Det var länge varmt (och blött) men till nyåret kom det en ordentlig kyla – som ser ut att fortsätta ännu länge. Jag hann inte riktigt få alla traktorerna i skick med det varma vädret men visst är man glad över kylan. Tyvärr så kom det en del snö så vi har kört upp spår flera gånger om. Med -24 grader på morgonen borde det nog ge ordentliga skogsvägar.
Nu har vi fått igång skogsarbetet men det är varje år lika krångligt att få alla prylar lastade på traktorn. En vippare (brytjärn) har vi tappat fastän jag vet precis var den finns. Motorsågarna är inte helt i skick – en 2252 vill inte starta men batterisågen fungerar bra för kvistning.
Det blev litet problem med oljan för vi har använt Monitra länge och nu får man inte tag på den mera så det blev att gå över till Neste Farm Universal. Den är knappast sämre men jag gillar inte att bland olika märken.
Lilla Zetorn (8011) hade problem med att starta. Man måste värma solenoiden till startmotorn först. Få se om det är övergående (kondens) eller om jag måste skruva upp den och sätta in bättre vaselin. Längre söderut fattar de inte riktigt hur det fungerar vid -30 grader (eller redan -25).
Eftersom våra skogstraktorer står utomhus så måste motorn värmas i en timme förrän man startar. Det fungerar bra numera då jag sätter på värmen från min Androidtelefon via ett Shelly fjärrstyrt relä. Så man kan sätta på värmen medan man ännu ligger i sängen och kan sedan i lugn och ro klä på sej och dricka morgonte med ciabattor innan man går ut och startar traktorn.
Det har varit ganska kallt inomhus också då det var -24 grader. Ungefär +12 grader då man kommer ned i stugan och börjar elda. Sedan blir det varmt efter 15 minuter men vi klär ju på oss ordentligt så vi klarar oss. Man tycker ju det är litet löjligt med gnäll om att det bara är +15 grader. För att inte tala om nån fjant som påstod att det är livsfarligt om det går under +24 grader …
I skogen är det bäst med omkring -10 grader och under -15 så blir det lättare problem med maskinerna även om de klarar sej ned till -20. Fast då blir oljan så stel att man måste köra på tomgång ganska länge innan hydrauliken börja fungera. Jag ids inte byta olja även om det finns sådana sorter som klarar -30. Ifråga om kläderna så fungerar skogskläder med ylleunderkläder ned till -15 men under det behövs det ett lager till. Sällan är vi i alla fall i skogen under -20 grader.
Jag har dessutom bekymmer med glasögon. I fjol fick jag kåda på glasögonen och den förstörde nog ytan. Jag skaffade två par skogsglasögon med enkelslipade linser. Då jag filar sågkedjan så måste jag ta av dem men det är inget problem. I skogen fungerar de bra. Och så köpte jag 200 Zeiss Reinigungstücher för att putsa glasögonen.
Och så har vi ju problemen med kläder. Sågbyxorna fungerar i allmänhet bra bara man ser till att benen är tillräckligt vida så de går över stövelskaften. Ett par äldre byxor måste jag klippa upp och sy i tygbitar för att få dem över skaften. Kängor köper jag inte. Vi har alldeles tillräckligt med diken och gropar med vatten. Snören är något jag har avskytt hela mitt liv. Tyvärr är stövlarna numera tillverkade av plast och efter ett par år så bryts den sönder och de börjar läcka. De gamla Nokia gummistövlarna av riktigt gummi håller ännu vatten efter 70 år. Men de har inte skydd liksom moderna skogsstövlar.
Skogsblusarna brukar oftast fungera men jag har sytt i nya dragked i flera redan. De måste också vara tillräckligt stora så man får flera lager under ifall det är kallt liksom nu. Handskarna är det värsta problemet. Tidigare fanns det ordentliga posahandskar med avtryckarfinger men det finns det inte mera. De ”skidhandskar” som finns är bara skräp. Jag har ännu kvar ett par Husqvarna handskar som jag lappar ihop allt emellanåt. Fingerhandskar kan man inte ha i + 15 grader och under. Värme i handtaget tycker jag inte fungerar så bra heller.
Intressant nog har det varit nästan fem grader varmare i skogen än ute på åkrarna. Dessutom är det varmt om fötterna då man står i den lösa nysnön som isolerar mycket bra. Men det har blivit mycket körande för att hålla spåren i skick eftersom det kommit litet snö nästan varje dag och den måste trampas till. Det tar tid eftersom man måste köra på krypväxeln i den ojämna skogen. Vi försöker köra på dikesvallarna för där håller vägen bättre men de är ju ojämna.
I början på skogsarbetet är det svårt att få med sej allting. Man har städat bort förra vinterns redskap och det kan ta lång tid innan man fått ihop allting igen. Det är handskar och mått och verktyg och så förstås reserver för allting. Häromdan brast skogsmåttet och jag fick komma hem eftersom jag inte hade reserv. Visst sågade jag en stund utan mått men det blev långsamt och besvärligt.
Till råga på allt så fick brorsan lunginflammation under julen och var ganska illa däran med dropp och sängliggande. Fast nu är han igen ute och kör traktor även om han inte fått lov att börja såga ännu. Jag har – peppar, peppar – klarat mej utan annat än litet hosta då man får barksmulor från de torra träden i halsen.
Vi har i stort sett bara sågat ned barkborrsträd hittills – och ett och annat som blåst omkull. Men då har de oftast varit angripna av röta också. Så salustock har det inte blivit. På en gammal åker (före 1908) har vi sågat omkull nästan alla träd för de har varit torra. Det passar bra i år då skogsvägarna har frusit bra för där är vanligen ganska blött.
Till all tur finns det en hel del granplantor under träden så det kommer återväxt om de bara klarar gräset.
Motorsågarna har krånglat så jag beslöt köpa en ny batteridriven Husqvarna 550i med den stor ackon B540X på 15 Ah. Sedan visade det sej att den inte går att ladda med de gamla laddarna så jag måste köpa ny laddare också. Det är bara bra för den är på 750 W och eftersom vi nu har tre batterisågar så behövs det också flera laddare.
Den nya 550i har en effekt på 3,1 kW vilket motsvarar en bensinsåg på 50 kubik ungefär. De mindre 542i är för svaga för fällning så det var spännande att se ifall den nya sågen klara det. Nåjo, visst går det att fälla med den men inte motsvarar den riktigt våra Jonsered 2252 bensinsågar. Så för större träd är det fortfarande bensin som gäller.
Batterisågar är utmärkta för kvistning och smått sågande då man inte ids rycka igång bensinsågen. Jag har bägge med mej i traktorn för om sågen hamnar i knipa så behövs en reservsåg. Om bensinsågen startar vid första rycket så är skillnaden inte så stor men jag har vanligen bensinsågen att gå på tomgång tills tanken är slut så man inte behöver rycka så mycket. Man blir bara latare …
Batterisågarna är betydligt längre än bensinsågarna. 542i är 45 cm från svärd till bakändan på handtaget, 550i 48 cm och 445 (bensin) bara 38 cm. Det har betydelse då man fäller på trånga platser.
Det lönar sej verkligen att söka på nätet för att se priserna för det kan skilja upp till 250 euro. Numera går det bra att köpa över nätet och frakten kostar ofta inget alls eller kanske 10 euro. Den nya 550i kan man få för 800 euro. Om man inte ska ha den allra nyaste proffssågen så kan man få en hyfsad bensinsåg för 600 euro.
Jag är litet sur på lösa drivhjul för det går lätt att få sågkedjan bredvid och det märker man inte genast förrän den slitit ned räfflorna. Inne i verkstaden går det bra att se efter men ute i skogen med snö, kyla och mörker kan det lätt bli problem. Jag förstår inte varför drivhjulet skall vara så smalt att sågkedjan lätt hamnar bredvid …
Det kommer allt mer batteridrivna maskiner och de måste ju ha laddare. Jag byggde en laddningshylla för något år sedan men den räcker alls inte till mera. Husqvarna är med i Alliance som arbetar för att samma batteri skall fungera i många olika maskiner. Men Stihl är inte med och det förvånar inte för de har alltid haft sina egna ”standarder”.
Förutom två dagar med +0,5 grader har det varit kallt hela januari och lär fortsätta åtminstone tio dagar till. Trots det har det inte frusit under snön som är lätt och torr och isolerar bra. Så det måste köras spår hela tiden ännu. Vi har inte mycket snö men den gör det svårt att se stubbar förrän man kör på dem. Trots kylan har det varit mulet mest hela tiden men det kanske kommer litet sol i slutet på veckan.
I det stora hela är det fin skogsvinter och då är det bråttom för det kan bara bli sämre. Det mörknar tidigt men man orkar ännu inte med hela dagar fast konditionen nog blivit bättre. Om vi sågar flitigt så kanske vi hinner få några friska granar också till salustock. Tillsvidare har det inte blivit så många.
Morjens,
Fint ayy si ert skogs farand, mej liksom ej nappat ännu. Domkullfalna torra, är dom inte i sådan dia er prosessor bord klara di bra? Iaf om första stocken kapas bort?
Jag har skogarna borta från elnätet, så aggregat, en honda, men den har strulat. Därtill brände jag opp en slangvärmare helt i oförsiktighet. Var minus 20 i fler dygn, och för svag glykol, så halv panik i stigande temparatur hade för lång stund väårmaren på, så de ej sirkulerade, och brände
Jo, men det går fort att kvista de torra träden för de har inte många kvistar i allmänhet. Nu har vi tre batterisågar Husqvarna 542i och 550i som passar bra till att kvista och kapa. Men jag fäller fortfarande med Jonsered 2252 bensinsåg. Det är ganska mycket plockande här och där och så kör jag nu i stenbackarna och då är processorn i fara. Det är svårt att få bort träden då man inte kommer tillräckligt nära. Vi har vinsch på ena traktorn men det går ganska långsamt med den så jag försöker använda Farma 8,5 meter om jag bara kan. På den gamla åkern hade det gått bra men den är färdig och nu kör vi i stenbackarna.
Jag märkte att man skall vara försiktig med motorvärmaren. Det började koka i Zetorn då jag hade på värmen för länge vid -20 grader. Våra traktorer är nog hemma men utomhus så de blir ganska kalla.
Vad jag försto i era skivningar så har ni ju en i kran traktorn som använder fälljärn och antar han drar di kvistade stammarna och drar fram när aptering, så int sen vid utkörnin måst köra sig dit konstit för att räckas till toppen osv.
Här har det också dragits åt skogen och huggit upp vindfällen med Naarvan. Gått förvånansvärt bra, utom att en kolvstång till en kvistknivscylinder kroknade. Ska tydligen inte bända och bryta alltför mycket med fällaggregatet! Kyla också här, men inte så fruktansvärt iaf. -10 – -15 grader med undantag för någon kallare natt. Reservdelschefen på Junkkari förmanade mig när jag hade kört av ett hydraulcylinderöra att ”kom ihåg att he är int laga åv armeringsjärn utan härdstål, så halls heim om du int riktigt måst till skogs när e kallare än -15! ” Mena att stålet blir skört när det är riktigt kallt. Naarvan klarar till max 25 cm:s grovlek så nog blir det en hel del kvar att göra i grövre skog med större processor. Stormen hade rensat en del i 1:a gallringar och där passar Naarvan utmärkt.
Nestes Farm Universal har jag inte riktigt bra erfarenhet av. När jag i tiderna lät montera turbo i MF-390:an så började snabbväxellamellerna släppa. Trodde jag hade frälst hela transmissionen på den. Hovmekanikern ställde insprutningspumpen lite från höften och tog väl till lite mycket. Var väl ca 150 hk i den. Men innan vi rev itu bakändan på den, lördagkväll och Eurovision på tv:n, började jag fundera om jag hade fel olja i transmissionen. Skickade sms 1/2 10 på kvällen åt mekanikern. ”Kom hit i mårron biti kl 8 så byter vi olja och filter! Billigare att börja så” Så böt vi olja på söndagmorgon kl 8 till Valtra 60+ . (Idag heter den Valtra transmission) Två gånger släppte lamellerna efter det och sedan inte alls.
Kört lite på 4000 timmar sedan och inga problem med transmissionen . Är ett slags halvsyntet olja så den flyter rätt bra även vid minusgrader men ändå inte lika lätt som helsyntetoljor. Universaloljor är nog bra på de flesta ställen och framförallt enkla att använda när man har bara ett slags olja, men de är inte riktigt lika bra som oljor som de som är specifika för sin uppgift. Nestes Farm Universal har i alla fall väldigt seg oljefilm vilket kom fram när en kamrat sålde ett slags oljetillsats och hade en sk oljetestare med sig. En metallskiva snurrade genom ett oljebad mot en lagerrulle och kunde belastas via en hävarm med vikter tills oljefilmen brast och det började ryka och skära i lagerrullen. Nestes olja tålde 2 vikter mer än Mobil 1:an ! Kanske därför den var mindre bra åt snabbväxellamellerna?! På snöplogningsfronten är det lugna gatan. 2 starter sedan i höstas!
Men, precis som Nisse noterar så har man inte kört på snön så är det inte fruset under alls i skogen! Lätt irriterande när man ska lasta så får man vara nogrann så man inte får en ”måsatorvo” med i gripen!
Jag byter ogärna huggarkängorna mot stövlar, bara om det är riktigt vått tar jag stövlar. Snören är förstås en nackdel, men kängorna är mycket lättare och bekvämare på foten. De som jag har håller nog också vatten ända upp till skaftet om det behövs. Stövlarna är igen onödigt täta (liksom vanliga gummistövlar), först svettas jag om fötterna och sedan fryser jag, oberoende om det är varmt eller kallt annars.
Kämpar på med vinfällen när jag hinner, men det går långsamt och är inte helt ofarligt heller när allt ligger huller om buller med rent enorma rotvältor. Svårt att komma åt överallt med traktorn också på grund av rotvältorna.
Jo, vi använder den långa lastarn (8,5 m) för att fälla och dra ut träden samt stapla dem i hopar. Sedan hämtar vi med lilla lastarn (4,3 m) och kör ut dem. Det är bekvämt att ha en lastare så man kan lyfta upp trädet om det behövs då man kvistar och kapar. Just i stenbackarna lyfter jag gärna upp trädet så att jag inte sågar i stenar så lätt. Vi fick idag klart på den högsta stenbacken men det var nog med nöd och näppe som långa lastarn räckte till. Med stora stenblock så kan man inte köra precis där man vill. Vi har en stenbacke kvar som jag inte kommer upp i på något sätt så jag funderar på att använda en lång (40 m) vajer för att få bort träden uppe på backen.
Japp. Vi far inte till skogs om det är under -15 grader. Till all tur har det varit varmare (-10) än vad prognosen påstod. Nu hotar de med kall tisdag (-19) och -25 på onsdag morgon varefter det skall stiga snabbt till -11. Nå, vi ska till tandläkaren på tisdag så det gäller bara att få igång bilen. Volvon startar nog men Ducaton är gjord i alltför varma länder så den skall värmas ordentligt för att starta.
Jag körde en tunna med hydraulikolja för vinterbruk (ned till -25 grader) men det går bara i Belarus. Zetorn använder växellådans olja till hydrauliken och då blir det besvärligare. Om man har en tunna i reserv så blir det lätt fyra tunnor i verkstaden och det behöver utrymme. Jag ska se nu hur Farm Universal fungerar och i värsta fall måste jag väl skaffa en tunna ”riktig” hydraulolja till Belarus. Den har varit riktigt bra i skogen så jag byter inte ut den i första taget.Nåja, den är ganska mycket ombyggd redan.
Jag har också problem med fuktiga fötter men nu har jag fått fina sockor av merinoull och fötterna hålls varma utan problem. Ull är bäst för den värmer fastän den blir våt.
Just nu är problemet handskar för det finns bara fingerhandskar och de duger inte. Jag måste hitta tunna vantar av merinoull som jag kan sätta inne i Husqvarnas såghandskar. Jag har en hel bunt med posahandskar men de är gjorda för skidning och är bara skit i skogen. Avtryckarfinger är ett måste. Styva får de inte heller vara. Det finns tunna bomullsvantar men de är för usla.
Gubben -33 sade åt mig att du nog är för gammal att köpa någon mer skog och så kan det vara men det är ett sätt att följa med marknadspriser. Man får endast veta om 10-14dar att det blev inget för dig och då har man det, gick minst för den summan. Före det fick man veta antalet bud och vad det gick för.
Annat är det när kommuner arrenderar ut jordbruksmark så kommer areal vem som arrenderat och priset. GDPR tolkas liksom lite olika.
Följande dag hade gubben 92år köpt en elmotorsåg Makita, han som sade jag var för gammal.
Dagen efter var han i röjningstagen och gallrade utefter grusvägen men med bensinsågen. Ska du inte använda elsågen när du har, nä den kunde bli ovass när det kommit damm och grus från vägen.
Det har hänt mig flera gånger det går inte att få på kedjan i skogen för flyger den av så blir det grader som inte går ned i rännan på svärdet. När det är stålkedja så är den svårfilad. Johannes/hannes tog hårt på skitet som andra gallrinen utfödes 2024. Stormen kom några dar för tidigt eller frosten kom för sent, hur man nu ser det.
Vi har nog samma svärd och kedjor på batteri- och bensinsågarna så det gör ingen skillnad. Men visst är det ett elände med grud och sand. Man kan såga av en spik men sten tar kål på sågkedjan.
Tycker jag Nisse har rätt i med Belarusen! Lite lika med min 390 som är i drift 31:a säsongen. Nu börjar jag ha den som jag vill ha en traktor och utrustad för mitt bruk. Att byta bort den kan betyda att börja om från ruta 1. Man vet vad man har, men inte vad man får! Enkel konstruktion utan elektronik och konstigheter som man kan reparera ganska mycket själv ifall det fordras. Brukar resonera som så att om Finnair kan flyga i 40 år med samma plan med regelbundet underhåll och modifieringar så visst fasicken ska väl det gå med en traktor också i 40 år till mindre kostnad än en ny. Den är ju i alla fall inte uppe i luften och kan ramla ner!! Vår dotter hade för länge sen ritat en elefant som var lucia när vi var på flyget och skickat teckningen åt kapten med flygvärdinnan. Han tyckte teckningen var fin och sa åt flygvärdinnan att sätta upp den på dörren till cockpit så att alla skulle se den! Så ville han träffa konstnären så vi blev inbjudna till cockpit (det var innan de skärpta säkerhetskraven) när vi flög över alperna. På frågan hur mycket planet hade gått tog han fram loggboken. 33000 flygtimmar och 12200 starter och landningar! Styrman inflikade ”du kan ju också berätta att det egentligen är bara själva ”röret” som är original, resten är förnyat och utbytt”! Så nog går det att hålla gamla grejer igång med bra underhåll!
De gamla traktorerna är ju eviga. Så länge man får reservdelar så är det bara att byta ut det som går sönder och tuta och köra. Just för skogsbruk behövs litet ändringar. Jag har satt in svängplatta under sitsen och hyttvärme med fläkt för man måste absolut få bort imma och is från rutorna. Och så har jag ju byggt ett helt nytt fäste för 8,5 meters lastarn av 20 mm järnplattor. Den är alltså fäst vid bakaxeln. Dessutom en hel del nya ledningar och strömbrytare för LED-lampor och lastarens styrning. Men själva traktorn är nog original. Den är från 1982 och i år bytte vi en styrled. Och så bytte jag alla cylinderfoder och kolvar för ett antal år sedan. Det var bara ett foder som var dåligt men med de löjligt låga priserna så bytte jag allting då motorn en gång var isärplockad. Hydrauliken läcker förstås men pumpen har ännu bra flöde så jag måste köra på tomgång för att lastaren inte skal knycka alltför mycket. Ny pump har jag hemma men den behöver knappast bytas de närmaste åren. Vacker är den inte efter det att jag fick ett träd över motorhuven men allting fungerar.
Nå, nu har vi inte för varmt. Det var -28 i morse så det blir inget skogsarbete i dag. Men traktorerna värmer jag nog litet emellanåt för kylarvätskan klarar bara -25 med 50-50-blandning. Och hydrauliken är som sagt nästan oanvändbar vid den här kylan. Kanske jag borde skaffa en tunna hydraulikolja som klarar -30 i alla fall. Den går bara i Belarus men vad gör det.
-24 här i skrivande stund. Blev inget skogsarbete igår här heller pga kölden. Har du Nisse prövat kylarvätskan med mätare? 50-50 blandning brukar ge en köldtålighet på -36 grader. Kan försämras med tiden liksom korrosionsskyddsegenskaperna. Därför mäter jag alltid på hösten köldtåligheten. Också bra att byta ut vätskan med några års mellanrum så spolar det ur systemet och korrosionsskyddet finns. Inga toppriser på stormskadevirket precis. 15€ för massa och 55€ för stock är bjudet hittills! Kan inte hugga allt själv så det blir nog att ta det som bjuds. Fast egentligen, kan ett rotpris vara ett toppris!?
Man brukar säga att skadeglädjen är den enda sanna glädjen och ganska mycket av den känslan infinner sig när energivirket går åt när vindmöllorna står stilla pga isbildning på propellrarna!! Satsningarna på elpannor för fjärrvärmen står också pga högt elpris! VD:n för energibolaget som köper virket är iaf rätt nöjd över läget! Hur kan man vara så urbota korkad att man satsar miljarder i anläggningar och inte ser till att grejorna tål vanlig finsk vinter!? Andra glädjeämnet kommer antagligen att vara om den planerade jätteparken med möllor byggs här utanför i havet när första packisen pressar på. Fundamenten till kraftverken kan vara t.om 40 meter under havsytan! Vilken hävstång för isen! När det sedan börjar luta 300 meter över havsytan så behövs ingen atomvetenskap för att räkna ut vad som händer! Frågade OX2:s representant
hur de tänkt bemästra packisen. ”vet ej, vi har inte räknat på det”! Kan ju ännu hoppas på att hela projektet så att säga ” läggs på is”! Kvarken är dessutom som ett timglas så packis är årligen förekommande. Likheten mellan Såkabons vattenkvarn och vindkraften finns. ”På höste tå e finnsa sääde finnsa int en na vattni å på vååre tå e finnsa vattni finnsa e int na sääde”!
Jag mäter med en enkel flytmätare (en graderad tyngd inne i röret) som visar ungefärligt vad vätskanantas tåla. Men jag har i allmänhet gammal kylarvätska som bara fylls på så jag räknar med att den inte tål så värst mycket köld. Men nu har jag fjärrstyrning till motorvärmarna på alla traktorerna och kan sätta på och av från sängen … Ibland sätter jag på värmen i en halv timme mitt i natten då elen är billig. Det är mycket enkelt att installera Shelly Plug som man bara sätter mellan uttaget och värmesladden. Man kopplar Shellyn till en WLAN-rutter och så kan man styra allting från mobilen. En Plug kostar mellan 16 och 25 euro. Jag skulle ännu vilja ha en mätare men då måste man använda Shelly 1PM med AddOn som skall installeras fast. Det har jag satt in på vissa ställen men det skall nog sättas in fler har jag märkt. I pannrummet kan jag mäta både utgående och returens temperatur men jag vill gärna kolla upp verkstaden och andra platser också.
Jag tror det är illa med allt pratet om ”global uppvärmning” för då tror folk att det verkligen blir varmare. Nå, det kanske hjälper litet med den här kylan. Det var bara två år sedan som vi hade -30 grader här. Men folk vill så gärna tro och då försvinner sunda förnuftet. Nästa år måste vi ladda upp ordentligt med ved så att vi alltid har överårs ved som är torr.
Får se om vindkraften blir som att spela majon, det blir alltid någon som lämnar med spader dam när spelet är slut. Här i två grannkommuner gick just en byggherre i konkurs som höll på att uppföra en vindpark och det är väl ca 15 st underentreprenörer som satsat mycket som lever i ovisshet om den nya byggherren tar över med skulder eller utan skulder. Nu i skrivande stund är köksfönster-vindkraftparken i gång första gången på typ två veckor pga det micke skrev. Det måste vara de dyraste veckorna i vindkraftens historia i finland. Har alla parker råd att betala arrende till markägare om det blir stora avbräck i produktionen, det återstår att se. Lättare med inhemska ägare i alla fall.
Jag tar kärnkraft i ett skilt inlägg.
Bytte min livs första GU 10 lampa (2stift) 2,5w 345 lumen (50w). Innermåttet i lamphållaren var 6,5cm.
Stod på en stol hade en ficklampa på klädhyllan men inte kom den bort. Frågade AI som kan svara på det mesta. Tryck in vrid 90 grader och så dra ut. Den vägrade komma loss men när jag klev av stolen föll den i huvudet och sedan på golvet. Tacka vet jag skruvgängorna men allt ska försämras. Den gamla lampans sken var vitt och den nya gult. Inte står det någon styrka eller siffror överhuvudtaget på den gamla så hur skall man veta vad man skall köpa då. På den nya finns lådan i behåll.
Min resa inom Kärnkraft.
Året var 1979 och biologi/geografiläraren tog skolklassen till stadens biograf och såg på filmen Kinasyndromet som utkom 12 dagar före Harrisburgolyckan, olyckan hade redan hänt innan vi såg filmen men det var ungdomar i rätt ålder att skrämma bort.
Året var 1986 och som beväringar blev vi hastigt inkallade till kapten och han berättade om Tjernobyl i en timme och sedan ut och spring i regnet. De var på den tiden myndigheter aldrig kontaktade varann.
Sedan rann mycket vatten under broar så kom Fukushima 2011. Själv hade man varit lite emot kärnkraft och tycke att ett flisvärmekraftverk i utkanten av byn var tillräckligt och bondenära.
Inför julen 2024 ringde en av döttrarna och sa papp vi får bjuda in anhöriga till jobbet i ställe för julfest. Då stod vi inför porten av Olkiluoto och synades noggrant av vakter innan vi släpptes in.
Där bussades vi runt och bekantade oss kraftverken, i det allra heligaste fi vi inte se.
Har aldrig i mitt liv stått på en plats där 1500 MWh och 800 och 700 totalt 3000 MWh pumpades ned i jorden. Finns inte många liknande platser i europa. En reaktorhärd är typ 3*3*4m ett liten skrubb skulle man säga.
Ett ytters lite gäng som kan köra enheterna utanför kontorstid.
Det finns ingen storolycka som inte den mänskliga faktorn som är orsaken. Säkerheten är hög mycket hög. Händer någonting så straffas ingen eller sanktioner eller böter kommer på tal.
Med dagens 82,19 cent per kWh så är alla jag talat med är för kärnkraft. Ett liv är så långt att man hinner ändra uppfattning någon gång.
Vi var på en producentkryssning till Sverige en tid efter Tjernobyl olyckan och en av deltagarna konstaterade att ”e je nou na beqerell kvar i lingona ännu för tå an haalder vodka me lingonsaft i munin en lillan stånd så byri e piter i kindbäinen”! Kanske var na annat än lingonen som pittra! Är väl me kärnkraften som elden, bra dräng men dålig husbonde. Åtminstone vet man ju från en dag till annan vad kwh:n kostar. Nu är e ju ett gnäll från de som har börsel, men jag anser nog att den som sig i leken ger får leken tåla. Orsaken till börselsivern är ju som jag ser det att tro att man ska göra kapet och få billig el, men då ska man ju också acceptera räkningen utan knot när elen är svindyr t.om dygnet igenom.
Från det ena till det andra. Hur gör ni när ni får sågkedjorna att flyga av ? Har haft min Stihl 020 sedan 1995 och inte en enda gång har kedjan hoppat av. Men så har jag ju också utan undantag använt Stihl:s originalkedjor. 3,9 kg, varvar 16000 rpm och 14 tums svärd så förutsättningar för kedjehopp kan finnas men har aldrig hänt. Kanske en förklaring att jag använder använd transmissionsolja istället för kedjeolja. Vidhäftning och smörjning bättre än kedjeolja vilket gör att man väldigt sällan behöver spänna kedjan. Är den rätt spänd hoppar den inte. Dessutom redan en gång betald! Grannen är lite av en uppfinnarjocke och har byggt en vedkap åt sig av en gammal tvättmaskinsmotor korsad med ett skarvat motorsågsvärd. Klagade över att det sträcker kedjan för mycket så han får spänna ideligen. Gav honom en dunk beg växellådsolja och spänningsintervallen förlängdes flera ggr om!
Grannkärringen (salig i åminnelse) påstod att hon den dagen hade känt en underlig lukt … Nåjoo.
Såpgkedjan kommer av om svärdet har dålig skåra. Jag vet att jag vid kvistning lätt sågar sidledes och det sliter ju på skåran. Förstås måste kedjan vara spänd och där kan de skilja litet. Jag tycker inte om Stihl därför att de har sin egen ”standard” som ingen annan har. Inte är det så ofta som jag får kedjan att hoppa av – mest vid kvistning. Nu senast bytte jag svärd och nu går det bra. På senaste tiden har jag kört med Husqvarnas original svärd och ked eftersom jag fått dem med ganska stor rabatt. Men det gäller att söka på nätet och inte gå till första bästa affär.
Vi använder mest gammal motorolja för vi får stora mängder av den eftersom vi har så många gamla traktorer. Värst är nog de stora sexcylindriga som har nästan 30 liter olja. Jag har inte märkt någon skillnad eftersom vi har den gamla motoroljan stående i kannor i långa tider så det mesta hinner falla ned i bottnen och bottenoljan använder vi inte. Transmissionsolja är vanligen ganska ren så den är ännu bättre. Det kom 40 liter fin olja då vi bytte i växellädan på stora Zetorn. Den var så fin att man inte nänns kasta bort den.
Husqvarna kan nog vara bra sågar å, men det är liksom ingen Stihl över dem! Kör växellådsoljan i sågarna! Har bättre vidhäftning och smörjegenskaper metall mot metall än motorolja. Innehåller dessutom inte förbränningsrester. Brukar nog jag också tycka när man byter olja i växellådorna att de ser rena ut. Vanligen är de ju också filtrerade många gånger om i maskinen. Brukar byta enligt instruktion var 1000:e timme eller ungefär vartannat år. 390 har metallfilter och silar som ska rengöras och dessutom ett vanligt oljefilter som ska bytas. Ganska dyrt filter. 4355:an billigare service med cerntrifugalfilter i transmissionen. Centrifugalfiltret verkar vara effektivt eftersom det brukar finnas ganska mycket fastkittat skräp i det. Samma system har ju också Zetor på motorn.
Morsan var ute och räfsa men fick nog gå in för det börja svid i huden, sade hon, gick bort 2001.
Jag har börsel , satte på diskmaskin 02 stekte en fattigriddare dagen till ära starta bilen med webaston och åkte till simmhallen kl 17 när 82+cent kwh börja och bada bada bastu utav bara helvetx.
Har alltid gillat siffror och utmaningar fast jag har intyg av (en)bank jag inte borde klara mig.
Mina två sista motorsågar har bara en spännmutter och det är nog en för lite. Har ingen känsel i underarmarna men drar fast vad jag vågar. Borde använda momentnyckel men den är för dyr att tappa bort. Kör också med begagnad växellådsolja.
På tal om elnätet och driftsäkerhet, i vårt västra grannland blev det haveri i ett industribygge som just var klar dyr apparatur havererade och det blev garantisnack. Då meddela grannfabriken att de också haft spänningfall. Det gäller att ha elloggar för de gäller att kunna bevisa vad som är orsaken. Sådant här är nog vad också vi kommer att få mera av.
https://youtu.be/83edWWzWub8?si=_jE39Io1ponkrTSq
Om någon är intresserad av praktikplats eller övrig jordbruksstatistik hur en gård drivs.
Praktikplatsen ger nästan intryck av maskinhandelsbod! Flera maskiner har ju inte ens färgen bortnött på slitdelarna! Åtminstone häromkring brukar inte dansen bli så lång om allt är nytt och fint! Lärde mig rätt fort när jag i tidernas morgon (slutet på 70, början på 80-talet)var fältförsäljare åt en lantbrukshandel att där det stod en ”baksparkar 165:a” och en gammal Velsakärra på gårdsplan fick man alltid betalt, men där den sista årsmodellen 4wd 80-100 hk och ny maskinpark av senaste modeller fanns så skulle man passa sig! Om Per är intresserad av siffror så var det matten tillsammans med finskan största stötestenarna i skolan. Balanserade vitsorden mellan 4 0ch 5 hela tiden. När matteproven kom ut så stod det med rött ”svaret rätt, uträkningen fel!”Jag kunde räkna uppgifterna i huvudet men fick inte plitat ner det på papper! Finskan var också urusel så när jag valdes till ordförande för svinfarmarna i Finland (Suomen Sikakerhojen työvaliokunta) så sa jag åt grabbarna att ni vet inte vad ni gör som väljer nån som knappt kan prata finska, för att inte tala om att framställa sig i skrift! ”Opit matkan varrella”! var svaret. Rätt hade dom för idag pratar jag helt flytande finska och lär ha en liten ”östfinsk” accent i den som jag inte själv riktigt vet om. Det var nämligen ganska mycket folk från östra finland som stod för läropillren.
Så blev det en snöplogningsrunda idag! 4:e i denna vinter hittills. Ännu i går morse larmades om 25-30 cm snö och ”lumimyräkkä” på nätet till helgen med början på fredag! Så en helomvändning till uppehållsväder och svinkallt, -25-28 grader nattetid och -15 -20 dagtid till slutet av veckan! Undrar vart meteorologernas självkritik och yrkesstolthet försvunnit! Gamle John Pohlman med pekpinnen på 70-talet hade säkrare prognoser än dagens dataanalyser. Säkert används Artificiell Idioti (AI) vid uppgörandet av prognoserna. Att dessutom ge dessa lappkastsprognoser 14 dagar framåt retar ju bara upp folk när prognoserna nätt och jämnt har en sannolikhet över 50% till i morgon eftermiddag!
Mattan var inget problem men finskan är fortfarande urusel trots att jag till och med undervisat på finska (fast mest på engelska). Troligen hade studenterna svårt att hålla sej för skratt men en äkta finne har ett fullständigt pokerfejs hur man än gör bort sej. Till skillnad från svenskarna. Och de senaste 25 åren har jag egentligen inte talat finska alls. Här i skogen talar vi bara hindersbyyiskå (östnyylendskå). Inköpen går mest på tyska och i Borgå talar de flesta ännu svenska.
Vädret har varit riktigt fint den senaste tiden och det har inte kommit snö på länge. Ingen blida har det heller varit så den lilla snömängd som finns blåser man nästan bort. SKogsvägarna är finfina och vore det inte för stubbarna så kunde vi köra bil hela vägen till de platser vi hugger på. Men nu lär det ska komma mera snö – om man nu tror på prognoserna.
Enligt radionyheterna hade folk det bättre 1986 än 2025. Det hade kommit fram i en gallup bland finländare. Då levde man och försörjde en familj på 8 kor 500 grisar 700 höns 500 minkar eller 150 rävar.
Eller i växtodlingens rike 10 ha potatis 20ha spannmål eller 940m3 växthus. De fanns större och de fanns mindre gårdar. I dag finns bara ruiner (fd gårdscentrum) och minnen kvar eller några storbönder eller jätteväxthus med utländsk arbetskraft. Ingen talade om dyr el, bränsle, gödsel eller dyr mat. Ingen talade om dyra räntor det kom några år efter med utlandslån. Ingen talade om 0,5miljoner arbetslösa.
Då fanns byskola i byn och bilskola och bäddavdelning i stan. Pojkarna tog av sig kepsarna i klassrummet men läderjackorna tog man ej gärna av. Den tiden var läderjackorna gjord av äkta leder.
Till nutid
Nu håller jorden på och brinner upp och koldioxiden är ett stort problem. Sådant borde vara f18 och ej sendas före kl 23,00.
Korj 940 m2 växthus.
Håller med Per om att världen är föränderlig! 1981 fick man inte statligt finansieringsstöd för mer än 350 enheter på grissidan. 1990 när jag ville bygga ut hade tiderna förändrats så att då ansågs det inte utvecklingsbart så det bidde inget statligt finansieringsstöd! Ironiska var att samma lantbruksminister undertecknade båda besluten!! Rukå kaar som int kan änder se! Räntenivån liksom inflationen låg tidvis på 15%! Kostnadskompensations politiken inom lantbruket innan EU höll tillbaka utvecklingen, men visst var det en tryggare tid för bönderna då när årliga lantbruksinkomstpolitiska lösningen innefattade största delen av kostnadsökningarna, visserligen med ett års eftersläpning, men iaf! EU och stödpolitiken släppte spärrarna och stöden mäts ut i båda ändar. Lanbrukshandeln tar sitt på kostnadssidan och förädlingsindustrin på inkomstsidan! Den koncentrerade handeln importerar för att pressa ner produktpriserna så inte heller den vägen är det lätt att få resultat. Också här har strukturomvandlingen gjort sitt så några kor och grisar i vart och vartannat hus finns icke mer. Byskolorna läggs ner och stora enheter liksom dagisar byggs i ”centrum” både på landsbygden och i staden trots att nativiteten sjunker årligen! Åldringshemmen däremot stängs ner fastän de äldre blir fler och fler!
Att arbetslösheten når rekordnivåer förvånar inte alls. Snart sagt all industri har snart utländska ägare. För att inte tala om statsägda bolag som är utsålda nästan allt. T.om ska posten bolagiseras!!
AI rår säkert också för att en del högutbildade hamnar i arbetslöshetskön direkt efter skolan, men en stor orsak tror jag nog finns i detta evinnerliga strejkande i detta land! Brukar ju dra igång den årliga strejkvågen ganska direkt efter sommarsemestrarna och en branch åt gången till julen ungefär! I år startar man tidigt och första gänget är redan på G!!
Jo, men det var inte EU som förorsakade förändringen (vilket jag nämnt förut). Vi var bara litet efter utvecklingen i Sverige som redan hade börjat montera ned hela jordbruket och skulle beskoga åkrarna. För de svenska bönderna var EU räddningen. Jag tvivlar inte en sekund på att vi hade hamnat i samma situation om vårt EU-medlemskap hade kommit senare.
Vissa har redan märkt att det kan vara bra med eget jordbruk men största delen bara frossar i importerade varor. Men om importen tar slut ? Jag är realist och tror inte de flesta ändrar sej utan fortsätter enligt principen ”Efter oss syndafloden” tills katastrofen är ett faktum. G.H. von Wright blev beskylld för att vara pessimist då han uttryckte likadana tankar men han menade att han var optimist och att vissa inte ens då ändrar sej … En enskild bonde kan inte göra mycket annat än att försöka bli så självständig som möjligt ifråga om energi och maskiner (lappa gammal). Det blir återgång till naturahushållning om det fortsätter länge på det här viset.