Etikett: Växtodling

En sak som fungerar precis på samma sätt sommar som vinter är att vädret kan svänga dagsprogrammet totalt. Idag hade Jonas och jag tänkt leverera varsitt rybsparti som vi sålt till en lokal ekomjölkproducent och vi skulle dessutom blåsa upp rybsen i hans lagringssilo med vår gemensamma transportfläkt. Planen var att Jonas skulle åka iväg niotiden och jag skulle följa efter nån timme senare.

Redan från morgonen kom snö och snöblandat regn om vartannat och niotiden hade vi ett riktigt tätt snöfall. Att börja blåsa rybs i det läget är att be om problem. Eftersom arbetet i huvudsak skulle ske under bar himmel är risken att vi hade blött ner rybsen rätt stor vilket skulle ha lett till mögel senare i vår. Vädret såg dessutom inte ut att bli bättre senare på dagen, så vi fick blåsa av det hela.

I stället blev det en servicedag med oljebyte i traktorn och lite småfix. Eftersom varken Jonas eller jag hade nåt akut jobb inplanerat passade vi på eftermiddagen på att göra lite kalkyler och beräkningar för nästa säsongs odling. Kontentan blev att det för min del ser ut att bli rybs och havre i avsaluodlingen. Egentligen hade vete varit bättre än havre, men dels är de åkrar där vetet i så fall skulle hamna inte riktigt lämpade för ändamålet och dels är jag lite för feg för att odla två grödor med lång växttid. Så i nuläget lutar det mot havre och rybs, men det hinner ändra många gånger innan såmaskinen åker ut 2011.

Vi brukar göra lite prognoser och beräkningar varje år och intressant nog blir slutsatserna alltid lite olika. I fjol var korn klart bättre än havre och året innan var ärter ett gott alternativ till rybs. I år var rybs kung och kornet jumbo. Fast då är det skäl att komma ihåg det som Nisse brukar påpeka, nämligen att man inte ens vid sådden vet vad som kommer att vara mest lönsamt till hösten. Så lite gambling är det ändå alltid.

Ute blåser nåt infernaliskt, gråsparvarna i gårdsbjörkarna håller krampaktigt fast i kvistarna och ser åksjuka ut. Vädret inbjuder således till lite kontorsarbete. Efter de obligatoriska räkningarna betalats ger jag mej i kast med nåt som jag faktiskt i min lantbruksnördighet upplever som lite intressant, nämligen årets näringsbalanser.

Näringsbalanser är nåt man sysslat med i långa tider bl.a. inom lantbruksforskningen, men för nåt år sedan dök det upp som en frivillig extraåtgärd i stödsystemet och jag kryssade i den rutan. Näringsbalans innebär att man helt enkelt skifte för skifte räknar ut hur mycket näring man tillfört åkern via gödsel och hur mycket man tagit bort via skörden. Syftet är att kunna se hur effektivt man utnyttjar näringsämnena. Om man t.ex. kör ut 80 kg kväve men bara får 60 kg i skörden har man ju tappat bort 20 kg nånstans på vägen. I bästa fall finns de kilona kvar i jorden för kommande år, i värsta fall har de läckt ut i vattendrag och gått förlorade. Förutom miljöaspekten är det slöseri att inte utnyttja näringsämnena optimalt, speciellt om man köpt dem för dyra pengar i form av konstgödsel eller liknande.

För ekoodlare blir siffrorna vanligen rätt smickrande per automatik, helt enkelt eftersom vi tillför så pass lite näring. Vad som då är intressantare är att man faktiskt får en bild av hur stor roll klövern och växtföljden faktiskt spelar. Årets rekordskifte är Sandnäset där jag skördade 260 kg kväve/ha utan att tillföra ett enda gram, m.a.o. kom hela den mängden via klöverns kvävefixering. 260 kg kväve är faktiskt mer än de flesta konventionella odlare tillför med konstgödseln.

För spannmålen och rybsen är siffrorna inte lika snofsiga, men också där ser man effekterna av växtföljden. T.ex. på Skärviksliden körde jag ut 8 kg kväve i form av stallgödsel och skördade 67 kg i korn och halm. Följaktligen ”gav” åkern, eftereffekten av fjolårets vall och naturen mej 59 kg kväve. Generellt är balansen negativ på alla åkrar och alla grödor, jag skördar mer kväve än jag tillför. Mellanskillnaden står klövern för, nån annan kvävekälla som skulle ge de här mängderna finns inte.

Som sagt, det här är lantbruksnördighet i tredje potens, men åtminstone bättre än att jobba ute i busvädret. 🙂