20 april, 2010 av Mats

Släktforskning

Förslagen på av Angus-kalven skall heta formligen haglar in och de är verkligen bra!! Jag kollade lite bakåt i hans släkttavla (i den mån jag får fram uppgifter någorlunda enkelt), och där fanns en del intressanta saker.

Kalvens mor Ynna är inte helt renrasig Aberdeen Angus, utan har faktiskt lite mjölkgener från Ayshire-rasen i sig också. Ynna kommer ursprungligen från en mjölkgård och det är rätt vanligt att man betäcker sämre mjölkkor med köttrastjurar, för att på sikt jobba bort deras släktlinjer från besättningen. Ynnas mormor var tydligen en genetiskt svag Ayshireko som betäcktes med en Angustjur, och resultatet blev en kalv som fick namnet Bengta.

Eftersom Bengta hade en Ayshire-mamma och Angus-pappa räknades hon höra till Angusrasen (faderns ras avgör), men endast som 50% renrasig. Bengta i sin tur betäcktes med Angustjuren Toivettulan Laku. Tjurens egentliga namn är alltså Laku, Toivettula är namnet på gården där den föddes. Resultatet av Bengtas och Lakus gener blev Ynna, som då är Angus till 75% (mamma är 50%, pappa 100%). Namnet Laku tycker jag annars är ett rasande fyndigt namn på en helsvart tjur. 🙂

Ynna i sin tur betäcktes med Angustjuren Mountgordan Pride från Irland. Tyvärr innebär det inte att Pride fått åka på en kärlekssemester till Finland, den betydligt mer oromantiska sanningen är att hans sperma köpts upp den finländska husdjursaveln. Eftersom Ynna är 75% renrasig och Pride är 100% ren Angus blir kalven 87,5% Angus.

För övrigt undrar jag om bonden som ägde Bengtas mamma råkade se lite fel i samband med den där kalvningen för många år sedan. Kan det ha varit så att han trodde sig ha fått en tjurkalv som han kallade Bengt och senare fick ändra till Bengta när det visade sig vara en kviga? Bengta är onekligen ett lite ovanligt namn… 🙂

2 svar till “Släktforskning“

  1. Mariann skriver:

    Intressant, det här må jo vara en hel vetenskap! Tittade fint foto`n av pappa Mountgordan Pride, på netet. Du driver ”köttproduktion med dikor” och ”säljar kalvar vidare till specialiserade uppfödare”, dette från din presentation av gården och ditt arbete. När kalvarna far videre, vad är då en dikos uppgift?, ok, egentligen har jag inte på klart ;vad är en diko?

  2. Mats skriver:

    Jag gjorde samma sak och måste säga att den där Pride var en stilig karl. 🙂

    En diko är en ko som inte mjölkas, de hålls bara för att producera kalvar. Efter att kalven sålts vidare har kon egentligen inget för sig innan nästa kalvning. De kalvar med 11-12 månaders mellanrum och kalven går med dem c. 6-7 månader, då det blir ett par månaders tomrum varje år. För kons del är det inte så dumt, eftersom den ”kalvlösa” perioden infaller samtidigt som hon är högdräktig med nästa kalv.