19 juni, 2017 av Nisse

Att spruta eller inte spruta (2017)

Att spruta eller inte spruta – det är frågan (som Hamlet brukar säja). Det har diskuterats fram och tillbaka många gånger men jag sätter nu in ett foto från årets åkrar som visar den skarpa gränsen mellan den del som sprutades med glyfosat förra hösten och den del som inte blev besprutad.

Buskarna på bilden är baldersbrå som övervintrat. Jag körde alltså glyfosat på den här åkern men lämnade en del obesprutad. Det skall man ju göra för att se hurudan effekten blir. Och den var dramatisk. Här har jag alltså sprutat bara fläckar med kvickrot på hösten och stängt av sprutan där det inte fanns så mycket kvickrot  men det fanns tydligen små plantor av baldersbrå som på våren växte till sej alldeles enormt. Vid sådden syntes de ännu inte så här tydligt. Det är väl klart att det inte kan växa något vete i den här baldersbrådjungeln.

Nästa höst kommer jag garanterat att spruta glyfosat mycket grundligt på varenda fläck och om det är omöjligt sprutväder på hösten så måste jag spruta glyfosat på våren före sådd. Jag tänker nämligen inte börja odla baldersbrå även om den tycks trivas utmärkt på våra lerjordar. Märk väl att glyfosatet tog bort både baldersbrå och kvickrot riktigt effektivt förra hösten. Jag hade minimal dos men vädret tycks ha varit lämpligt.

Då man sprutar på våren så ser man bra hur vårsådden lyckades. I år hade vi ny markör på såmaskinen och vi var inte riktigt vana vid den vilket märks på att det blev litet för stort mellanrum mellan körningarna. Det har ingen betydelse för brodden men det är illa om det blir mellanrum också vid sprutandet. Man är nämligen helt beroende av sprutränderna då man kör med sprutan. Vi lämnar ett litet större mellanrum vart fjärde varv och då kan man köra grensle om det vid sprutandet. Men det mellanrummet måste kompenseras med att så en aning om vartannat däremelllan. Såmaskinen är 3 meter och sprutan 12 meter. Vi försöker lämna omkring 50 cm sprutränder (smalare syns inte tillräckligt bra) men i år blev de bredare. Obesprutade ränder syns mycket tydligt vid direktsådd.

Direktsådden gör att sprutandet blir viktigare vilket bilden ovan visar. Ifråga om vanliga ogräs så är det inte stor skillnad men de övervintrande måste bekämpas då man inte jordbearbetar alls. I år prövar jag Broadway (parallelimporterad förstås) och det blir  spännade att se hurudan effekt den har – speciellt på flyghavre och kvickrot. Jag körde två nätter eftersom de började hota med regn varenda dag från tisdag framåt.

Då man sprutar så kan man också se hur brodden utvecklas. Den ser inte speciellt bra ut i år. Jag undrar om inte den underliga våren stressat brodden ganska hårt med omväxlande kalla och heta dagar och omväxlande torka och regn. Vi fick omkring 40 mm i förra regnet och det står vatten på ytan i en del svackor samtidigt som marken är riktigt hård. Jag såg knappt hjulspåren då jag körde på åkern. Det gick bra att så men då vi satte potatis så märkte jag att marken var mycket hård. Jag måste köra tre gånger med fräsen för att få till stånd ett potatisland.

Så här långt ger erfarenheterna från direktsådd vid handen att man absolut måste bekämpa övervintrande ogräs antingen på hösten eller före sådd. Dessutom borde åkern vara jämn och man borde undvika att göra spår i den. Där har vi ett litet problem eftersom tallriksharven som vi körde med sista gången vi jordbearbetade inte ger en tillräckligt jämn yta. Den lämnar ganska djupa spår av ändtallrikarna som den mjuka pinnharven inte jämnat ut tillräckligt bra. Ojämnheten syns bra på bilden nedan. Där börjar brodden komma igenom halmen som i år är torr och fluffig. Mitt i bilden syns dessutom att sputan lämnat ett mellanrum förra hösten så vi måste börja så mera om vartannat.

Våra direktsådda broddar är inte lika jämna och vackra som grannarnas plöjda åkrar men det kompenseras av att vi efter skörd kört bara fyra dagar och två tankar bränsle totalt. Man kan med fog säja att direktsådd sparar mycket bränsle och tid. Nackdelen är ju sprutandet som måste göras omsorgsfullt.

Vi har problem med tillpackning men nu sådde jag in över 6 hektar och hoppas på god klöverväxt där i nästa år. Tyvärr så klarade fjolårets monsterklöver inte av den här vintern med dåligt snötäcke och omväxlande varma och kalla perioder. På vår skyddszon är det egentligen bra för där borde inte jorden få mera kväve. Det hade dock varit bra med klöver på gröngödslingsåkern som måste plöjas upp i höst. Nästa är blir det intressant att se hur bra gröngödslingen lyckats. Det var en hård leråker som absolut borde få bättre struktur.

Men som vanligt är det bara att vänta och se hur sommarens väder blir.

 

Etiketter: , , ,

9 svar till “Att spruta eller inte spruta (2017)“

  1. Göran skriver:

    Nå nu ser vi att inte skall man glömma plogen,hade Du plöjty i häöstas den åkern så hade den sett annårlunda ut. Jag kommer ihå då vi på sjutti talet lärde oss iav Danskarna att minska på plöjningen och köra med kultivator på hösten och i många fall var det ett bra system man fick mera mask i matjorden.

  2. Nisse skriver:

    Det är klart att plöjning är ett säkrare odlingssätt men lönar det sej ? Med dagens priser så anser jag att svaret är nej. Jag tänker inte skrota plogen och tallriksharven. I själva verket måste jag plöja upp gröngödslingsvallen i höst. Då tänker jag harva ordentligt så att åkern blir riktigt slät förrän jag åter börjar med direktsådd. Jag hoppas att strukturen blir bättre efter vallen.

  3. Anders skriver:

    Det är ju inte alltid så lätt att få det att gro heller när man sår lerjordar som är plöjda, även om de är plöjda på hösten. Det gäller att vara ute i precis rätt ögonblick. Och helst skall det regna efter också inom någon dag, så att det gror jämnt. Och har man otur så blir det skorpa och inget kommer upp.. Så jag tror nog Nisse är på rätt spår.
    Testar själv på lättbearbetat (väldigt lättbearbetat) eftersom jag inte har någon såmaskin som går att direktså med. Samma typ av problemogräs där också. Man kan fundera vad som är mera skadligt för miljön. Att nöta jorden och orsaka onödigt näringsläckage + co2-utsläpp med otaliga körningar eller litet extra glyfosat. Om Glyfosat skulle bli förbjudet blir det svårt dock..

  4. Nisse skriver:

    Jo, jag har i omkring 60 år sett ojämn brodd på våra (plöjda) lerjordar. Med direktsådd så gror utsädet betydligt jämnare men det finns problem med tillpackning som gör att rötterna inte får luft och strået blir svagt. Därför har jag lagt in gröngödslingsvall med klöver i växtföljden.

    Ogräset och i all synnerhet det övervintrande ogräset (kvickrot och baldersbrå) är betydande problem och glyfosatsprutning är ett absolut måste som bilden visar. Om man förr inte behövde spruta varenda höst så med direktsådd är det helt nödvändigt. Jag testar nu Broadway för att se om det biter på dessa ogräs tillräckligt bra. Som med allt annat så är det frågan om vad som är värre: glyfosat eller att bränna massor med brännolja. Så det går inte att ta bort glyfosat utan att sätta något annat i stället ifall nån nu inbillat sej det. Jag läste nyss att de så miljövänliga elbilarna vid tillverkningen är så miljöförstörande att man måste köra 60 000 kilometer innan de ens kommit upp till samma nivå som de gammaldags bilarna. Det finns inte någon patentlösning som skulle ta bort alla miljöproblem – utom möjligen att utrota hela mänskligheten …

  5. Micke skriver:

    På den gamla sjöbottnen här finns inga genvägar! 2 stubbharvningar, den första så fort som möjligt efter tröskan och den andra 2-3 veckor senare åtföljt av en omsorgsfull höstplöjning med skumristar (inte vingar) som är tämmeligen djupt ställda håller bort ogräset och ger en bra början nästa vår samtidigt som
    kvävet binds med stubbnedbrytningen på hösten och finns tillgängligt från våren istället för att bindas.
    Vårplöjning är = dömt att misslyckas. Blir bara stora kokor som man får harva och harva för att få sönder.
    När det gäller kemisk bekämpning av mångåriga ogräs så är min erfarenhet att Broadway använt enligt
    anvisningarna är oslagbart. Det tar allt och möjligheten att så vete ett plus. Dyrt som tusan är det så man
    plöjer nog bra länge för samma kostnad, , men effektivt. Med glyfosatpreparat vill det alltid lämna en
    ”bottenmjölk” på 10-15 % och man borde behandla vart 2:a – 3:e år.

  6. Nisse skriver:

    Det där med kokor som man harvade och harvade och harvade och inte fick sönder minns jag minsann. De gamla gubbarna sa att ”Vårplöjning motarbetar liggväxt” (det växte inget alls). Likaså hette det att det är på minuten då man skall så lerjordarna – inte för tidigt och inte för sent. Så jag bytte först till frässådd och nu till direktsådd varvid jag sluppit kokorna. Men nu är det andra problem såsom ogräs. Det är första gången jag använder Broadway (som är förskräckligt dyrt) så jag hoppas verkligen att det biter. Jag satte två nätter på att spruta det så rätt som möjligt för jag ville inte slösa bort pengarna.

    Vi har ju fullt med födelsedagar i släkten i början på juni så det var ett firande utan ände. Och man börjar vara i den åldern att det inte mera går att fira på dagarna och arbeta på nätterna :-).

  7. Micke skriver:

    Rätt dosering är viktigt trots att det är dyrt, men då är också effekten väldigt bra och du slipper problemet
    ett antal år framöver!

  8. + skriver:

    Sprutar glyfosat på våren före jag direktsår går att spruta efter man sått också men man måste spruta före brodden hinner upp så det kan bli problem med vädret .Har man vall borde den hinna vissna förre man sår så den är det bäst att spruta på hösten

  9. Nisse skriver:

    Jag är litet rädd för att packa till våra känsliga lerjordar på våren så om det är bra väder på hösten så sprutar jag hellre då. Men vissa höstar kan vädret vara riktigt besvärligt för besprutning så då får man väl vänta till våren. En fördel med att spruta på våren är ju att man ser bra var det finns övervintrande baldersbrå. Och så har man nånting att göra medan man väntar på att det skall torka upp. Det är verkligen illa om man ger sej ut med såmaskinen för tidigt på lerjordarna – speciellt vid direktsådd.

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy