21 november, 2010 av Nisse

För ett dumt huvud får kroppen lida

Det är likadant varje höst … Man klär inte på sej ordentligt och så blir man förkyld. Jag har legat utslagen slutet av veckan men nu går det bättre. Sommarkläderna fungerar bra så länge man bara går ett varv mellan husen. Men nu började jag med utomhusbyggandet i pinande nordanvind. Och vintern tar en med överraskning vartenda år.

Det finns inte dåligt väder, bara dåliga kläder heter det och det är sant. Så nu tas vadmalskläderna fram (jag köpte ett lager av svenska arméns uniformjackor m/39 som troligen är de sista ordentliga vadmalskläderna i världen). De ryska filttossorna kan man ju inte använda förrän det blir minst 20 grader kallt men ett par stora stövlar med plats för dubbla yllesockor klarar av måttlig kyla. Äkta yllesockor är annars fruktansvärt dyra – man tänkte aldrig på saken då farmor och morsan stickade åt en hela tiden.

Nu skall flisbyttan fyllas på varje dag så det börjar vara på tiden att få det nya mellanlagret i funktion med plats för 10 kubikmeter. Men det finns hopp. Ducaton är ihopskruvad och om jag inte glömt nånting viktigt så skall den besiktas i morgon och sedan hämtar jag skivor och stenull. Bara jag får de yttre skivorna uppskruvade så gör det inget att det blir -18 grader – även om det nog hade varit trevligt att få det byggt litet tidigare.

Skogsarbetet börjar snart men det är harm att snön föll på varm jord. Nu är marken inte frusen under snön utan man måste försiktigt börja köra upp skogsvägar – först med den minsta och lättaste traktorn. Men visst finns det ännu en del verkstadsarbete kvar.

Få se om vi får en lång och kall vinter igen …

Etiketter:

6 svar till “För ett dumt huvud får kroppen lida“

  1. Mats skriver:

    Ibland brukar vi välta vintervägarna när snön kommer för tidigt. När man pressar ihop snön isolerar den ju sämre och då går kölden snabbare ner i marken och vägen kan bli rätt bra frusen även om marken på sidorna inte frusit till ännu.

  2. Nisse skriver:

    Det är ungefär samma sak jag gör men jag kör så breda spår fram och tillbaka att det inte blir kvar nån mitt. Om man kör hela vintern på den vägen så blir det ibland till ren is som kan hålla ända in i maj (åtminstone i skuggan).

  3. cowboy skriver:

    Och sanka ställen brukar det löna sig att armera med granris mellan snölagren.. 🙂

  4. Nisse skriver:

    Jepp. Och på mossarna måste man först GÅ upp spår förrän man alls försöker köra med nånting …

    Jag körde nyss flis och det fanns ännu blid snö. Men en riktigt eländig nordan gör att det känns kallare än förra vinterns -30 grader. Jag kan inte alls tåla blåst …

  5. Johan skriver:

    Ja-a du Nisse. Än är det för kallt, än är det för varmt:)

  6. Nisse skriver:

    Nejdå, det är alls inte kallt utan det är BLÅSTEN som jag tycker hjärtligt illa om. Temperaturen är utmärkt och får gärna bli svalare. Sedan då skogsarbetet börjar så borde det vara minst -10 grader eller kallare för att man skall orka.

    Blåst har jag alltid tyckt illa om och det kan bero på barndomens erfarenheter då vi körde ved med lavetten från Tallmossen. Det gick bra i skogen men då man kom ut på åkrarna så skar blåsten genom märg och ben trots pälsar och allting. Det finns bara en sak som kommer nära och det är Fredriksgatan på vintern då den fuktiga luften pressas in från havet med fart. Då är det mycket varmare med -30 grader i Hindersby.