Ägg och småkaniner

Hönsen har fått våren i sej och satt igång att värpa. Nu kommer det 3-4ägg om dagen och goda är dom. Det finns ägg, och så finns det ägg. Man tänker att ägg är ägg, men nog finns det skillnad. För mej sitter främst skillnaden i huvudet. De känns bra att äta ägg från hönor jag känner. Anledningen till att dom satt igång och värpa är ju främst ljuset. Det ljusnar tidigare och tidigare, och så har jag också fått ordnat lampa så de får lite extra ljus morgon och kväll, men den får jag lite nu och då justera tiden på när den ska tända på eftermiddagen. Lampan lyser där inne, men hönsen är ute och sprätter också fast det är riktigt skymt och duggregnar. Jag för åt dem lite hö-smolk och matrester så de har att grejja med ute, och det gillar dom. En skock hönor är roliga att se på, dom har nästan alltid någonting för sej.


Feelisen blir ju lite våraktig. Inte en snöflinga, +2-5 grader, hönsen sprätter på där ute, i fårhuset börjar kaninungarna krypa upp ur boet och snart, nästan vilken dag som helst ska väl de första lammen komma.

För tillfället skuttar det runt 18 små kaniner. Om jag räknat rätt. Dom är så snabba och skuttar på som raketer så man hinner inte riktigt med. När de ska sova tråmar dom alla ihop sej under värmelampan som jag satt åt dem. Först fattade de inte att de kunde vara varmt utanför boet, och de låg och tryckte i sina bon, som dom ju också ska, egentligen, men jag tyckte det såg så kallt ut då endel blev all ligga mot kalla betongväggen. Ungarna blev större, bona blev större och ullen breddes ut, och trampades ner, mer och mer, så jag satte lampa åt dem så de lättare kan hålla värmen, även ifall det blir kallare tider. Endel av dem är ganska stora, medan det finns några som är ganska små och lite magra. Men, det är inte så konstigt egentligen. Det är hårda bud att vara liten kanin i en syskonskara på 7-12. Egentligen så borde man ju inte blanda sej i. Men. Nää-ä. Jag bara inte kan stå på sidan och titta på. Är någon liten, och lite bortkommen behöver den hjälp.

Författare: Charlotta

Hejsan! Jag heter Charlotta, men kallas kort och gott för Lotta. Jag är 34 år, fårbonde och mamma till Mathias, 9år. Jag driver en liten gård som heter Västeräng på holmen Ytterholm i Nagu. Jag har ungefär 30-35 lammande tackor. Med tackor, ungdjur och lamm blir dom runt 100 djur sommartid. I dagens förhållanden är det ganska lite, men det brukar fylla mina dagar alldeles tillräckligt eftersom jag sköter dem, deras bete och 12ha åker mest ensam. Jag odlar enbart foder till fåren på åkrarna. Har jag tid över, fyller jag snabbt de timmarna med bär- och svampplockning om hösten, bottenmålning av båtar om våren, skogsarbete om vintern och fiske om sommaren. Holmen jag bor på, Ytterholm, är en holme helt utan förbindelser. Det finns en liten gångbro av trä, så man kan ta sej till och från holmen med matkassen och sådant man orkar bära, men alla övriga transporter av allt vad som behövs i ett jordbruk, sker på vintern över is, eller med pappas pråm. Sommartid betar fåren på holmar runtom i skärgården. För tillfället har jag betesmark på 8-9 olika holmar. Får är jättebra landskapsvårdare. De ser till att den underbara skärgård vi har hålls i bra skick.

4 reaktioner till “Ägg och småkaniner”

  1. Många har tyvärr hög dödlighet bland sina kaninungar pga att kaninmödrarna inte får tillräckligt med näring när de diar. Men hur mycket näring de behöver beror ju också på vilken ras man har. De som skall producera kött av sina kaniner får i allmänhet räkna med att köpa pellets åt kaninerna och kan inte bara föda dem på hö.

  2. Kanske inte så lätt att räkna nej, men du har ju redan hjälpmedlet i din hand. Ta en bild där alla e med så kan du i lugnan ro sen räkna in alla kaniner, dom torde hållas stilla på bild 🙂

    Här har jag också noterat att katterna blivit lite oroliga, dom har svårt att bestämma sig om dom ska va ute eller inne och så har dom fått mera (o-)ljud. Nu knäpper det till lite ett par dagar om man får tro prognosen så kanske dom sansar sig lite 🙂

  3. Håller med dej Charlotta i din sista mening. Är någon liten o ynklig som liten minns man det länge, ännu sedan fast den redan har blivit stor (.. om den får bli stor).

  4. Jo, hjälpmedel i räknandet har jag, men då dom ligger ibland 3 på varandra i en enda stor hög… nå, dom är .. en hög. Exakta antalet är inte så noga, dom är många 🙂 Förhoppningsvis ska det gå att få hållit livet i dem. Endel av dem, främst dom små, kommer fram och ber om mat när man kliver in till dem. Dom äter med god aptit redan lite morot och hö. Mathias konstaterade att det kommer att börja gå åt mycket morötter… Jag kan inte annat än hålla med, ska 20 kaniner ha morötter alla dagar lär det bli något kilo innan de är så stora att de kan flytta hemifrån 🙂 Jag har haft sällskapskanin ända sedan, ja, typ 8 års ålder (?) ungefär, till och från beroende på om de gått bort emellanåt osv… men, någon kaninuppfödare har jag aldrig varit på det viset. Det som ju är logiskt är ju att det är typ nu som ungarna drar mest energi ur honorna. Dom växer som tusan, diar som mest, och äter inte ännu så mycket fast föda, även om dom friskt smakar på allt som går att sätta tänderna i. Det drar ju nog all kraft ur honorna, för dom får ju inte vara ifred, bara korta stunder när alla ungarna sover i en hög, vilket inte inträffar alltför ofta. Alltid är det någon som är hungrig och uppe och springer och söker di hos mamman. Men, där jag har kaninerna finns en hylla, ca 40cm upp. Dit hoppar, åtminstone Marianne och vilar sej emellanåt. Hoppas Julia också hittar dit om hon känner för att vara ifred lite. Dom får nu hö, så mycket dom orkar äta, grönsaker och så vilt-pellets till, så damerna är ganska stadiga. Det är liksom bara att se till att de har mat vad de orkar äta och hoppas de orkar klara sej 🙂

Kommentarer är stängda.