21 april, 2010 av Nisse

Te vaanli språåtji

Här skriver vi på svenska för att nå en större publik men inte är det vårt modersmål. Åtminstone inte i den moderna varianten. Nä, hemma pratas det östnyylendskå eller närpeesiskå (antar jag) av födsel och ohejdad vana. Visst har vi varit tvungna att lära oss högsvenska i skolan och i mitt fall en massa andra språk då jag i jobbet åkte runt världen men hemma passar liksom inte något annat språk in i landskapet än te vaanli språåtji.

Det kan ha sina poänger som då jag satt med min (av mej adopterade) moster i tunnelbanan i Stockholm. Hon talade ren och oförfalskad östnyylendskå trots 40 år i Sverige och vi pratade på tills jag märkte att hela vagnen satt och lyssnade på oss – det lät som svenska men ändå annorlunda. Det var förrän det fanns massor av inflyttare i Sverige

Men det vi pratar är egentligen riktigt gammal svenska. Om man läser akademiska avhandlingar från 1700-talet så liknar språket i mångt och mycket det vi ännu talar. Förr hade svenskan korta, långa och överlånga stavelser men i Sverige finns bara de långa kvar. Därför kan de inte uttala viktiga ord som ”sidu” utan det blir ”siidu” eller ”siddu”. Vi har också överlånga stavleser som ”uunn” (ugnen) och ”staann” (staden). Därför måste man använda dubbla bokstäver för långt ljud (se Nisses Uttalsriktiga Stavning). Jag har länge gjort alla anteckningar på östnyylendskå men det är svårt att skriva fastän man talar språket. Den högsvenska stavningen vill alltid tränga sej in.

Österbottningarna talar ju ett underbart språk (egentligen flera …) och närpesiskan är alls inte det ”värsta”. Men allting är inte gammalt.. Vi har den norrländska förmjukningen som är relativt ny: ”veddjin” (väggen) och ”ryddjin” (ryggen). Också det svenska u:et är nytt. Förr uttalade man u som ”o” (liksom i tyskan). Gissa varför Mikael Agricola (Bonn-Micke på östnyylendskå) stavade o med u i den första finska bibeln. Och det uttalet finns ännu kvar i Pyttis. Vi är moderna i Lappträsk och säjer ”tjööp” (köpa) men i Borgå och Sibbo uttalas det som förr med hårt k.

Och visst har vi låneord. De flesta språk har lånat massor – finskan som har ganska litet låneord har i alla fall 50 %. Det som många tror är låneord i dialekterna från finskan är precis tvärtom. ”Taskå” är till exempel ett gammalt germanskt ord (Tasche) som finskan lånat in men modern svenska har glömt ordet som ersatts med ”ficka”. Intressant nog så använder vi i östra Nyland det franska ordet ”lavoaar” i stället för svenska ”tvättställ”.

Outgrundliga äro språkets vägar …

Etiketter:

15 svar till “Te vaanli språåtji“

  1. Thomas skriver:

    Undrar om alla som läser Bondbloggen kunde hjälpa till med ordet ”tååmis”, som vi åtminstone i byarna häromkring brukar ha med oss då vi kommer hem från en resaa eller besöker någons hem (kommer antagligen från finskans tuomisia, ngnting man har med sig).

    Jag undrar alltså hur stor geografisk spridning ”tååmis” har?

  2. Kalle skriver:

    Ja, i Närpes används det definitivt inte, själv är jag språkintresserad men har aldrig hört det. Vi kan prata om förningar eller det mera dialektala ”muror” med kort r. Muror kan dock ha en lite negativ klang, det kan anses som något man ger med en baktanke om egen fördel

  3. Erik skriver:

    Inte behöver man tala östnyländska för att få förundrade blickar på sig i Sverige; också med (för säkerhets skull) övertydligt artikulerad hög-finlandssvenska kan man få sverige-svenskar att spärra upp ögonen och nervöst övergå till engelska (beror iofs. på var i Sverige man befinner sig. I mer finn-vana områden som Stockholm klarar man sig bra, men nere i Skåne blev jag tillslut nästan lite rädd för att öppna munnen).

  4. Sonja skriver:

    Thomas: jag har nog aldrig hört att nån sku ha prata om ”tååmis” i våra knutar. I Pernå alltså. Men sen igen så var det nog inte så många i vån by som tala op rikti östnyylendskå. Så kanske det är mera opp i byarna som det ordet används?

  5. Nyfiken skriver:

    Hej på er

    Jag, från sverige, måste reagera på att lavoar är i sverige handfat och tvättställ/diskställ är där man ställer tallrikar och glas att torka (då det inte finns torkskåp).
    En annan sak är ju att jag som svensk, nu med en bland dialekt på stockholmska och östnylänska blir klassad som finsk i sverige…
    Så inte behövs det mycket för att svenskar ska börja undra…

  6. Nisse skriver:

    Aj-aj, där ser man – jag visste inte ens att det heter ”handfat” i Sverige.

    Då jag frågar en rikssvensk om nånting så är svaret garanterat ”Va ?” (eller något liknande). Jag märker att de inte alls lyssnar på VAD jag säjer utan HUR jag talar. Det brukar gå bra då jag upprepar frågan men det är ett intressant faktum.

    Ofta frågar de sdan om jag är norrlänning … Och det är helt logiskt för i Norrland talas också en mer ålderdomlig svenska. Även om vi har mycket starkare dialekter i Svensk-Finland. Gotland är ett annat område där de till och med har kvar den fornnordiska diftongen ”ai” som i ”stain” medan vi har det mera moderna ”stein” (sten). De andra fornnordiska diftongerna är ”au” (rauk, röuk, rök) och ”ey”.

    Vissa österbottniska dialekter och Pyttis har nyare diftonger s.k. sekundära diftonger som i ”åoen” (ån).

  7. Cowboy skriver:

    Tja undra på att det blir ordförväxlingar när man bor med nyinflyttade sverigesvenskar.. Som ämbar, wc , hämta , söka osv.. 😛

  8. Mariann skriver:

    Nisse skriver ” här skriver vi på svenska för att nå en större publik, men inte är det vårt modersmål”. Vad är ert modersmål? , och vilka är publiken?

  9. Berndt skriver:

    Ja-a tååmis har jag aldrig hört om trots att jag bott både i Nyland, Åboland, Österbotten och på Åland.

  10. Nisse skriver:

    ”Tååmis” är troligen ett låneord från finskans ”tuomisia”. Jag kommer ihåg att farsan uttalade det med citationstecken vilket var ett tecken på att det var lånat.

    Det språk vi talar är gammal svenska som skiljer sej från modern (normativ) svenska lika mycket som danska och norska. Det kan också vara litet problem för en östnylänning att förstå en pedersibo.

    Publiken är ju alla som läser forumet – bland annat i Sverige – och de skulle nog har betydande svårigheter med vårt vardagsspråk (se http://Nisse.Hindersby.net).

  11. Tekniskt intresserad skriver:

    By the way, denna http://hindersby.dk/Hindersbynet/ adress funkar märkbart bättre! Varifrån kommer förresten det roliga begreppet ”Ludikusin” – det är ju småkusinernas kusiner som är ”Ludikusiner” med varandra. Inte behöver man väl vara ”ludiger” för att vara en ”Ludikusin”?

  12. Tekniskt intresserad skriver:

    By the way, denna http://hindersby.dk/Hindersbynet/ adress funkar märkbart bättre – något problem med dynamisk DNS! Varifrån kommer förresten det roliga begreppet ”Ludikusin” – det är ju barn till småkusiner som är ”Ludikusiner” med varandra? Inte behöver man väl vara ”ludiger” för att vara en ”Ludikusin”?

  13. Nisse skriver:

    Alltså nisse.hindersby.net är en så kallad alias-adress som för vidare till den besvärligare http://nissehusberg.scorpionshops.com/nisse/ – INTE till adressen på hindersby.dk som är en gammal sida från tiden då vi byggde fibernätet. Jag har sparat den enbart av historiska skäl. Nu kan vissa nätläsare vara misstänksamma mot adresser som omdirigerar sidan eftersom skurkar ibland använder den tekniken.

    Jo, ludikusin är följande generation efter småkusiner och därefter kommer polokusiner (uttalas med o). Troligen är det nån lustigkurre som hittat på ordet kanske för att understryka den svaga släktskapen: ”Tåm e så langt ifråån slekt att tåm bara e ludikusiinär”. Diverse öknamn börjar också på ludi-. Så kallades befolkningen i Strömfors skärgård för ”ludisvenskar” av Pyttisborna. Till saken hör att Strömfors var en del av Pyttis fram till 1743 då socknen delades och Pyttis blev på ryska sidan.

  14. Tekniskt intresserad skriver:

    Nu håkade jag var felet låg – det var en parentes med i URL:n – http://Nisse.Hindersby.net funkar alldeles utmärkt!

  15. danne skriver:

    Men herregud. ”Tvättställ” är rikssvenska för nåt man tvättar händerna i på toa. Används lika mycket som ”handfat”. Utanför Stockholm, antar jag. Kolla i vilken ordbok ni vill. En 08 på jobbet började yra om samma sak, och vi råkade på den här bloggen, hahaha.

    Hej hopp,
    d.