6 juni, 2010 av Mats

Utsäde

Utsädet har en synnerligen central roll i bondens vår. All bearbetning före sådden syftar till att skapa god betingelser för utsädet och alla åtgärder efter till att ta hand om det på bästa sätt.

Hur mycket utsäde man använder räknas ut från fall till fall. På basen av forskning och erfarenheter vet vi någorlunda bra vad som är den optimala mängden plantor per kvadratmeter, t.ex. för kornets del borde man eftersträva att ha 500 plantor per kvadratmeter. Hur många kg utsäde som krävs för att uppnå det beror på utsädets grobarhet (hur många procent av de sådda fröna som faktiskt gror) och fröstorleken (ju större fröna är desto flera kg måste man så för att komma till 500 plantor/m2). En grov tumregel för t.ex. korn är att man skall så 200 kg/ha, men beroende på fröstorlek och grobarhetsprocent kan utsädesmängen ledigt kasta från 150 till 250 kg/ha om man börjar räkna på saken.

På vissa skiften sår vi förutom huvudgrödan också in vallutsäde. Korn, havre, vete, rybs o.s.v. sås för att skördas i höst, men vallväxter som timotej och klöver som sås samtidig kommer att skördas de kommande 2-3 åren. Viss skiften sår jag alltså i år men skördar därefter tre  eller t.o.m. fyra år i rad. I år tröskar jag t.ex. rybs och i nästa år och året därpå skördas ensilage av samma åker.

Eftersom jag är ekoodlare sår jag också bottengröda på vissa skiften. Bottengröda är växter som sås tillsammans med den egentliga huvudgrödan, men inte i första hand för att få nån skörd. Bottengrödan skall ”täta” luckorna i beståndet och hindra ogräs från att få för mycket utrymme. Använder man t.ex. ettårig klöver som bottengröda kommer den dessutom att fixera en del kväve och på så vis samla näring för kommande års växter. Bottengrödan får dock inte vara så aggressiv att den börjar konkurrera med den egentliga odlingsväxten.

Resultatet av det ovanstående blir att man har rätt många olika sorters utsäde i lager nu på våren. I min lada finns för närvarande korn, rybs, timotej, rödklöver, vitklöver, alsikeklöver, foderraps, rajgräs och persisk klöver. Och med tanke på att jag är ekoodlare kunde det mycket väl ha varit några till. Skriftlig odlingsplan är en nödvändighet för att inte tappa bort sig bland säckarna. 🙂

Etiketter:

4 svar till “Utsäde“

  1. Niclas skriver:

    Jag har inget i lager längre, men i våras fanns: korn, vete, timotej(3 sorter), ängsvingel, rödsvingel, rörsvingel, engelskt rajgräs, ängsgröe, rödklöver, vitklöver, hundäxing och blålucern. Och detta i konventionell odling.

  2. Mats skriver:

    Inte illa. 🙂 Det är väldigt många gräs i den där listan, du måste endera ha varierande jordar eller en väldigt spännande blandning i vallen. Har du odlat blålucern länge? Jag är lite intresserad av att pröva den på vissa skiften.

  3. Antte skriver:

    Vi har provet blålucern i ngr, som Sonja skrev sådde vi i våras också. Nu kan vi konstatera att hos oss ska de vara mineraljordar me högt pH för att den ska trivas. Men sen när man har fått de att lyckas växer de som f**n. Lucern tål torka rikit bra och har ju bra me protein utan att ha ngr problematiska växthormoner.

  4. Niclas skriver:

    Både varierande jordar och mångsidig blandning. Blålucern har jag ännu inte lyckats få att övervintra ordentligt. Har prövat på olika sorters jordarter, försöken fortsätter, är nu på tredje året. Även timotejsorten ragnar har svårt att konkurrera i blandningar, däremot har den lyckats bra i renbestånd.