39,5 timmar….

….lång blev slutspurten med vintertida dokumentövervakningen.

Jag har åter varit lite frånvarande här på bloggen vilket jag beklagar. Naturligtvis har det varit bråttom som det ska vara så här i vårbrukstider men jag borde väl ändå ha fått till några rader. Sjukdomsfall i familjen har också påverkat skrivlusten men största orsaken är nog att jag fick en överdos skrivbordsjobb i samband med färdigställandet av dokumenten för den vintertida stödövervakningen.

Jag hade ju helgårdsgranskning i fjol och har förstås varit medveten om att uppgifterna i skiftesvisa dokumentationen skulle lämnas in för granskning. Har under vintern fått några påstötar från berörda tjänstemän på TE-centralen här i Österbotten men det har ju varit så mycket annat att göra så jag har föst uppdraget framåt i tiden. Uppdateringen av dikesföretagets delägarlängd, frugans hjärntumör, upparbetande av vindfallen och annat har ju känts viktigare än improduktivt pappersarbete. Måste till först ändå ge en eloge åt tjänstemännens för deras tålamod men till sist kom deadline också obönhörligen emot för deras del. Ett sista datum sattes till fredag 10 maj men även det lyckades jag rucka på för jag menade att dom antagligen inte gör nåt åt saken under morsdagshelgen. Det var ju vackert vårbruksväder dagarna innan morsdag medan regn utlovats under helgen. Så var också fallet så jag fick ytterligare 2 dagar tilläggstid av dom förstående byråkraterna 🙂

Nu är det ju inte så att jag skulle ha saknat behövliga uppgifter utan snarare så att dom inte var i sådan form att någon annan än jag själv kunde tyda anteckningarna. Så jobbet bestod egentligen av att från mina anteckningar i dagboksform sammanställa de så kallade skifteskorten vilket jag tänkte att blir lämpligt nån kall vinterdag då det inte går att göra så mycket annat, nu kom det inga dylika dagar senaste vinter. Och helst önskade man sig dokumentationen i elektronisk form. Jag har ett dataprogram till förfogande men har inte just använt det då det inte fungerat så bra i min diversifierade produktion av en massa underliga specialväxter.

Under julen började jag således mata in grunduppgifterna i dataprogrammet men stötte på patrull och lade jobbet åt sidan i väntan på att helgerna skulle passera. Men sen kom det som sagt annat emot. Någon enstaka vinterkväll har jag skrivit ner lite men det mesta blev lämnat till slutspurten under morsdagshelgen. Det visade sig vara lite mera jobb än beräknat så jag satt nonstop (med någon kortare mat- och drickapaus emellan samt en timmes besök hos rara mor, det var ju ändå morsdag) i 39,5 timmar innan jag hade det så pass att jag kunde mejla in dokumenten. Äldsta dottern kom till undsättning för att hjälpa till så att jag inte i misstag skulle nicka till under småtimmarna. Jag hade i början räknat med 120-150 sidor text men tröttnade litet mot slutet så en del oviktigare uppgifter lämnades bort varpå det stannade vid 96 sidor.

“Domen” kom på posten häromdagen och det fanns inget att anmärka vilket var tacksamt med tanke på uppoffringen. Till och med gödselanvändningen överensstämde med lagerbokföringen och inköpta gödselmedel trots att jag i hastigheten glömde att köra en korsgranskning av uppgifterna.

Så här i efterklokhetens anda funderar man om det kunde göras på annat sätt, det är ju lite horribelt att hålla ett arbetspass som motsvarar en vanlig arbetares hela veckoarbetsinsats.

Jag har nu när jag av nödtvång satt mig in lite bättre i skiftesvisa dataprogrammet försökt att dagligen mata in vad som görs. Men det har visat sig vara svårt att efter en lång arbetsdag hålla sig vaken ytterligare nån timme för att få allt dokumenterat så jag har nog fått komplettera med mitt tidigare använda system som att under arbetets gång fotografera och i telefon banda in röstmeddelanden vilket med dagens teknik relativt bra går att göra under arbetets gång. Ska man dokumentera allt vad jag och mina anställda gör under en arbetsdag under säsong så borde man helst ha en sekreterare på heltid.

Min fråga till dem av mina kolleger som följer oss på bondbloggen är “hur gör Ni för att enklast uppfylla dokumentationskraven?”

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

15 reaktioner till “39,5 timmar….”

  1. Jag gör som du, antecknar i lantbrukskalendern vad som blir gjort på åkrarna. Tanken är att senare överföra det till skifteskorten vilket blir gjort först då granskaren e på väg. Tycker inte om att sitta å fylla i skifteskort.

  2. Ställde faktiskt frågan om det går att lämna in uppgifterna i dagboksform. De var också okej om det tydligt framgick jordbruksskiftesidentifikation, fosforutjämningar m.m. så skifteskort är kanske inte nödvändigt alla gånger. Men mina dagboksanteckningar innehåller nu allt möjligt ibland ner på planteringsradsnivå så det alternativet var inte att tänka på. Men helt tydligt så går det att göra på flera vis, gäller bara att hitta en enkel lösning som man kan göra “on the fly” (i flygandes fläng) så att säga.

  3. Jag gör likadant, antecknar i telefonen eller med penna i en kalender och skriver sedan in allt på datorn. Som för de flesta andra är införandet i datorn något som man enkelt skjuter upp så länge det går, roligare jobb finns!

  4. Joo, de e bara att det blir så mycket att skriva in sen när det bär till. Hade man bara ett par tre grödor så vore det enkelt men med ett 50-tal varav somliga i flera omgångar så blir det helt enkelt för mycket material och tar för lång tid. Så man borde hitta ett enkelt system för protokollförandet. Jag vill ju inte att byråkratin ska styra odlandet.

  5. Jag har försökt med olika datamaskinssystem (egna förstås) men det har alltid stupat på att inmatningen görs ute i traktorn och så skall det då flyttas till ett kalkylark. Så jag har gått tillbaka till att ha ett ruthäfte i traktorn som jag skriver upp allting i genast (annars glömmer man). De viktigaste häftena är SÅDD och VEXT. Jag skriver upp körhastigheter, växlar och annat som man behöver komma ihåg till följande år och så förstås påfyllning och sort och gödsel och sprutmedel och åker mm.

    Visst har jag i datamaskinen ett kalkylark med rutor för alla skiftesvisa anteckningar men jag struntar nog i att sätta tid på att bara flytta anteckningarna från häftena till datamaskinen så granskarna får finna sej i att läsa texten på papper. Det finns bara en hake: Jag skriver opa hindersbyyiskå så de kan behöva tolk för att fatta :-). Annars får jag göra som du och sätta en arbetsvecka på att flytta allting till datamaskinen … Men nog är det för jävligt att man måste lämna produktivt arbete för onödig byråkrati. Har nån räknat ut hur många miljarder euro vi förlorar på att sköta improduktiv byråkrati ?

  6. Joo någon form av anteckning behövs för att förlita sig på mannaminnet duger inte. Mannaminnet är förövrigt endast 5 minuter långt enligt “förriga flickan” 🙂
    Jag har allt mer börjat prata in uppgifterna i telefon och låtit telefon sätta det till text. Pratar man tydligt med lämplig hastighet fungerar det överraskande bra nån “groda” här och nåt utländskt ord där men man förstår oftast vad som menas utan att redigera texten. Det bästa är att man kan göra det i flykten och när man går omkring på åkern utan att behöva texta med styva och oftast smutsiga fingrar. Men att sen få det samlat till skiftesvisa bokföringen är mycket tidskrävande. Byråkratin kan vara nog så frustrerande men jag kommer nog att de närmaste åren försöka få till så noga noteringar som möjligt, dom kan vara till gagn för nästa generation så att dom inte behöver göra om mina misstag utan får koncentrera sig på att göra egna. Min inställning till pappersarbete har blivit allt mer kritisk, tidigare menade jag att finns det blanketter så nog har jag kryssen men man har nog tröttnat för länge sen…….

  7. Det finns ju en massa programvara för time-tracking, används mycket av egenföretagare som skall fakturera olika företag och måste redovisa hur många timmar de lägger på olika projekt. De flesta finns som applikation för telefonen också och man kan vanligen få statistik och det finns möjlighet att exportera till andra program. Det Estniska programmet Toggl är ju t ex populärt https://en.wikipedia.org/wiki/Comparison_of_time-tracking_software

  8. Programmen fungerar inte alls för bönder – de är gjorda för strutjibyxhärrar. Som Christer skrev så har man för det mesta riktigt smutsiga fingrar och dessutom ser man inget på rutan då det är starkt solsken. Att börja knappa in text är så gott som omöjligt i traktorhytten. Däremot går det bra att skriva i ett häfte hur smutsiga fingrar man än har (även om det kommer en hel del fläckar). Att tala in i en mikrofon kan vara lättare men jag har redan problem med att få programmet att starta på den eländiga tryckskärmen (enligt min personliga mening är det fan själv som hittat på den). Man trycker hela tiden fel och kan hamna till nödcentralen till sist …

    Men både för häftet och röstinspelningen är det sedan extra problem att flytta till byråkraternas “kort”. Även om jag jobbat med datamaskiner i snart 50 år så är jag mycket kritisk till hur de fungerar i praktiken (kanske just därför). Det finns en massa okritiskt halleluja kring datamaskiner och mobiler. Vad vi verkligen behöver är stora knappar (minst 2×2 cm) som tål olja och jord och litet vad som helst. Och skärmar som man ser i starkt solsken. Visst finns det sådana men de kostar sedan en förmögenhet. Från science-fiction kunde man låna en datamaskin som man kan prata med och som fattar vad man MENAR (inte vad man säjer 🙂 men vi är ganska långt från det ännu.

    Exempel: “Skriiv opp att jäär opa Tjeeldlaandi så finns he mytji kvickroot i höörne millan uutfalle å kanaaln”. Där har AI-fjantarna (artificiell intelligens) nånting att bita i ! Nämnas kan att jag jobbade på digitallabbet där man sysslade med AI redan på 80-talet … Inte har det hänt något revolutionerande sedan dess även om vissa skriver en massa svammel om AI nu också. Oftast handlar det om att plocka pengar av okunniga politiker – nu som då.

  9. Man behöver ju inte skriva någon text på telefonen om man redan lagt in lämpliga kategorier, bara att välja och starta registreringen

  10. Joo det där med solen är ett problem men man kan likt de tidiga fotograferna dra ett tepan över sig under tiden man skriver. Papper och blyerts som tål smutsigt och oljigt papper är ett välbeprövat registreringssystem blott man hittar papperslapparna sen när de behövs. Lätt att trycka fel och till nödcentralen kunde man komma redan med den gamla trådtelefon. Det hände sig nämligen då när det fortfarande kostade att ringa att vi brukade kalla på hjälp mellan byggnaderna med att bara trycka på klykan för luren varpå det knäppte till i telefonerna i de andra byggnaderna. Av nån anledning sände Eivor nån form av signal (kanske typ SOS med tre korta,tre långa och tre korta intervaller) och man svarade på nödcentralen. Eivor menade dock att nöden inte var SÅÅ stor hon ville enbart ha hjälp med att tömma skottkärran.

    Visst kan man sitta och pilla på luren i hytten om man har tid och kunnande. Man har ju sett hur en och annan (oftast unga flickor)kör bil med telefon på ratten ivrigt textande på telefon, att dom sen vinglar lite på vägen är kanske en bisak. Satt under en flygtur från kontinenten bredvid en ung flicka med blonderat hår och botoxläppar, hon skrev säkert en hel roman under flygturen med sina 2 cm långa naglar, det bara rasslade som ljudet ur en geigermätare.

    Min förra laptop hade tryckkänslig display så att man kunde skriva direkt med en pennliknande attrapp och det fungerade hyfsat, tyvärr väldigt ljussvag skärm så tepanet borde man ha med. Dessutom tålde hårdskivan inte skakningarna i traktorn så efter 2 haverier satte jag in en SSD som inte har rörliga delar, med tiden blev dock batteriet svagt och det visade sig svårt att få tag på nytt, så den ligger nu mest på hyllan. Den körs på XP så det kan kanske börja bli svårt med uppdateringarna av dataprogrammen.

    Jaa det pratas mycket om AI och man kunde tro att det är allas vår frälsning, det återstår dock att se om teorierna infrias.

  11. Hej Kurt, kan du förklara hur en dylik registrering fungerar lite närmare?

  12. Som exempel på ett inspelat ljud till text meddelande :
    1 juni 10 bäddar Romance 2,5cm från norr   morot Fredman åtta bäddar Natalia sedan blev det regn fortsatte 2 juni med två bäddar Natalja fyra bäddar ju Con med 2,2 cm en bäddar ju Con med 2,5 centimeter efter fyra cheers bar en enkel rad Purple Haze en dubbel rad Purple Elite in dubbelrad Deep Purple följande bed Spiegel wendt mennään V Purple Haze tog slut är satte med Purple elit sedan följande bed spegelvänt alla på 2,5 centimeters avstånd efter 3 körspår en enkel rad Mellow Yellow två dubbel radare Yellowstone 5 spegelvänt påföljande bed och som första och tredje bett all gul morot på 2,8 cm norr om 4 spår  vit morot en enkel rad 2 dubbelrad söder om Gul morot bädd 4 till 9 yukon 2,5 cm och till sist 4 bäddar rotpersilja enkelrad 5,3 centimeter”. Jag förstår ju vad som menas men hur många andra?

  13. Haha, det var inte illa. För mig lät senaste anteckning så här: “harvade och sådde Peppi havre nedanför vägen och på Sundet”. Och inget mera den dagen…

  14. Joo det där var ju liksom bara ett moment på ett jordbruksskifte. De e ju den där formen av information som jag behöver, men det går ju lite utöver det som myndigheterna önskar. Faktiskt så påtalades det att blir det alltför detaljerat så kan det bli sanktioner av den orsaken 🙂
    Men ganska bra förstår telefon vad jag säger, ja har inte redigerat det som talades in nämnvärt. Men blev tvungen att sitta i hytten för det blåste för mycket och då blev det lite vad som helst.

  15. Var till lantbruksbyrån och kollade om mina stödpapper hade inlämnats och de hade de. Har övergett koderna(fullmakt) till en som sköter papperskriget åt mig. Vill hålla mina tankar samlade för att parera trups twitar.

    Kom att bli indirekt skogägare genom stora, billerud och sca. Skog i sverige och lettland. Som aktieägare kommer det goda och mindre goda nyheter varje vecka sker någonting. När bolagen pressas ned och verksamhet är bättre än någonsin så är det bara att köpa mera.

    Frågade en ekoodlare vad jag skall göra åt maskrosorna i vallen och han svarade sprut! Men icke sa nicke min klöver fodrar bättre öde.

    Fukten har i år varit bra hittills mot fjolårets torka. Nu kom värmen också.

Kommentarer är stängda.