26 september, 2020 av Nisse

Hasi för vetetröskningen

I förrgår kväll körde jag den sista veteåkern och den sista lirpån (30 kvadratmeter) i går.

Sista tömningen

Tröskningen gick bra i år men skörden var dålig. Torkan var fatal för våra lerjordar även om vädret var bra för taklagandet. Priserna är nu så usla att det inte ens harmar. Tvärtom funderar jag på att öka andelen vall nästa år. Klövern den växer minsann fint. Det skall i alla fall sprutas ordentligt nu så mycket baldersbrå som det fanns på åkrarna. Man vill absolut inte att den skall övervintra.

Nu gäller det att göra nånting åt grönträdan som skall brytas i år. Jag tänkte försöka med direktsådd – hur det nu sedan skall gå till ?

Etiketter: ,

9 svar till “Hasi för vetetröskningen“

  1. per skriver:

    Ett riktigt vallbrott skall nog ske med plöjning. Kverneland växelplog med skumvingar tex. Så får frosten spräng sönder leran och ogräsrötterna. Få ned växtmassan åt maskarna och organismerna att börja med.
    Om du tvivlar så gör fifty fifty och återkom nästa höst.

    https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo14_1.pdf

  2. Nisse skriver:

    Jo, det stämmer men jag tänker pröva med direktsådd. Så usla som priserna är nu så kan man ägna sej åt att experimentera utan att det blir alltför dyrt. Men sätter jag en gång på plogen så plöjer jag allting för jag vet att det är bäst.

  3. Micke skriver:

    Här är det inte minsann Hasi på varken det ena eller det andra utom möjligen föret. Trots att meetorologerna förutspått till i förrgår kväll ca 1-2 mm så kom det 11 mm regn. Till i natt var utlovat av vissa uppehåll och en del ca 0,2 mm. Det blev 10 mm igen Vidare hade utlovats uppehåll till kommande kvälol och natt men nu är man redan uppe på 9mm i prognoserna. Börjar tycka att meteorolog är världens onödigaste yrke. Sannolikheten att dagens prognoser stämmer är ungefär densamma som att skjuta mot månen med hagelbössa och tro att man träffar!! Förr i världen när John Pohlman levererade rapporter i SVT så var nog träffsäkerheten större. Ibland inför större väderlägen kostade han dessutom på sig att nämna om en prognos även för Österbotten. Jag tror att problemet idag är att meteorologerna har så mycket (för mycket) information att de helt enkelt inte mäktar tolka den.
    Behöver inte komma mycket mer regn innan det fodras Skärgårds skepparexamen i tröskhytten!

  4. Nisse skriver:

    Det är ett elände då det börjar komma regn på regn. Vi har också haft sådana höstar men i år tycks regnområdena gå längre norrut.

  5. Stefan skriver:

    Konstaterar liksom Micke att det är långt till Hasi för tröskandet än. Om det nu överhuvudtaget blir färdigt i år. De skiften som jag har kvar skulle behöva ett par veckor sol och blåst för att bli ordentligt farbara. Osäkert om dessa veckor alls kommer att infinna sig mera denna höst. Fast det är klart, färdigt tröskat blir det ju alltid fastän man inte lyckas skörda allt.

  6. Nisse skriver:

    Vädret är fortf arande det som bestämmer allting. Och rena hasardspelet. Det har närmast blivit värre med mskinerna. Förr kunde man gå till fots och försöka få in nånting från åkern då det blev en regnhöst. Jag minns då morsan och farsan stod på den blöta åkern och satte haverkärvar på sneisåna för att få nånting in åtminstone. Fast då hade vi nästan allting i vall och inte så många hektar säd. Sedan köpte farsan tröska och den körde vi ned i leriga åkrar under regniga höstar och hade en traktor som drog upp den bakåt och så med ny fart så långt man kom innan den på nytt grävde sej ned. Men nu är det ganska länge sedan det var så regnig höst. Peppar, peppar, det kan det nog bli när som helst på nytt.

    Jag vet hur det är så jag lider med er.

  7. Micke skriver:

    ”Borta med vinden” filmen var jag och såg med Husmodern i begynnelsen av vårt förhållande på gamla biograf Central med träbänkar och filmen gick av var 20:e minut. Vi satt där i fyra timmar! Nu är det mera att ”Borta är vinden” för trots t.om +20 idag på em så var det vindstilla och så hög luftfuktighet att skuggiga partier var mer som ”Dimmornas bro”. Har det aldrig grott i axen förr så lär det göra det i detta våtvarma omslag. Kvar att tröska finns även insåningar. Kornet har ju givetvis bockat ner i insåningen och ligger och gonar sig i fukten bland gräs och klöver. Då måste man ju ner och fiska i undervegetationen och dra med en massa fukt. Har axlyftare på vart 3:dje finger på Claasen så det brukar gå rätt bra att få upp allt i alla fall. Havren har ju fjällen (agnarna) som tak så den kan vara rätt torr och bra om man bara kan klippa vipporna fastän det är fuktigt före. När föret är som det är och jordens dragningskraft märkbar så uppkommer alltid en stilla förundran hur i vida friden tröskor inte har diffspärr?!. Menar dom är dyra maskiner och den lilla finessen kanske kostar en promille i tillverkningskostnad men skulle underlätta framfarten märkbart.

  8. Nisse skriver:

    Se på Bondens höstvisa från 2015 då vi hade en regnig höst. Melodin är från Anna-Lena Löfgrens ”Regniga natt”. Då kändes det verkligen tröstlöst.

    Tiden syns mej så lång
    som en smal tröstlös gång
    åker lerig och våt utan slut.
    Jag nu fäller en tår
    där jag står i det spår
    tröskan gjort
    i åkerns leriga bädd.

    Ååh, regniga höst
    aldrig mera kan jag få nån tröst.
    För jag har fastnat fast
    skulle tröska i all hast.
    Hopplöst i
    denna regniga höst.

    Tillägnas i år bönderna i de nordligare regniga områdena.

  9. per skriver:

    Du har bra minnen av bra film micke. När man är nykär så gör det inget om filmen går av man är ju ut i ett angeläget ärende. När allt är elände brukar jag tänka tillbaka på när något gått bättre.

    Som jag nämnde i ett tidigare kommentar så är det riskfyllt att vara bonde, stora risker och dålig lönsamhet.

    Mina altiaaktier har fått en skjuts av samgång med ett norskt bolag. Ahlstöm munsksjö steg också rejält av att familjen mm vill köpa tillbaka bolaget som är för lågt värderat. Nordex har igen tvättat pengar så de är en skam på torra land. Som akieägare får man vara med om mycket, det blir inga sanktioner som det kan bli för en bonde om man kryssat fel eller missat något i stödpappren.

    Nu gäller det att alltid börja ha på hjälmen i skogen när någon vindkraftvinge plötsligt flyger iväg eller faller ned hur man nu skall benämna det fenomenet.

    Har räknat ut, att det alltid sker när åskan går så är det samma fenomen som när man sänker en ubåt med torped. Torpeden gör att det blir tryckfall under ubåten så den faller sönder sas när inget vatten bär upp den. Eller som ett flygplan som hamnar i någon luftgrop. Planet flyger i alla fall framåt så det bär lite.
    När en vindkraftsvinge roterar så har alla vingar motstång av vinden(luften) Om åskan träffar åskledaren så blir det i alla fall ett tillfälligt tryckfall som knäcker vingen när det blir lufttomt tillfälligt. Nu finns det inga ubåtsexperter i finland så det finns ingen som kan säga när kuståskan går på jättehöga moderna vindkraftverk. En gång ingen gång två gånger en pandemi är hittills ända kommentaren.

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy

*