Stenplockning

Vårens lökhistorier tar aldrig slut vad det verkar. Mats har nu fått hem sin sättlök för lagerlöken. Allt han beställde.  Hur det gått till vet jag inte, det hördes rätt så skralt vad det gällde tillgången på sättlök för lagerlöken, men nu har han i alla fall fått hem alla sina 180 säckar sättlök som han beställt. Fin var den också. Ifjol hade den börjat gro i säckarna så dom såg ut som igelkottar, mycket var ruttet och det var att trycka ner den med armar och ben, pinnar och påkar för att få den genom maskinen. Nu ser den torr och fin ut och det är alltid roligare att börja bearbeta jorden och sätta om man har fint utsäde och det löper bra genom löksättaren.Men när det nu kom all sättlök som han beställt blev det också lite bråttom. Men på ett roligt sätt.

Geta har ett landskap med höga berg och djupa dalar, åkrarna är inte stora utan ganska små och inklämda mellan skog och berg. Mats har 32ha utspritt på 43 skiften runtom i Geta, till åkern som är längst bort är det ca 15km. Och i dessa åkrar finns det sten. Stenar något helt otroligt. Jag trodde jag hade mycket sten i mina åkrar, men det var ingenting mot vad Mats har i sina. Att odla lök i stenig mark har sina för och nackdelar, småsten är bara bra, det håller marken luftig och varm, men de större stenarna, som när man tar upp löken skall plockas från lökmaskinen för hand är bara till besvär. Det är ingen höjdare när det kommer upp mer sten än lök på upptagaren, så Mats har införskaffat en stenplockare. Den gör ett mycket bra jobb.

Den fungerar ungefär så att “armarna” som går ut åt vardera sida, vispar runt i jorden, ca 7 cm djupt, och stenarna som finns där vispas in mot mitten där det finns pinnar som föser in stenar och jord i en behållare, allt är så glest att jorden åker ut, medan stenarna blir kvar i behållaren som man sen tömmer med jämna mellanrum. Stenplockaren

Det här är en sådan maskin som används främst på våren. Många gånger har man hört att bönderna får stöd så dom kan fylla sina maskinhallar med den ena märkvärdiga maskinen efter den andra, och så används dom bara någon vecka på hela året. Detta kan kanske folk tycka att är en sådan maskin. Att förklara hur viktigt det är att få bort sten ur åkern när man håller på med ömma grönsaker, som tex. potatis och lök ,är svårt. Men jag kan ju berätta att mats brukar plocka ca 150 ton sten totalt ur sina åkrar, varje år! Stenar som annars skulle betyda att han måste ha extra mycket personal på upptagarmaskinerna för att få bort dessa stenar. Varje sten kan skada grödan och på så vis blir grödan oduglig. Dessutom är det inte ovanligt att stenar också förstör de senare upptagningsmaskinerna. Kan också nämnas att man inte får stöd för att införskaffa stenplockare.

Författare: Charlotta

Hejsan! Jag heter Charlotta, men kallas kort och gott för Lotta. Jag är 34 år, fårbonde och mamma till Mathias, 9år. Jag driver en liten gård som heter Västeräng på holmen Ytterholm i Nagu. Jag har ungefär 30-35 lammande tackor. Med tackor, ungdjur och lamm blir dom runt 100 djur sommartid. I dagens förhållanden är det ganska lite, men det brukar fylla mina dagar alldeles tillräckligt eftersom jag sköter dem, deras bete och 12ha åker mest ensam. Jag odlar enbart foder till fåren på åkrarna. Har jag tid över, fyller jag snabbt de timmarna med bär- och svampplockning om hösten, bottenmålning av båtar om våren, skogsarbete om vintern och fiske om sommaren. Holmen jag bor på, Ytterholm, är en holme helt utan förbindelser. Det finns en liten gångbro av trä, så man kan ta sej till och från holmen med matkassen och sådant man orkar bära, men alla övriga transporter av allt vad som behövs i ett jordbruk, sker på vintern över is, eller med pappas pråm. Sommartid betar fåren på holmar runtom i skärgården. För tillfället har jag betesmark på 8-9 olika holmar. Får är jättebra landskapsvårdare. De ser till att den underbara skärgård vi har hålls i bra skick.

7 reaktioner till “Stenplockning”

  1. Visst har vi i Åbolandsskärgård en utmanande arrondering på våra skiften, men Åland ligger nog ganska jämnt 😉
    Hade aldrig fått “volym” på mängden sten som man kan plocka bort från åkrarna, inga “småsten” de !

  2. Jo, jag tror nog det finns åkrar i storlek med kolonilotter i alla landsändar. Rattknopparna lär ju inte rosta fast i alla fall 😉
    Till stenplockningen kan även nämnas att alla stenar större än en fotboll plockas med stengrepen i traktorns frontlastare, de är de mindre stenarna som tas med stenplockaren.

  3. Går det inte att sälja de upplockade stenarna? Finns det nån marknad? 🙂

    Vad kostar en stenplockar-maskin? …oj det var dyrt! Vad kostar en begagnad stenplockar-maskin? 🙂

    Överlever man faktiskt med 32 hektar utan att ha två jobb? Jag har alltid trott att man måste ha minst 60 hektar men helst över 120 hektar, eller gäller det bara spannmål?

  4. Plockade stenar är utmärkt material till grund för vägar. Starkare än krossat material och borde väl vara värt åtminstone lika mycket.

  5. -: Hur många hektar man behöver för att leva på jordbruket beror på vad man odlar. 32 hektar räcker gott och väl för att hålla bröd på bordet och magsåret blödande om man har möjlighet att odla specialgrödor (främst trädgårdsväxter) på en stor del. Hektarerna i sig säger inte så mycket om nettot eller arbetsinsatsen, 80 ha spannmål kan vara ett deltidsjordbruk och 10 hektar morötter kan kräva anställd personal vissa tider på året.

  6. Plockade stenar är utmärkta som utfyllnad, men någon större marknad för det vet jag inte att det skulle finnas. Eller? Finns det? Mats brukar tömma stenplockaren ettdera på vagn och köra det dit han behöver ha det eller samla det i hög. Eftersom han byggt lite och behövt fyllnadsmaterial så har han haft användning för en del av det. När han plockar sten på åkrar som han arrenderar brukar det höra till att markägaren får besluta vad som skall hända med de plockade stenarna.
    Nya stenplockare, beroende på märke och modell, kostar runt 40 000euro. Billiga begagnade, men ändå i hyggligt skick kostar runt 16-18 000euro.

    Överlever man med 32ha utan 2 jobb?
    Det är ganska långt en fråga om vad man odlar på sina ha. 32ha spannmål är nog inget man kan försörja en familj på, med specialodlingar är läget annorlunda, men det är nog allt annat än en guldgruva. Har man specialodlingar så är det också ganska tidskrävande året runt. För Mats som skall sköta allt ensam så det är näst intill omöjligt att ha ett jobb till vid sidan av. Arbetet börjar en del vårar i Mars-April och rullar på med sådder, sättningar, sprutningar, bevattning, kupning av potatis, kinakålsplantering, tröskning, upptagningar, plöjning, ända till februari-mars eftersom han lagrar kinakålen i eget lager och den skall putsas ur lagret vintertid. Så att odla specialgrödor på 32ha är ett heltidsjobb, men när det finns tid så brukar han plocka sten, plöja osv åt andra också. Även lite snöplogning och sandning har varit aktuellt de senaste vintrarna.

  7. Sen är det inte heller de stora inkomsterna man “lever av”, hur “man lever” bestämmer ju nettot som man skall “leva av”.
    Frugan fick en gång frågan: “om man kan leva av att odla grönsaker”? Hon svarade: “åtminstone behöver man inte gå till sängs hungrig”. 🙂

Kommentarer är stängda.