Meir bålaträädär

Det visade sej att den 70 cm gran som vi fällde förra veckan var sådär medelgrov. Nu har vi hittat meir bålaträädär (mera jättestora träd) och i går fällde vi ett som var 82 cm i diameter. Inte nog med det – i dag kom det 72 och 75 cm granar. Jag hade inte trott att de skulle vara så stora men ögonmåttet har råkat ut för inflation eftersom alla träd i omgivningen är så stora.

Det långa 15″ svärdet räcker nätt och jämnt

Nu börjar det gå över gränsen också för svarvstock (max. 75 cm). Men man kan såga bort rotsvällnaden så det går med nöd och näppe. Det bästa är att de har varit frisk – utom två stora granar som vi kört sönder rötterna på.

Yttre diameter 70 cm men inte mycket trä …

Tur att inte alla stora granar såg ut som den här ovan. Men den stod i backen invid körvägen och vi hade slirat med kättingarna på rötterna så det var ingen överraskning. Det blev tre ruttna 3 meters bitar förrän det kom en enda frisk stock.

Att köra ut de här stockarna gick inte med den lilla lastaren utan vi måste lasta på och av med stora Farman. Det är en tio tons vagn men vi vågade inte köra mer än fem stockar åt gången.

Ett och ett halvt träd blev ett helt lass

Ovan har vi lastat på bålaträä och två stockar från ett annat träd. Det gick att lasta med stora Farman men stockarna var så tunga att då man svängde lastaren så svängde också traktorn trots att bägge stödfötterna var i jorden. De här stora granarna var så ludna att kvistmängden var svår att köra över. Och kvistarna är så grova som armen. Det blir en hel del flis om man orkar köra hem dem.

Stora mängder kvistar

Det finns ännu en hel del stora granar som skall bort så fort som möjligt. På sina ställen växer de till med en halv cm per år (diameter) så det går inte att vänta med avverkningen. Om tio år kan det hända att svärdet inte mera räcker till och att diametern går över max. gränsen.

Och så vädret: Slaskväder i fyra dagar. Det blev betydligt varmare än prognosen lovat men från onsdagen skall det igen bli kallare. Här väntas inte på vårvärmen utan jag hoppas att det blir kallt hela mars och litet in i april. Skogsvägarna är fina nu.

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

7 reaktioner till “Meir bålaträädär”

  1. Det skulle kanske vara en god idé att skaffa ett betydligt längre svärd redan nu…att “påra på” med ett så där kort är ju inte speciellt ergonomiskt och kan väl inte vara direkt roligt heller?

  2. Nå, jag har faktiskt ett 20″ svärd som jag använde då jag fällde den största gran vi haft: 90 cm i Tallmosan. Men nu börjar sågens hästkrafter ta slut. Jag har också en Jonsered 2095 på 90 kubik men den måste skruvas ihop för den är nu i delar. Jag har inte behövt den för de mindre och lättare 2147 och 2252 har räckt till riktigt bra. Det är inte tid just nu att pyssla med 2095:an men jag ska försöka få ihop den till nästa vinter. För en 50 kubiks såg så börjar 15″ svärd vara på gränsen. Förstås kan man såga långsamt men nog var det tufft med 2095:an – där behövde man inte vara försiktig med att sätta sågen mot trädet.

  3. Den som spar han(hen, dem) har.

    Ps gör en uggleholk av rotröteskadade. Då hålls sorkstammen i schack på någon moderns skogsbondes plantering.

  4. Massaved/flisved, löns det att sortera ut alla sortiment eller löns det att sälja all massa som flisved ?

  5. Det beror helt på priserna som nog kan variera en hel del lokalt. Vi delar nog upp allt enligt sort men sedan då det säljs så kan reviret till exempel sälja asp som flisved ifall priserna råkar vara sådana. Vi säljer ju allt i slutet på april för det mesta. Allt beror på året. Ibland har priserna gått upp från och med maj – ibland ner. Vår granne i Sverige säljer allt som flisved men de har ju höga vedpriser där. Om man kör ut enligt sortiment så har man sedan i april möjlighet att flexa litet. För det mesta så flisar vi åt oss själva det absolut sämsta skräpet (halvruttet). Men också om det blir för liten mängd av något sortiment (det måste vara minst 10 kubik) så kan det också hamna i flistuggen. Man vet faktiskt inte hur mycket av vilken sort som det kommer förrän i slutet på april. I år trodde jag inte vi skulle få så mycket svarvstock som det kom (tre gånger mer än vanligt). Det beror på vädret och hur mycket som är rötskadat och det vet man inte förrän man sågat omkull trädet.

  6. Så kom man sig då äntligen till skogs! Vilket kanonföre! Grannen som huggit sen i höstas har kört i spåren hela vintern så man kan inte önska sig bättre och jämnare stickvägar. Med fullt lass lönar det sig inte att ens titta åt sidan från stickvägarna för det är totalt ofruset under snön och delvis mossmark som vi håller till på.
    Energiveden är intressant och jag brukar hugga rätt mycket av den varan. Virke som man annars inte skulle få en cent för blir helt plötsligt handelsvara ute vid väg. Även i 1:a gallringar kan det ibland vara enklast och förmånligast att ta allt till energived. Beror på massa%:en. !:a gallringsmassan brukar ju också betalas ngt sämre än övrig och så är det det ju en kostnads- logistikfråga att hålla reda på flera sortiment än ett. Här har vi ju Alholmens Kraft som stor användare av energivirke för el- och värmeproduktion. När man ser att det ryker ur alla skorstenar en kall vinterdag vet man att inom ca ett dygn börjar flisbilarna rulla! Precis som Nisse skriver så kan prisnivån variera. För några år sedan hade jag huggit rätt mycket asp, ganska grova sådana, och ingen ville ha dem. Började redan se ett skräckscenario framför mig hur man satt och plockade dem i spisinsatsen. Värmer ju just ingenting och sprakar! Så helt plötsligt ringer man upp från skogsvårdsföreningen och meddelade att man nu kan ge 28€/m3 för mina aspar som energived! Bingo!
    Liknande pris tror jag inte jag fått sedan dess, men så har det också varit klenare virke.
    Toppar, kvistar och buskar ger nog flis de med, men är ganska skrymmande som råvara. Helträds energived brukar vara ca 17 m3 travmått/ flis m3. Kvistad energived brukar röra sig kring 2,8 m3/ flis m3.
    Föret i skogen ser lovande ut, åtminstone till nästa vecka, med ordentligt kalla nätter och från och med i morgon, köldgrader även mitt på dagen till helgen ungefär.
    Hörde Christers tjäl/snörapport på Radio Vega idag. Saklig och bra lägesanalys!

Kommentarer är stängda.