Nya flislagret i bruk

Det blev en lång dag i förrgår – upp fem på morgonen och i säng efter tolv på natten. Men det var nödvändigt. Då jag tog bort flisbehållaren så måste jag få det nya flislagret att fungera för att hålla värmen igång.

Nu är mellanlagret ganska stort och det blir mycket lättare då man bara behöver köra flis en gång per vecka än varje dag. Själva fliskörandet tar inte lång stund men med det här vädret så går det en massa tid åt att få bort snön förrän man börjar köra. Det känns som om hela december har gått till snöröjning.

Mellanlagret är uppbyggt kring en inköpt flismatare men behållaren är bortskruvad och bara bottnen på flismataren finns kvar. I stället har jag byggt ett lager på över 10 kubikmeter utanför pannrummet. Inne i pannrummet få man bara ha en halv kubikmeter flis.

Allting är förstås halvfärdigt ännu – huvudsaken var att få igång värmen. En hel del arbeten får vänta på sommaren. Då skall ett lager stående brädpanel som målas faluröd med ÄKTA kokad rödfärg få eländet att passa bättre ihop med ladugården. Vackert blir det inte men det var enda möjligheten att få ett större mellanlager för flisen. Lägg märke till vinschen med vev i hörnet. Det är en billig båtvinsch från Biltema men fungerar utmärkt att öppna luckan via fyra block och en lina.

Ibland undrar man hur det kan kosta 50 – 100 000 euro att bygga en flisvärmeanläggning men om jag hade satt in hydraulik och annat onödigt så hade räkningen säkert blivit mycket större. Men jag har alltid följt rådet: Ju enklare desto bättre. Även om det tar mycket mera tid att planera enkelt än invecklat så lönar det sej i längden eftersom det enkla sällan går sönder och är lättare och billigare att reparera.

Gårdagen gick igen till snöarbete nästan i sin helhet. Nu blev jag tvungen att köra upp stora planer på åkrarna så snön ryms där – vi är bara i början på vintern än … Ett stort elände är att jorden inte alls är frusen under snön så schaktbladet gräver ned sej i åkern och man måste lyfta det hela tiden och kan inte låta det glida på marken. Det blir tungt i längden att ständigt passa på hydraulspaken. Men nu är planerna snöfria så marken fryser vid nästa köldknäpp som torde komma på måndag.

God Fortsättning på det nya året !

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

9 reaktioner till “Nya flislagret i bruk”

  1. Kommer du att faktiskt få nytta av alla tio kubikmetrarna av det nya flislagret? Enligt bilderna verkar det som att skruven och tallrikarna bara kan tömma en “kon” rakt ovanför skruven. Flisen i hörnen blir väl kvar om man inte skyfflar den närmare för hand, eller…?

  2. Det är som sagt inte färdigt. Under skivan finns en motor med snäckväxel och jag tänker sätta en axel i snäckväxeln med en vajer som roterar långsamt och sveper ned flisen i bottnen. Inget flislager fungerar utan en omrörare – flisen bildar valv ytterst lätt.

    I dyra färdiga bottnar har man ett fjäderstål som roterar men jag har länge använt en vajer i omröraren. Den viker undan då det är fullt med flis men är så styv att den sticker ut på nytt då flisen minskar.

    Snäckväxeln och motorn är återanvända från den gamla flismataren. Snäckväxeln har bara använts ett par veckor i den gamla mataren.

    Om man jämför med köpta omrörare så är det här verkliga lättviktaren. Och mycket billigare. Frågan är hur bra den fungerar och det vet man först då man provat den. Men jag har använt vajer i över 25 år. Förstås måste jag sätta plåt på väggarna där vajern rör vid dem – annars sliter den snabbt hål på skivorna. Bara jag nu hinner …

  3. Jag har ingen erfarenhet av att elda med flis, men håller som bäst på med att bygga en fliscentral med omrörare och fjäderstål som sveper ner flisen. Och ja, de är väldigt dyra… Därför är det intressant att följa med i detalj när andra bygger som har mera erfarenhet. Men helt klart måste det finnas nån typ av omrörning i förrådet, annars blir nog flisen kvar i förrådet.

  4. Jo, omröraren är nästan det viktigaste. Då jag började med flis 1983 så tog det inte många dagar att inse det – speciellt som jag fick springa upp i övre våningen och putta ned flisen flera gånger vid varje påfyllning. Trappan var i andra ändan på ladugården som är 30 meter lång …

    Fjäderstål är bra för att den tömmer lagret ganska bra men jag hoppas att vajer fungerar också. Vajer är lättare att få tag i och byta ut. Dessutom kräver den mindre kraft då lagret är fullt. En stor snäckväxel är dyr och tung (upp till 130 kg).

    Det är viktigt då man bygger att man lämnar rum att byta ut delar och sköta underhållet (granska oljan i växeln). I min tidigare anläggning var det dåligt med utrymmet och det var mycket besvärligt att byta snäckväxel. Man skall inte tro att flismatning är lätt fastän själva flisen känns lätt – det är i längden en sak som sliter sönder växlar och metallrör. Många hydrauliska matningar har klämt ut hela bakväggen om den varit för svag.

    I den gamla flismataren så är allting utbytt minst en gång utom själva behållaren och brännhuvudet (TP hade fina brännhuvuden).

  5. Min flisbehållare har ett sluttande golv, inmatningsskruven går snett uppåt mot pannrummet. På så vis får man utrymme att komma åt snäckväxeln. Men inte är det nåt stort utrymme man ska krypa in i.

    Från den sluttande skruven faller flisen genom en lufttät sluss innan den fortsätter i en andra skruv till brännhuvudet. I den andra skruven finns först en släckningsmekanism med en tio liters vattendunk, som töms om en vaxpropp smälter. Sen finns en sprinkler kopplad till vattenledningsnätet, som utlöses om det blir för varmt i skruven.

    Vilken typ av vajer har du tänkt använda?

  6. Det blir att prova sej fram till rätt vajer. Är den för klen så sveper den inte över hela golvet och är den för styv så blir det för tungt då lagret är fullt. Jag tror jag börjar med klenare vajer och byter mej uppåt ifall det behövs. Troligen är 10 mm det klenaste som det lönar sej att använda men jag får se. I det gamla lagret hade jag 20 mm vajer men det var mycket mindre och så vevade jag för hand (fram och tillbaka) så det går inte riktigt att jämföra.

    Jag räknar med att Fireguarden är lika säker som en sluss och mycket billigare och enklare. Och så släcker den inte elden genast utan pytsar bara in en slurk som kyler eventuell glöd. Ett stort problem är nämligen om elden slocknar och mataren fortsätter att köra obränd flis in i pannan. Till sist blir den så hård så nånting måste gå sönder ! Det behövs absolut en säker eldvakt som stänger flismatningen om elden slocknat.

  7. På slussen finns en kapacitiv sensor som ska hindra skruvarna från att packa pannan full med flis. Men man vet ju inte hur säker den sensorn är i verkligheten.

  8. Det är just problemet med säkerhetsanordningar. Jag har en termostat som stänger matningen om temperaturen går under en inställbar nivå. Men just nu är termostaten sönder och jag väntar på reservdelar.

    Jag har funderat på en strömbrytare som reagerar på att flisskruven rör sej bakåt. Då pannan är full så börjar nämligen skruven pressas bakåt. Förra flismataren var utmärkt för den stod på hjul så inget annat hände än att den rullade bakåt ut ur pannan. Men den var tyvärr för liten.

    I alla fall så kan det löna sej att dubbla och fyrdubbla olika säkerhetsanordningar. Det är inte roligt om nånting går sönder i smällkallaste vintern. Vi har ännu pannan ute i ladugården.

  9. Jag har kvar dubbelpannan i boningshuset som reserv så i värsta fall kan man starta oljebrännaren eller elda med klabbar. Har hör om såna som har bytt till jord- eller bergsvärme och kastat ut en fungerande oljepanna. Det är alltid bra att ha en reserv plan. Växthuseffekten kan man inte lita på verkar det… 🙂

Kommentarer är stängda.