Granskad och godkänd

På måndagen kom ekogranskaren Bertel för att göra årets ekokontroll. Ekokontrollen innebär att man går igenom gårdens odling för att kontrollera att allt är enligt reglerna för ekologisk odling. Det innebär förstås att man kollar att det inte används konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel, men reglerna är faktiskt mer detaljerade än så. Man skall ha en fungerande växtföljd (det går alltså inte att odla samma växt på samma ställe år ut och år in), använda ekologiskt utsäde, föra bok över försäljning av produkter o.s.v. Kontrollen innefattar dels att man går igenom dokumentation som finns men också att man besöker ett antal skiften för att kolla att det inte finns några spår av icke-tillåtna åtgärder. En nyhet för i år var att vi också skulle kontrollera djuren, eftersom jag håller på att lägga om också dem till ekoproduktion.

Då det gäller övriga stöd lottar myndigheterna vilka gårdar som skall granskas, men inom den ekologiska produktionen granskas alla gårdar utan undantag varje år. Dels gör man det här för att ingen skall kunna lyfta ekostöd utan att fylla kraven, men nästan viktigare är att man måste kunna garantera att ekoprodukterna faktiskt är producerade enligt de ekologiska kraven. Faktum är att både Luomu-märket och EU:s gemensamma ekologo är registrerade och en produkt som inte har övervakats av myndigheterna får inte säljas med de här märkena. Så övervakningen handlar inte bara om byråkrati utan görs också för att konsumenten skall kunna lita på märkningen.

Granskningen gick bra och nu är således årets växtproduktion officiellt godkänd att marknadsföras som ekologisk. Djuren godkändes också, men för deras del rullar nu en sk. omställningstid. Under omställningstiden måste djuren skötas enligt ekoreglerna, men de får marknadsföras som Luomu först när omställningstiden är slut.

Författare: Mats

Jag är 42 år, gift och har en son på nio år. Min fru jobbar som lågstadielärare, så mitt jordbruk är ett enmansföretag. Jag har varit jordbrukare sedan 2001. Innan dess hann jag jobba 6 år som lantbruksrådgivare inom växtodling och ekonomi. Gården har ända fram till hösten 2009 varit en mjölkgård, men numera bedriver köttproduktion med dikor och en del växtodling. Det är känslosamt att lämna en produktionsform som funnits på gården i generationer, men samtidigt spännande att ge sig i kast med något nytt och lite obekant. Tanken är i första hand att sälja kalvar vidare till specialiserade uppfödare, i framtiden kan också egen uppfödning komma i fråga. En riktigt intressant tanke är att själv slakta och sälja köttet direkt till konsumenter, som jag börjat testa i liten skala. Växtodlingen har bedrivits ekologiskt sedan 1995 och husdjuren sedan 2010. Ekoodlingen passar gården rätt bra och gör enligt min mening produktionen lite mer spännande. Spänningen är visserligen på gott och ont, går det bra är det extra kul men går det åt pipan svider ordentligt.