Julstökstider.

Det lär vara jul på gång, det ska städas, pyntas och handlas mat och presenter men jag tycker mig ha svårt att hitta motivation för det hela. Städa bör man göra nu som då så det är helt i sin ordning och god mat äter jag mest hela tiden men pyntandet vet jag nu inte, varför plocka fram en massa saker för att sen plocka bort efter några veckor. Det hela känns lite onödigt nu då barnen är utflugna, tiden kan jag lägga på annat i stället.

Städningen har jag tagit itu med och det är ju tacksamt att det är varmt så att det man plockar ihop inte är fastfruset. Jag lider av utrymmesbrist så det är svårt att stuva undan saker under säsong för då tar det en massa tid att ta fram redskapen när man behöver dem. Men nu då säsongen är över så kan man lägga ner lite tid på att pussla in dem där de ryms. Och när det dessutom är så varmt att man kan tvätta ute så kan man sätta dem i skick samtidigt för det är nog så mycket trevligare att inleda nästa säsong om man inte ska börja med att serva utrustningen.

+6°C klockan 22 ett par dagar innan jul ger goda möjligheter till att tvätta och serva utrustningen.
Efter att ha torkat över natten och fått alla bultar kollade är det bara att smörja och olja in för vinterförvaringen.

Nå helt obemärkt låter jag inte julen passera, jag har tänt adventsstjärnan vilket var ganska lätt då det bara var att stoppa i stöpseln och några granar har jag hämtat åt flickorna så jag tog nog en åt mig själv också. Min får nog ändå blott pryda trädgården då det inte är nån som ser den inomhus.

En GOD JUL önskas bloggläsarna!

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också kummin och spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som på heltid sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern (nu just moderskapsledig) samt mellandottern på deltid. Vår son som lämnade oss för 11 somrar sen jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss för 10 somrar sen då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

14 reaktioner till “Julstökstider.”

  1. Att maskintvätt hör till julstöket är man inte van vid. Sonen tvättade också en av våra traktorer häromdagen och det tror jag nog inte har inträffat i julveckan förr. Men det hör kanske också till det “nya normala” nuförtiden. God jul allihopa!

  2. Joo Stefan, tidigare var det nog farsdag eller nån vecka efteråt som var vigd åt maskintvätt men det har nog hänt att jag tvättat på nyårsafton också nån gång, ifjol hade det väl gått hela januari. Om det sen är det nya normala låter jag vara osagt. Lite snö skulle nog inte skada det är mörkt hela dagen idag.
    Tack detsamma!

  3. Maskintvätt i all ära, men när byvägarna bara saknar “sätipäärona” så är ju tvätt ngt man tar till dag 2, när man egentligen skulle använda mursleven till att börja med. I morse damp kopplingspedalen ner i golvet när man skulle iväg. Kopplingsvajern av! På bästa möjliga plats, under tak i maskinhallen! Ponera vägkorsning, stockbil!! Eftersom “Roadmastern” skickat ut en önskan om att åtgärda potatislanden till byvägar i det ögonblick när det (förhoppningsvis) börjar frysa på var det ju lite angeläget att få tag på en ny vajer. Närmaste neighbourhood var IKH i Kauhajoki. 38.50€ kostade vajern och efter en hämtning med bil, 350 km, och tack vare stjärnmekanikern Rolf, så var allt på G sen eftermiddag!! Pga att vajern tydigen varit lite vek en tid så hade en plastbussning också lämnat in slutlikvid. Vi tillverkade en ny av ett kopparrör. Vad som lite stör, är att bytesrekommendationen på kopplingsvajern är 3000 timmar, men i glaset fattas ännu ett tiotal timmar innan 3000! 390:n är inne på sin tredje vajer och där har det inte varit några problem.
    Timarna är vajertimmar 1800 rpm vilket med mina körslor motsvarar ungefär x 1,7 för att motsvara klocktimmar eller 3000 h är ungefär 5100 klocktimmar. I det stora hela inte ett stort bekymmer jämfört med att kopplingen skulle varit elektroniskt styrd via en j—la databox och dan före “dopparedan” med fyra helgdagar under julen framför och snöväder i prognosen! Skulle i så fall vara möjligt att en risk, gränsande till sannolikhet, att nattsömnen blivit störd skulle uppenbara sig, när “givaren” finns tillgänglig först i mellandagarna.
    God Jul åt alla bloggare!!

  4. Att få tillgång till mera plus dagar i den pågående klimatförbättringen (för oss i finland) så har många fördelar
    bland annat just att vattnet flyter längre in på hösten. Växtsäsongen förlängs .Värma upp hus, skrapa bilrutor och alla elbilars användning på en laddning. Nackdelen kan vara en del åker och skogsjobb som funkar bättre med frusen mark.

    Det håller på att gå över styr med allt matutdelande till höger och vänster. Något man får gratis med lite gnäll är svårt att få upp till det rätta värde igen.

    I morgon blir det köpt potatis skinka kål och morotslåda och kanske någon drick med korn och malt.
    Arbetaren är värd sin lön och då kan det inte bli gratis.

    Visst är det en god chest att dela ut mat men i många fall borde ges en ekonomikurs i stället. Vad som behövs först och hur man förvaltar sitt pund.

  5. Det kan nog bli en julaftonssladdning då för det fryser väl på under dagen. På tal om potatisåkerväg så har jag faktiskt satt potatis i vägen, minns nu inte om jag delgett bloggläsarna den händelsen? Borde kanske återkalla lite minnen från den tid då vägen var mer eller mindre ofarbar. Månne int jag skrev nånting om grundförbättringen då den var aktuell?

    Kopplingsvajern på Fiaten är fortfarande original trots ca 11000 vajertimmar men ibland känner man av att den lite hakar upp sig så man borde kanske satsa på ett byte innan den brister (kan ju i och för sig va splinesen på kopplingsaxeln som kärvar också). Vi hade en Volvo T500 på 70-talet och där höll vajern knappt 2000 timmar, det var nästan så man satt med ena handen på stoppknappen då timmarna började närma sig.

    Tack för julhälsningen!

  6. Jag har ingen vajer på någon av mina traktorer … De har alla tjocka stag som har hållit i mellan 60 och 25 år nu (MF och Zetor och Belarus).
    Det finns förstås vajer till kylargardinen och till dragkroken på Belarus och stora Zetorn. Och där krånglar de ju alltid. Jag är ingen vän av vajereländet. Speciellt minns man handbromsvajerkrånglet på bilarna. De var fastrostade nästan varje år. Vi har för litet backar här. På plattlandet behöver man sällan handbromsen så den används för litet.

  7. Till den ospecifika som är i beråd att satsa och bygga inför framtiden och vill komma rätt i investeringen vad som kommer att efterfrågas.

    I ett av de senaste bladen från lantbrukssällskapet var det fullt av gräs vall och kor så det stod härliga till.
    När unga damen i stormarketen vill ha grönt och igen grönt och gärna lite ekologist också.

    Då är det bra att någon bär fram stafettpinnen nar man inte själv vet vart man är på väg.

    Årets sista strid för mig blir att hålla emot så inte Ahlsröm-M plockas bort från börsen.
    Kemira growhow och Amer åkte men Neles räddades.
    https://www.ahlstrom-munksjo.com/sv/investerare/uppkopserbjudande-avseende-aktier-i-ahlstrom-munksjo-oyj/
    Det gäller att kunna historien men komma rätt i framtiden.

  8. Är det samma munksjö som gör emballage i Sverige eller är det ett annat bolag?
    Unga damen i stormarknaden köper antagligen färdig sallad som oftast görs på importerade ingredienser så då borde kanske utvidgningen göras utomlands?

  9. Borde nog vara samma. Ahlstöm och Munksjö var liknande bolag som konkurrerade med varann och bättre slå ihop och höja priset än sänka med konkurrens. Stora och Enso. Nordea. Sonera och Telia. Likt två österbottniska bussbolag. Ensam är inte stark nog.

    A-M Det är mera regel än undantag när aktiekursen är nedkörd och en hägrande framtid står för dörren så då köper den interna kretsen bort det (för)billigt. Grundaren Ahlströms förta hustru var från mina hemtrakter.
    Tyvärr saknar råden känslan för historien och (bara)skor sig själv. Som borde berätta om sådant här.
    N-A hade i någon skogstidning utmärkt redogjort hur det gick med förbundet skogen och dess efterföljare.
    Medgrundare till metsäbotnia.

  10. Om man tänker kort på senaste mode Andningsskydd. Vem skulle för ett år sedan trott att nästa varenda
    världsmedborgare skulle börja använda sådana oftast flera per dag.
    Som det ser ut nu så kommer de(man) att måsta användas att vi blivit vaccinerad.
    För att tala om alla skyddsrockar och halare.

  11. Joo, samma bolag som tillverkar råmaterial till skydden gör också täckväv till odlingarna. Verkar vara lite leveransproblem så jag har redan beställt mina till nästa säsong, hoppas man får dem i tid.

Kommentarer är stängda.