7 april, 2020 av

När snålheten bedrar visheten.

Skogskransreparationen håller och jag har kört ut en del av det som avverkats i vinter, nu blev det ju till och med lite bättre före med snö och åtminstone morgnarna är kalla så det fryser till. Eller har gjort de senaste dagarna, nu verkar det åter bli varmare och vi får se hur länge det går att köra över plogtiltorna.

Jag kunde ha haft mera utkört men när kran fixats och fungerade så började traktorn krångla istället. Jag hade nämligen fått för mig att jag skulle städa ur farmartankarna inför det väntade prisraset på bränsle. Dom har stått mer eller mindre tomma sen i höstas i väntan på tid att fixas. Det är många år sen jag sist putsade dem och den ena började dessutom se lite rostig ut så en kontroll var kanske på sin plats. Man vill ju inte att de värdefulla dropparna ska läcka ut i naturen med en kostsam sanering som följd.

Så jag tömde de sista skvättarna i ett par oljefat och tyckte att det som fanns kvar inte såg så tokigt ut så jag beslöt tanka traktorn med det urtömda efter att det fått stå ett dygn så att eventuella partiklar sjunkit till botten. Men det visade sig inte vara så lyckat, jag hann bara till skogs innan jag märkte att traktorn blev orkeslös och gick ojämnt. Förstod att filtret satt igen, följande dag bytte jag filter och det blev bättre för en stund men sen blev det samma sak. Nästa dag åter ett filterbyte och så fyllde jag på tanken med friskt bränsle. Efter det började traktorn gå bättre vilket fick mig att undra om det var annat fel på bränslet än att det var smutsigt. Vatten fanns ändå inte i avskiljningsglaset men kanske hade brännoljan ”domnat”? Så där vill det bli då snålheten bedrar visheten.

Nå nu går traktorn hur som helst bra igen och tankarna har jag rengjort och den ena har jag slipat och målat. Rosten var sist och slutligen inte så farligt mycket och tankarna såg fräscha ut inuti, den ena innehöll dock närmare ett ämbar med vattenblandat skräp.

Tankarna töms på de sista skvättarna.
Det heter ju ”manlucka” men den nyare hade 10 cm mindre eller blott 31 cm öppning så det blev att kalla in barnarbetskraft i form av ett 15-årigt barnbarn för att få tanken städad.
Tankarna såg fräscha och fina ut på insidan, lite skräp på botten samlades upp.
Målade de svåråtkomligare platserna med pensel…..
…..innan resten sprutmålades.
Nytt underlag för att få tankarna upp från jorden.

Jag blev väldigt inspirerad av Mats’ tankhusbygge som han skrev om då i bondbloggens barndom och ett liknande projekt har jag också planerat men det får bli till ett annat år. Måste passa på att fylla nu då priset ligger på 62 cent litern. Det är ju svårt att sia om hur priserna utvecklas men Putin verkar börja få intresse av att diskutera med araberna så eventuellt går de upp igen.

Viktig säkerhetsuppdatering.

Fick en viktig och berättigad påminnelse om att man inte ska jobba i tankar, brunnar, silos och andra slutna utrymmen utan behörig säkerhetsutrustning då det är ett av de farligaste jobben man kan göra. Man ska egentligen inte överhuvudtaget göra dylika arbeten och därför hade den nyare tanken mindre lucka och numera har tankarna ingen manlucka överhuvudtaget för att förhindra att man går ner i tanken.

Och visst hade jag beaktat farorna men tar det så naturligt att jag inte kom att nämna det då inlägget i första hand handlade om problem med bränslet i traktorn. Här hade tanken ventilerats väl och det var möjligt att rulla och vända tanken vid behov och vi var flera personer på plats. Men folk har faktiskt dött av att tunga gaser samlats i dylika utrymmen och trängt undan syret så en varning är utan vidare på sin plats. Det var dumt av mig att inte nämna saken i inlägget som får stå kvar som ett varnande exempel på saker som faktiskt kan ge rubriken ytterligare en innebörd.

28 december, 2014 av

Skidföre.

Det blev ingen skogsfärd för mig idag, istället bar det av på snökörningstalko till idrottsklubbens skidspår. Vi har inte ännu natursnö så det räcker för att dra skidspår men klubben har möjlighet att göra konstsnö med hjälp av snökanon. Kanonen är dock stationär så det betyder att snön måste transporteras från ”tillverkningsplatsen” till spåret. För att få snön jämnt fördelad använder vi fastgödselspridarvagnar till transport och spridning samt lastar snön med traktor och frontlastare. Det föll på min lott att lasta snön idag. Det övriga talkogänget har efteråt sladdat, fräst och pistat spåret så nu blir det till att leta fram skidutrustningen 🙂 Förutom skogsarbete så är skidåkning ett av mina huvudnöjen vintertid.

Solf IK's nya snökanon sprutar snö.

Solf IK’s nya snökanon sprutar snö.

Mera underhåll

Noterade problem med traktorlyset på morgonen då jag for till sportstugan för att lasta snön så efter hemkomsten blev det att ta itu med den saken. Det visade sig vara lite löskontakt i en stöpsel som förorsakade problemet så det var lätt fixat blott jag hittade felet. På senare tid har jag också noterat att instrumentbelysningen flimrat när jag kört på ojämnt underlag och se det felet hittade jag också på samma gång, det ena ger det andra i det här fallet. Det var jordningskabeln (alltså minuskabeln) till instrumentbelysningen som satt löst.

Konstaterade att speglarna i arbetsljusen bak på hytten rostat så de lyste inget vidare heller. Får nog lov att köpa nya strålkastare och ställde mig frågan om man samtidigt borde uppdatera från H3 till Xenon eller Led. Led verkar intressant av den anledningen att man klarar sig med lägre effekt och kablaget på Fiaten är inte mycket att hurra över. Men vad jag förstått så kan man inte blanda olika brännare på samma styrning? Vill minnas att arbetslamporna fram och lamporna bak ligger på samma säkring och jag tänkte behålla H3-lysena framtill då de är i bra skick. Är det någon av bloggläsarna som har erfarenhet av dylika uppdateringar så tar jag gärna emot tips.

När jag nu var igång med servicearbetet så passade jag också på att byta olja, rensa luftfiltret m.m. så dit for resten av dagen

 

Jag ska se om jag hittar lite mera bilder i arkivet som beskriver arbetet med snön, men det får bli i morgon för nu ska jag så småningom söka mig till sängs det är ju arbetsdag i morgon.

13 december, 2014 av

Underhåll.

Så här på slutrakan av odlingssäsongen tar underhållsperioden vid. Det viktigaste underhållet måste man ju naturligtvis ta hand om an efter att det uppenbarar sig men en del lappas med ståltråd och silvertejp för att senare repareras grundligare. Det är sen tacksamt om hösten är lång och varm så att det finns tid att ta hand om problemen innan maskinerna stuvas in för vintern. Blir det bråttom med instuvandet är risken stor att reparationerna är ogjorda när maskin skall tas i bruk nästa säsong. Nu har det varit tacksamt varmt men ack så mörkt men det finns ju tack och lov pannlampa att ta till. Vet inte hur man klarade sig utan tidigare men drar mig till minnes att man nog höll i lampan med munnen så att man blev öm i käften och fick kräkningsreflexer.

Oljebyten hör till de underhållsåtgärder som görs enligt antalet driftstimmar.

Oljebyten hör till de underhållsåtgärder som görs enligt antalet driftstimmar.

Slangen till bevattningsmaskin skadades av snöskotermedar vintern 2010 då jag i brådskan med återuppbyggnaden av hallen inte hann få bort den innan vintern. Den har nu börjat läcka men tro det eller ej så håller den tätt med hjälp av silver tejp. Helt klart borde väl en grundligare reparation göras även här men vet inte hur det bäst ska gå till, eventuellt blir det att byta hela slangen på 300 meter.

Allt går tydligen att åtminstone för stunden fixa med silvertejp må så vara att det sen som i det här fallet går åt en halv rulle.

Allt går tydligen att åtminstone för stunden fixa med silvertejp må så vara att det sen som i det här fallet går åt en halv rulle.

 

Personligt underhåll.

Det är inte bara maskinerna som behöver underhållas. Det uppstår ett och annat slitage och haveri på kroppen också. Lyckligtvis i år inga stora saker men jag råkade sätta foten på en rörbit i garaget när jag hämtade verktygsbacken för att underhålla morotsupptagaren. För att inte ramla omkull tog jag stöd med verktygsbacken mot golvet men råkade få pekfingret i kläm mellan backens handtag. Då jag lade hela kroppstyngden på handen så blev belastningen så stor att nånting gick sönder, vet inte om det är leden eller om fingret gick av. Det här skedde för ett par månader sen men då det var bråttom med skörden tog jag mig inte tid att uppsöka läkare. Det brukar ju gå om av sig själv så småningom. Det här verkar nu bli lite långvarigare krämpa än jag först väntat och fast det inte längre smärtar så värst så är det lite besvärligt då kraften i fingerändan inte är vad den varit. Nu är det ju lite bättre om tid så jag slog faktiskt upp numret till hälsostation för att se om de kan göra något. Samtidigt som jag sökte telefonnumret satt jag och såg på fingret, kanske ser det inte så farligt ut längre kanske jag väntar lite till för att se om det går om av sig själv. Känns ju lite löjligt att uppta en läkares dyrbara tid om det ändå inte är något sönder. Beslöt hur som helst att vänta lite till. Det är ju inte längre så svullet men visst är fingerändan fortfarande lite lös?