Någon där uppe……..

…..verkar gilla mig trots allt. Eller hur man nu skall tolka det att vi till sist har fått lite drägligare skördeförhållanden. Det har varit uppehåll, lagom blåsigt och varmt för årstiden i flera dagar nu. Verkligen välkommet efter den 5 veckor långa regnperioden. Prognosen lovar dessutom hyggligt väder en vecka framöver, måtte de nu hålla sträck det också.
De dagliga skördemängderna ökar för var dag, vagnshjulen snurrar igen nu när vi åter övergått från lervällingsstadiet till lerbollsditot, och framför allt så är det så mycket roligare att jobba när man slipper gummistövlar och regnställ.
Med lite god tur ser det ut som om jag skulle få det mesta skördat i år också. 🙂
Men precis som Kalle skrev i sitt skördeprognosinlägg så kan höga förväntningar bli till noll och intet innan skörden är bärgad så ännu drar jag inte andan av lättnad.
På tal om skördeprognos så gjorde jag häromdagen lite kontroll av skördemängderna på morot. Normalt brukar det röra sig mellan 4-7 kg/radmeter men nu var jag uppe i 9 kg på de bäst avkastande sorterna. Antagligen ett av de bästa resultat jag någonsin haft men som sagt resultatet gläder ju en föga om inte skörden kan eller hinner bärgas. Men visst känns det bra att man här uppe i kalla Norden når mellaneuropeiska skördenivåer. Nåjaa, vi skall förstås ta i beaktande att växtsäsongen varit ovanligt lång i år. Längre har den ju blivit också på grund av att jag nu ligger 2-3 veckor efter normal skördetidtabell. Att mycket ännu är oskördat fick jag bekräftat nu när jag sammanställde lageranmälan som lämnades in idag (läs igår). Så här stora arealer med utestående grödor har jag nog inte tidigare haft.

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också kummin och spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som på heltid sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern (nu just moderskapsledig) samt mellandottern på deltid. Vår son som lämnade oss för 11 somrar sen jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss för 10 somrar sen då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

En kommentar till “Någon där uppe……..”

  1. Föll några droppar regn idag eftermiddag så nu har vi förpassats till vällingstadiet igen. Men det var ju roligt så länge det varade 🙂

Kommentarer är stängda.