Man börjar känna allt större förståelse för dem som tar siesta mitt på dagen. Just nu är flyghavreplockande och byggande aktuella arbeten inom jordbruket och bägge är nästan omöjliga mitt på dagen i solgasset. Svetten rinner och man börjar se syner så det är lika bra att gå in och lägga sej i potatiskällaren där det är svalare. Eller i den gamla tegelladugården.
Så jag sköter nu beställningar och planering mitt på dagen i stället för på kvällen. Det passar bättre att sitta i skuggan vid datamaskinen mitt på dagen och sedan jobba på kvällen då det börjar bli svalare. Men i går märkte vi att nätterna börja bli längre. Redan klockan elva på kvällen var det så mörkt att vi knappt såg vad vi gjorde då vi monterade plast på växthuset.
Plastarbetet måste göras på kvällen också därför att det blåser för mycket på dagen. Inga stormar men redan en måttlig blåst gör det svårt att få plasten jämn. Vi fäster den med plastlister som pressas in i en U-profil av galvaniserat järn (se bild i slutet). På det sättet blir det jämn dragning över hela längden och plasten rivs inte sönder så lätt. Och så blir det lufttätt för vi har dubbel plast som vi skall blåsa in luft emellan. Det blir intressant att se hur det fungerar.
Växthusbygget tog nästan hela sommaren och det mesta är ännu kvar. Stommen går relativt snabbt att få upp men alla installationer tar en massa tid. Men det får bli till hösten bara vi får upp plasten och fäst den ordentligt. Jag läste på nätet om en i Sverige som inte hunnit fästa plasten ordentligt innan stormen kom och den trasade sönder hela växthuset.
Ett viktigt verktyg i bygget är datamaskinen med CAD-programmet. Jag får gå in allt emellanåt och rita in och mäta vinklar på ritningen. Det är mycket lättare än att fundera ut dem på bygget och så är det snabbare att pröva konstruktioner på bildskärmen än att bygga upp dem och riva dem ifall de inte fungerar. Jag kan sätta in ritningen på Bondbloggen men inte än för den ändras hela tiden då man märker att det inte alls går att göra så som man planerat. Det är viktigt att man har eget CAD-program för ritningar är till för att ändras.
Det här växthuset är litet annat än det gamla som jag slog upp på ungefär en dag på 80-talet. Det skulle vara provisoriskt men har hållit ihop alldeles för bra och fungerar ännu fastän det blivit för trångt. Visserligen har bräderna ruttnat längst ned men det står kvar i alla fall. Bra var det att ha det för man vet nu hur man INTE skall bygga växthus.
Nedan en bild på de lister vi använt för plasten. Där saknas ännu den låslist av plast som pressas in i skåran i den andra plastlisten.
