10 oktober, 2010 av Kalle

Solros-slaget

I lördags prövade jag något jag aldrig gjort förr. Frosten hade slagit till i mitt solrosfält (miljöträda) och det blev dags att avlägsna växtresterna från åkern. Detta gjordes med trädeskrossen, som obönhörligt pulveriser allt som kommer i dess väg. Dels kände man sig som en brasiliansk sockerrörsarbetare bland dom långa pinnarna, dels var det en tragisk påminnelse om hur förgängligt allt är. För två veckor sedan var detta en strålande vacker gul solrosåker, som efter bara en frostnatt förvandlades till växtavfall.

Eftersom växterna var runt 1.50 långa och flera cm i diameter så fick trädeskrossen jobba hårt för att pulverisera dem. Det blev inte heller bättre av att det duggregnade och var allmänt kletigt, men nu är det i varje fall gjort. Ja, eller nästan gjort för jag upptäckte att det höll till en stor koloni med för mig okända småfåglar på ett område. Dom hade fattat tycke för solrosfröna tydligen, så jag lämnade kvar några 10-tal kvadratmeter för att dom inte skall bli alltför hungriga dom närmaste dagarna. Eftersom mina fågelkunskaper lämnar en del att önska* så har jag ingen aning om det var fåglar som skall stanna här eller flytta, men jag bjuder ändå gärna på lite uppehälle i mån av möjlighet.

ORSI-trädeskross i arbetsläge

I dag söndag har jag tagit ett krafttag med plöjningen och fått några hektar undangjorda. Det märkliga är att det på nedre delarna av hemmanet nästan verkar något för torrt trots  att jag nog tycker det borde ha regnat alldeles tillräckligt. Mer om plöjningen i kommande inlägg

*= Mina fågelkunskaper är ungefär som Kokkola-ornitologens, dvs jag indelar fåglar i tre klasser, nämligen små-fåglana, sjö-fåglana och krååkona.

4 svar till “Solros-slaget“

  1. Matts skriver:

    Jag har odlat solrosor några år i liten skala, och tröskat dom varje höst. Förutom i denna höst, för i år hade småfåglarna ätit upp alla frön där de stod på fältet. Jag tror det var bofinkshonor (hanarna flyttar först ?) som samlades i stora flockar på fälten efter skörden.

  2. Marianne skriver:

    Det där med fågelkännedom är roligt, endel brinner av iver att lära sig möjligast många arter och de flesta nöjer sig med en snävare indelning…

    Mycket möjligt att fåglarna var bofinkar, ev honor med ungfåglar som samlade välkommen energi inför flytten…Många hannar stannar kvar längre och endel övervintrar t.om. Är ingen expert, men ”har på känn”…liksom.
    I mina solrosplantor har talgmesarna hängt – som runt runda cafe´bord – och försett sig…
    Trevlig höst till alla bloggare och andra..

  3. granskaren skriver:

    Skall inte miljövårdåkern lämnas ifred till våren ?

  4. Kalle skriver:

    Viltåkern skall lämnas i fred. Landskapsträdan får slås, men inte avslutas kemiskt. Om signaturen stämmer hoppas jag verkligen att du vet det!