reparation så får ni gärna höra av Er med tips.

Händigt med krokväxlare när maskiner ska lastas.
Hur mycket ska man nu bli tvungen att skruva för att få detta fixat ?
I brist på maskiner får man skörda för hand……

 

 

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

10 reaktioner till “Det tinade upp igen.”

  1. När nu ingen svarat ännu, så mycket jag vet. På den nyare 80-90 fick vi oljeläckage så det blev att byta stefa,
    servicekarlen svängde stefan fel väg och läckage fortsatte så det blev att byta en gång till och då höll det tätt.
    Stefan såg ut som ett u så oljetrycket tätar på rätt sätt. Det skall vara absolut rent när stefan sätts dit.
    Några lager har vi aldrig bytt. Rätt mängd olja som bytes nu som då. Då skall det hålla. Du har förstås mycket mera timmar.

    På grävarn så jag de bytt hela hjulaxelhöljet baktill(fyrhjulsstyrning)

  2. Här har också Stefan läckt nån enstaka gång men jag har inte bytt utan i stället tagit ett tunt bladmått som jag stoppat in och dragit runt på liggytan och då har det hållit tätt. Läckaget har inte berott på att Stefan varit nött utan pga att det kommit nåt sandkorn emellan. Den här har våta skivbromsar framtill och det går endast 2 dl olja i reduktionsväxeln så jag byter ofta då så liten mängd olja inte kostar nämnvärt. Magnetpropp i botten samlar spån från bromsskiva. Har inte hunnit demontera än så vet inte riktigt hur det ser ut. Har sökt servicemanual men inte hittat för den här modellen.

  3. På MF 390:ns framaxel finns en ventil av mässing med en liten metallbricka inuti som ska fungera som andningshål för navet. Den lilla metallbiten ärgar fast varje vinter och när det blir vår (eller man drar tungt) och oljan blir varm fuktar stefan pga övertryck. Minns man bara att ta loss ventilen och lossa metallbrickan och blåsa ur den samt som sista smörjelse lite rostlösare med jämna mellanrum är det dammtätt. Lite kufisk konstruktion. Man kunde ju ha en plastbricka istället som inte ärgar.
    Stefa konstruktionen som Per beskriver finns ju också i bland annat hydraulmotorer som är gjorda för att gå endast en väg (typ svämpumpar) och där är det ju trycket i sig som tätar

  4. Jo det är en snarlik konstruktion på den här men har inte upplevt problem med övertryck. Här ska nog stefan monteras så att den tätar inifrån antagligen är det också därför som små partiklar kommer åt att förorsaka läckage, jord som faller av däcken landar just vid stefan och om det torkar fast så kan det pressas in i stefan. Samma kan säkert också uppstå om smältande snö fryser fast runt stefan vintertid man borde väl borsta rent varje gång man stannar för en längre stund eller förvara traktorn i varmgarage.
    Framhjulsbromsarna tar upp en hel del utrymme i konstruktion så därför ryms det väldigt lite olja (2dl) i navreduktion. Samen används ytterst sparsamt vintertid och kan stå orörd flera månader så eventuellt har lagren kommit åt att rosta. Trots att jag körde väldigt lite efter att haveriet uppdagades så hann lagerbottnarna splittras och “bultas” fast i “huset” så jag har inte lyckats få loss det hela ännu.
    Lite på 12500h har traktorn gått så det är klart att lite slitage får man väl börja räkna med, det sägs ju motsvara ca 700 000 km för en bil.

  5. Bra med flakväxlare! Ofta ser man stora traktorer med ca 10-12 m3 spannmålsvagn. Vilket inte är i proportion. Du Christer ser ut att uttnyttja traktorn maximalt istället! Tomvikten på vagn + flak är inte så långt från dubbla jämfört med traktorn! eller räknar jag fel? Har du boggielift på första axel så du kan ställa dragkroksvikten?

  6. Med 0,2 liter olja är det ju inte mycket att läcka av. Tydligen samma tänkande som med Claas tröskan där hydraulsystemet rymmer 6.5 liter. Det är tänkt att det inte ska läcka. Toleransen var större med Sampo 580 med 23 liters hydraulbytta!
    Har du Christer haft Samen från ny? Är det vajer eller klocktimmar? Den tiden jag handlade med traktorer räknade man att man fick ca 80% mer klock- än varvtimmar, lite beroende på vid vilket varvtal timmarna kommer. 390:an t.ex har 5600 vajertimmar vid 1800 rpm vilket torde motsvara på båda sidor om 10000 klocktimmar. Med skogslastarn brukar jag hålla ca 1400 rpm och om det kommer ca 4 timmar på mätaren
    är det på klockan ca 5 tim.
    Har haft tillfälle att köra Same några gånger och speciellt ordentliga bromsar, även styrbroms, på framhjulen är ingen dålig egenskap. Dessutom bränslesnål men fodrar ett visst varvtal för bästa vridmoment. Över 1500 rpm börjar det hända saker. Minnet sviker dock om La Italiano har “riktig” diffspärr
    på framaxeln eller friktionsbroms. Hög kraftuttagseffekt i förhållande till motoreffekten brukar Same också ha.

  7. Nää det är inte mycket och i boken står det att det går 1,5L om jag minns rätt men det går det inte att få dit så jag fyller till nivåpluggen. Redan med en dl smörjes nog navreduktion men lagren ligger lite högre så det kan vara att det varit lite i underkant nån gång emellanåt.

    Jag har haft den sen ny (2001) och det är klocktimmar så den har nog gått mindre än Fiaten som har 10000 vajertimmar.

    Joo det är en riktigt trevlig traktor, lätt och smidig med 45 + 45 växlar och hastigheter från 80 meter till ca 46km/h Jag har maxat däcken så jag kör med 540/65×34 däck baktill istället för 30 tums original. Med en totalvikt kring 3 ton och 85 hk så är vikt/effektförhållandet bra. Det ska enligt reklamen finnas nån “boosteffekt” vid kraftuttagsanvändning men jag har nog inte kännt av nåt dylikt 🙂 Däremot känns det när den lilla fönen på avgasröret börjar fläkta in luft vid sisådär 1500 varv. Som jag nämnt tidigare i nåt inlägg så har jag nåt problem med bränsletillförseln för ibland så är den hopplöst svag precis som om det skulle stocka sig i bränsleröret. Jag har tömt tanken men inte funnit nåt skräp där, får väl se över matarpumpen som nästa.

  8. Det vill lätt bli så om man ska ha större traktor än grannen och inte samtidigt uppdaterar redskapen 😀

    Tjaa, underrede plus 13,5m³ dumperflak väger väl lite på 7 ton och traktorn knappa 4,5 så din uppskattning ligger rätt nära. Traktorn har växellåda så effekten (114hk) är inget större problem det går bara lite långsammare när det är lite tyngre lass. Vikten på traktorn kan man höja med tilläggsvikter eller genom att vätskefylla däcken, så några fälgvikter och större motvikt i frontlyften skulle förstås inte skada speciellt vintertid. Jag föredrar nog lätta traktorer som kan tilläggsbelastas vid behov framom att trampa omkring på åkern med onödig vikt. Första axelns bärförmåga kan justeras om det behövs lite extra vikt på traktorn för att komma igång vid halt/slirigt före men i övrigt rullar vagnen lätt och flyter bra.

  9. Angående vajertimmar och elektriska timmar så berättade en jordbrukare att vajertimmar visade 4 timmar när han hade kört 8 timmar i verkligheten.

  10. Joo så kan det vara om vajertimmarna visar timme mot timme vid 2000 varv men du kör på blott 1000 rpm.

Kommentarer är stängda.