Mörkret kommer

Nu börjar dagarna bli kortare och det behövs lampor för min dag tar inte slut förrän det blir mörkt. Dessutom behöver man alltid lampor i mörka knutar.

Under årens lopp har jag testat all möjliga lampor och de flesta har varit ganska odugliga. Glödlampan är ju den äldsta och vanligaste men har lätt att gå sönder – speciellt som arbetslampa. Inte lyser den så starkt heller. Och så behöver man en massa sladdar. I byggnaderna går det lätt åt 30 meter sladd – till exempel då jag skall ha belysning i andra ändan av huvudkanalen på torken som är 24 meter lång.

Ett visst framsteg var halogenstrålkastarna som kom någon gång på 80-talet. De lyser starkt men är på 500 W och blir fruktansvärt heta. Jag har redan kastat bort många där delar smält eller spruckit på grund av hettan. Men de är huvudbelysningen i verkstaden ännu. Fast man borde alltid komma ihåg att släcka dem då man slutar.

Lysrören var bra eftersom de drar litet ström och inte blir heta. Men de tänder grymt långsamt – speciellt då det är kallt och så är de problemavfall (innehåller kvicksilver). Det man vinner på låg energiåtgång, det förlorar man på att de brinner hela tiden. Man kan inte släcka dem då man går fram och tillbaka utan ofta brinner de dygnet runt på grund av långsamheten. Och de s.k. “energisparlamporna” är just lysrör. Där de sätts in i stället för glödlampor tejpar folk ofta över strömbrytaren och sätter en lapp: “SLÄCK INTE !!!”.

Så den senaste idiotin att förbjuda glödlampor och tvinga folk att köpa lysrörslampor hör till det mest korkade som politiker har hittat på. Det blir ingen besparing men dyrt så in i attan och så har vi snart berg av problemavfall. Dessa lysrörslampor fungerar nämligen inte alls så länge som reklamen påstår utan går ibland sönder lika fort som en gammaldags glödlampa. Jag köper aldrig mer lysrör. Jag köpte 500 glödlampor på 60 W så jag tänker klara mej med dem tills det kommer bättre lampor än “energispar”skräpet.

Och då är vi framme vid lysdiodlamporna. Och det är verkligt fina lampor – men de har ännu ett stort fel och det är svag ljusstyrka. Det kommer starkare lysdiodlampor (eller LED-lampor från engelskans Light Emmitting Diode). Man kan köpa sådana som arbetslampor för traktorer men de kostar 100-200 euro. Jag har börjat skaffa lysdiodlampor så småningom men mest bara där det behövs ledljus. Biltema har en bra och billig campinglampa med lysdioder. Jag kopplar den till en nätdel från gamla elektronikburkar som gått sönder – med ett lämpligt förmotstånd får man rätt ström oberoende av spänningen. Och jag har en hel hög med gamla nätdelar som fungerar fint fastän apparaten gått sönder.

Fördelen med lysdiodlampor är den låga spänningen: 1,5 till 12 Volt. Då kan man dra klena kablar själv utan risk vart som helst. Nu söker jag bara en billig rörelsedetektor som fungerar med lågspänning och sedan behövs inga strömbrytare heller. Det är viktiga saker för i mörka utrymmen i jordbrukets byggnader kan det vara farligt att röra sej i mörker. Och automatisk tändning är värdefull eftersom man ibland bär tunga saker och inte har en hand fri för att tända.

Och så den viktigaste och bästa lampa som jag hittat: Pannlampan med lysdioder. Den har jag alltid med mej överallt. Också mitt i sommaren behövs den då man installerar nånting i ett mörkt hörn. Andra arbetslampor lyser för det mesta en i ögonen så man inte ser nånting alls men pannlampan lyser alltid på rätt ställe. Och lysdioderna gör att den lyser länge med tre små batterier (laddbara förstås).

Men alla pannlampor är inte bra. Den skall bara ha en strömbrytare som kopplar PÅ och AV. Alla eländiga blinkfunktioner och liknande skräp är onödiga och gör bara en arg. Då jag hittade en bra pannlampa (den måste kunna riktas nedåt) hos Clas Ohlson så köpte jag tio stycken direkt. De tar snart slut för pannlampan är ofta i användning och får ta en hel del stötar också. Och så blev de pop hos barnbarnen så en del försvann den vägen.

I staden är allting ljust – här är allting mörkt. Och det är snart en lyx att kunna få vara i mörker. Även om det kan vara bra med en pannlampa så man inte stiger i alla vattenpölar på hösten.

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen. Visa alla inlägg av Nisse