15 juni, 2019 av

I god tid….

Det regnar ute så jag satte mig vid datorn för att se över stödansökan trots att det ännu är 2 dagar kvar till deadline. Men det sägs att man ska lämna in i god tid och det har meddelats att störningar förekommer. Så kanske bäst ta tjuren vid hornen, det kan ju vara så- och planteringsväder imorgon och på måndag. Dessutom har vi en konfirmation att bevista.

Jag kom nu relativt lätt in trots att jag befarade att trafiken skulle vara livlig med tanke på vädret. Men där slutade det roliga, ser att man nu igen varit och pillat på kartgränserna så att arealerna ändrats. Blir spännande att se om ”bollarna” hålls där man placerar dem eller som tidigare likt yra höns dansar omkring på skärmen.

Man möts av utropstecken som vanligt.

Nåå, på bilden ovan är det fjolårets karta som visas, men den har tydligen manipulerats av administrationen för så såg den inte ut när jag skickade in i fjol. Man har tydligen velat precisera odlingsarealen för på andra skiften har man nu också dragit av areal för enskilda stenar på åkern. Man borde kanske söka fram dynamiten? För att röja menar jag kanske jag bör tillägga.

I god tid är jag dock inte med allt denna säsong trots att jag kunde inleda vårbruket tidigt. Grönsakerna har jag relativt bra koll på och dom är ju i mitt fall det primära, vi är fem före klara med vårplanteringarna. Spannmålen däremot ligger jag en månad efter med om man jämför med grannarna, havren sådde jag natten mellan onsdag och torsdag och följde upp med kornsådden på torsdag så långt som utsädet räckte och åkern var klar. Hämtade mera utsäde på fredag men regn avbröt vidare sådd. Det såg så lovande ut med kombimaskin jag brukar ha till låns så jag iddes inte arrangera med entrepenör. Men till helgen för 3 veckor sen då jag tänkte så hade den gått sönder och efter det har vädret varit så pass nyckfullt att tiden runnit iväg med grönsakerna. Jag vill ju sköta jobb likt spannmålssådd som jag klarar själv under veckosluten för att bättre och mer avslappnat leda arbetet tillsammans med de anställda i veckorna. Hur som så kändes det lite underligt att under sådden dra in ångorna från MCPA besprutade fält i grannskapet i stället för som brukligt känna doften av svämspridning.

I år har jag ändå tänkt så blott tjugotalet hektar med spannmål då jag har en hel del areal i kummin samt inspirerad av Johnny som kommenterar flitigt här på bloggen tänkt så lite gröngödslingsvall på några åkrar som jag grundförbättrar lite med att med dikesrensningsmassorna fylla ut en del svackor för att minska risken för problem likt Nisses svansjöar.

I god tid har vi i alla fall inlett skörden, sparrisen har vi skördat sen medlet av maj och den avslutar vi till midsommar. Specialsallat och grönkål har vi skördat i närapå två veckor, dom kom snabbt trots att det varit lite svalt emellanåt men lagom med fukt och användning av täckväv har gynnat tillväxten. Man ser tydligt skillnad på det som var täckt och otäckt i år, man borde kanske ha satt mer under väv ett år som detta.

Snabb utveckling av de första planteringarna i år och kvaliteten är ypperlig.


På tal om övervakningen som jag beskrev i senaste inlägg så har jag också nyligen haft en växthusgranskning som vad jag förstod löpte bra och inte leder till några efterföljder. Har också förstått att grönsaksodlingarna prioriteras i årets granskningar så man har kanske fler övervakningar att vänta?

Så många förslag på hur lätt sköta den tidsödande skiftesvisa dokumentationen har jag inte fått men får väl av utsikten för nya granskningar försöka se över anteckningarna lite nu som då även om det nog vore roligare att skriva lite om odlingarna här på bloggen. I ett projekt som jag följer föreslogs att man använder gratisprogrammet SIRPPI för odlingsanteckningarna så jag laddade ner appen men har ännu inte hunnit bekanta mig desto mer annat än att det verkar lätt att med hjälp av GPS lokalisera de olika noteringarna, det lär även ska gå att synkronisera med Peltotuki-programmet vilket jag nu inte har. Nån annan här som provat SIRPPI?

Nää, det har slutat regna och molntäcket börjar lätta så nu får jag väl lov att återgå till vipun. Giv mig styrka.

Etiketter: , ,

15 svar till “I god tid….“

  1. Nisse skriver:

    Det är mycket stor skillnad i tiden som behövs för stödansökan. Systemet är helt klart bra för oss som odlar vete och ändrar ganska litet från år till år medan du har problem på grund av en massa små odlingar av en mängd olika sorter. För mej tog ansökan ungefär 10 minuter … Jag har förstås tre stora skiften i vall så där blir det inga förändringar alls från år till år.

    Brodden har de senaste dagarna börjat få fart på allvar och ser riktigt snygg ut – utom i svansjöarna. Jag har sprutat nästan allt och det blir spännande att se hur det går med baldersbrå som det finns mycket av på sina ställen. Men bara en lite fläck är övervintrande baldersbrå som är rena katastrofen eftersom det så snabbt växer ut till en grym djungel. Glyfosatsprutandet förra hösten tycks ha lyckats riktigt bra.

  2. per skriver:

    Minns då att sätta dynamiten på rätt konto, att skönspränga ger inget avdrag däremot nog att dika bort vattnet och givetvis hade jättekastet råkat landa där ett täckdike skulle dragas fram. Att skönspränga höjer däremot åkerns värde och fås bara tillbaka vid en försäljning av åkern eller minskade körskador på tex sprutbom.

    Måste citera vbl : Följden av att man försöker vara duktig i allt(stödansökan) är att man försämrar sina chanser att vara duktig på det som räknas(bondandet)

    Hade en tistelholme på ett ställe i träden men brukar knäcka dom med snöskopan, billigt snabbt och ekologiskt.

    Nog kan det bli svansjöar för en och annan om det kommer över 50mm tidigt i maj efter sådd. Häromkring finns nog åkrar som mått bättre att sås senare, där inte dräneringen är i bästa skick.
    https://www.youtube.com/watch?v=nELKizwwXLE

  3. Annika skriver:

    Så mycket överlopps byråkratiska muskler har man inte, men lite styrka har jag kvar. Vill du ha den per post?

  4. En annan bonde skriver:

    Senaste höst röjde ja bort en stenholme ,, tog bort holmen från kartan istödansökan, gick några dagar så meddelade lantbrukssekreteraren så där får man inte göra i år.

  5. Christer skriver:

    Joo det är väl lite som man bäddar får man ligga men jag vägrar låta byråkratin styra odlingen. Får nog sätta mint 10 timmar jag på ansökan och ändå blir det inte exakt rätt för sådd och plantering fortgår fram till början av augusti.
    Glyfosaten verkar ha gillat fjolårets höstväder, de var ju varmt och växande förhållanden långt in i oktober.

  6. Christer skriver:

    Undrar hur bra de skulle växa i våra lerjordar efter en dylik excersis?
    Sen har du en poäng där med prioriteringen, inte går det att sitta vid skrivbordet med papper då kumminmal och kålflugor härjar i grödorna.

  7. Christer skriver:

    Jaa du vet säkert hur man sköter dylikt men en annan blir lite ringrostig från år till år. Posten är inte heller mycket att räkna med, den kommer när den kommer om den kommer 🙂 Men tack för dagens tips!

  8. Christer skriver:

    Så sägs det men finns den inte så finns den inte, eller hur? 🙂

  9. Micke skriver:

    Jo, det är intressant det här med arealer och stödansökningar. Digiteringsarealen ändrar årligen fastän råstenarna är på samma ställe och samma odling. Dessutom alltid neråt. Eftersom i vår by har varit nyskifte och lantmäteristyrelsen fastställt arealerna (visserligen inte så färskt längre men iaf) frågade jag beredande tjänstemän vid ministeriet vilket som smäller högre, digiareal eller lantmäteriets. Fick till svar att det är digiterad areal som gäller för systemet är fastställt och godkänt i EU. Varpå jag frågade hur det är med republiken Finlands gränser som är fastställda av Lantmäteristyrelsen, godkända av landets regering och torde vara beständiga. Fick till svar att digiteringen gäller på jordbruksmark även fast det är från råsten till råsten om
    arealen avviker från lantmäteriets! Tycker nästan tolkningen är ett hot mot rikets säkerhet och bara tänk
    tanken OM det blir fastighetsskatt på jord- och skogsbruksmark som då säkerligen kommer att variera med
    årsmånen.

  10. Johnny skriver:

    Det värmer hjärtat att du har mindre spannmål och mera gröngödslingsvall, Christer! Blir intressant att se hur spannmålspriset blir till hösten, jag tror lågt. Under 150€/ t täcker inte produktionskostnaderna. Själv har jag tomma lager då vi fick bra pris på hösten. Spannmålslager är lite som mullhalten i jorden. Den ”bär” över den dåliga perioden så effekten av den blir minsta möjliga eller inget alls. Egentligen helt fantastiskt. Tyvärr så ger 10€/t liten effekt men lyckas man höja medel spannmålspris till vilken egen spannmåls säljs med 20-50€/t på en 5 års period så är det helt ok.

  11. Christer skriver:

    De e liksom inte så där enkelt med mina produkter, en del förfars redan på några dagar.
    Vad rekommenderar du för fröblandning till gröngödslingsvallen på mullrik mark?

  12. per skriver:

    Gröngödsling på mullrik mark känns lite som ett välfärdsproblem.

    Är det direkt vall insådd pikalaidun för att få det grönt snabbt och är det tillsammans med säd så går nästan vad som helst flerårigt. Ska någon djurbonde bala bort överskottet kan man fråga vad han helst önskar.
    Vid en samtal så ville inte odlarn alls ha in tunga maskiner i åkern för det trampas till en del. Någon sorst klöver skall alltid ingå. Något som blommar är bra när det inte sprutas och gödslas så häftigt. Så (vasas)flora och fauna gynnas.

    I går drog en konvoj med pottinger förbi (2st) de som en gång i tiden störade sitt hö borde se viilka arealer det skördas under kort tid. https://www.youtube.com/watch?v=NAuHG4-xzmI

  13. Johnny skriver:

    På mulljordar lyckas ibland 80/20, timotej/rödklöver. Men säkrare med 80/5/5/5/5. Timotej, rödklöver,vitklöver, alsikeklöver, persisk klöver. Klöver hämnas av packningsskador och riklig gögdsling. Lite som att har man dålig kondition är det väldigt tungt att springa men just då borde man springa. Har man packningsskador så ger Klövern extra stor nytta men inte lika lätt att få den att lyckas. Med andra ord är det just nu man ska börja med bättre växtföljd, inte imorgon.

  14. Christer skriver:

    Tjaa, jag vill ju helst odla mina morötter i mulljord eller mycket mullrik jord så mullrik är inte tillräckligt bra 🙂

    Joo, det är nog mooligt att bärga hö idag. Annat var det förr då det skulle räffsas för hand ur dikena, varenda strå skulle tas tillvara. Fingerhjulsräffsan lindade ihop höet till en sträng så att när man satte gaffeln i ena ändan för att störa höet så kom hela strängen med. Sen när höet var torrt skulle störarna fällas och dras ur varefter man med hösvansen bockade ihop höet till ladan där det åter med högaffeln östes in i ladan där det trampades och saltades. Minns att med full hösvans blev Volvo 230 så lätt i nosen att morsan gick ner för att ställa sig på framaxeln när vi körde över vägen där det gick lite uppför. De va tufft arbete som oftast skulle göras snabbt innan regnet kom, roligt var det ändå att arbeit ilag med hela familjen, och sömnmedicin behövde man inte tänka på 🙂

  15. per skriver:

    Från det ena till det andra som en bondekollega brukar säga!

    Sätter in en intervju med en annan bondekollega, som myntade begreppet.Den som är satt i skuld är inte fri.
    Ännu långt efteråt håller vårt västra grannland andan om han råkar säga någonting. Bygger fortfarande upp sitt land till skillnad mot aho och lipponen som sålt sitt kunnande österut. Mycket kloka ord för den som orkar läsa. https://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/det-har-ar-stort-6962544

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy

*