År: 2011

Morotssådd.

Hade planerat att få morötterna sådda under helgen och mycket annat för den delen. Men nu ville det sig inte bättre än att jag inte hann mobilisera tillräckligt med antikroppar för att avvärja nästa attack från spysjukan. Låg därmed mer eller mindre däckad både lördag och söndag. Var inte i skick för vare sig morotssådd, morsdagsfirande och ej heller för rättande av skatteförslaget.
På tal om skatteförslaget hur i all friden skall nu detta behöva göras just när vårbruket är som intensivast, och i slutet av april är det ju fullt upp med stödblanketterna? 🙁
Prioriterade morotssådden idag för att få den gjord innan åkern jag plöjde på lördagsförmiddagen torkat för mycket, skatterättelsen får nog anstå någon dag till. Utan vårbruk finns det nog inget att beskatta nästa år och det tror jag nog att ”byråkraterna” på byrån också inser.

Fräste bäddarna färdigt på morgonen men hade fullt upp att passa byggare och rörmokare under dagen. Väntade också ett besök av byggnadsinspektören som meddelat att han kommer idag, men han dök inte upp. Kanske har han också drabbats av spysjukan? Hade i alla fall uppskattat om han anmält förhinder.
Ikväll sådde jag lite över halva arealen morötter, resten sår jag på ett annan åker för att sprida på riskerna. Morötterna sår jag med en 3 radig traktordriven pneumatisk precisionssåmaskin. Maskinen är väl ett typiskt exempel på ”övermekaniserat” finländskt jordbruk. Den kostar som en bättre begagnad bil och används några timmar i året. I och för sig skulle jag med mina små arealer i princip klara mig med en handdriven såmaskin, sådden skulle väl då ta motsvarande antal dagar som det nu tar timmar att så. Jag sådde tidigare med en sådan och att skuffa såmaskin motsvarar ungefär ansträngningen av att skuffa en skottkärra i lös sand. Inte helt oöverkomligt för en motionsskidåkare, jag brukade ladda walkman radiobandspelaren med en c-kassett taktfast rockmusik (tror Whitesnake låg bra till vid senaste tillfälle), och brukar inte sky kroppslig ansträngning men inte fanns några tankar på gym efter en dags sådd. Walkman? C-kassett? Den som undrar kan ju alltid googla det 🙂
Nå, största orsaken till att jag föredrar den traktordrivna är faktiskt att jag inte hittat handdrivna såmaskiner med samma precision på såarbetet. Denna maskin har jag nu ställt in på sådd av ett morotsfrö per 2,5 cm för att få jämna lämpligt stora morötter utan att gallra sådden efter uppkomst. Är grobarheten och groningsförhållandena i skick så har jag alla förutsättningar för att lyckas, i alla fall med etableringen 🙂

Lugna puckar

Har hunnit ta ifatt lite av min sömnskuld över helgen, och hinner ta det lite lugnare nu då jag har kombi tre dagar. Sen är det väl full rulle igen då jag kommer över på jordbrukssidan! Sen kommer en massa prov emot. Tror jag räknade till 5 prov på två veckor. Men men, det är bara att försöka plugga in alla engelska/finska ord och all (förbannad) grammatik. 😉 Nå, jag får hålla hoppet uppe och se fram emot att få studentexamen om två år. Tänk vad tiden går fort! Det är bara tre veckor kvar med denna, innan sommarlovet börjar. Eller praktik, för oss blivande bönder. Och det blir förhoppningsvis en skön sommar 🙂

Valparna är nu lite över  4 veckor, så det betyder att halva tiden av vår tid tillsammans har paserat. Tråkigt är det att tänka på, men det är också liiiite jobbigt med 9 hundar i huset. Speciellt då dom skiter och kissar över allt. Men underbart söta och gosiga är dom ju 😉

  

”Bonde med 21 årsringar söker hjälp”

Så stod man då där igen och fattade noll.

Jag inledde harvningen i går kväll på ett skifte där det skall sås vete. Skiftet är oplogat men körd med Vädestad Carrier i fjol och förfrukten var ryps. Trots att jag harvat detta skifte i snart 35 år så har det aldrig uppfört sig som i går kväll och nu undrar jag varför?

Ytan var torr och bärigheten var precis som den skulle. Däremot uppförde sig harven lika oklart som en rattfyllerist. Stora delar av materialet packade sig i efterharven trots att mängden växtrester var minimal. Inte heller föll materialet ihop på samma sätt som det brukar.

Nu undrar jag då om det är så att tallriksharvning i jämförelse med plöjning faktiskt kan fördröja upptorkningen under ytan med mera än en vecka? Eller är det bara så att jag var för tidigt ute fast det inte såg så ut i ytan.

Har någon annan märkt av detta? Har det något att göra med den kalla vinter och det långdragna snötäcket. Eller är det som jag tror en av följd att att det egentligen inte har regnat en droppe här i vår ännu?

För att ytterligare förklara, jag har ju ren lerjord, men nu verkade det mera som då man brukar väldigt torvhaltig jord.

Nåja, jag kan inte stoppa sådden nu utan det blir bara att köra vidare, kanske det blir bättre så det får ligga idag i värmen. Borde man kanske plöja dom åkrar på hösten som man vet att skall sås först följande vår? Eller är det tvärtom, eller på något annat sätt?

Jag tål inte sånt jag inte förstår……

Vårplöjning.

Nåjaa, har nu efter lite startproblem äntligen kommit i gång med plöjningen. Normalt brukar jag plöja det mesta på hösten men den ihållande plötsliga vintern överaskade mig i höstas. Så nu innebär det en hel del extra jobb i vår.
Nåå, vi får se kanske hyr jag in en direktsåmaskin till en del av arealen. Är ju trots allt tvungen att hyra in all spannmålssådd i år då min kombisåmaskin förstördes i branden ifjol. Har inte hittat någon ersättande maskin som jag skule vara nöjd med till lämpligt pris. Och när jag också är tvungen att skaffa en hel del specialmaskiner till grönsaksodlingen så prioriterar jag dem eftersom de är svårare att hyra in än maskiner till spannmålsodlingen.
Nu har jag plöjt för morot och lök så efter lite mat byter jag traktor och hämtar bäddfräsen för beredning av jorden för morotssådden.


Två kvar…

Trampar och väntar. Det handlar om 2 av mina tackor som inte ännu lammat. Jag får ibland frågor om hur många får jag har totalt, mitt svar är ännu: Jag vet inte. Det är inte så att jag skulle ha noll koll på hur många får jag har, men så länge det finns dräktiga tackor som kommer att lamma vilken dag som helst så kan och kommer det att ändra på slutresultatet för i år. Det jag kunnat konstatera är att dessa två olammade tackor ”tycktes vara lite kräsna med den bagge jag valt ut åt dem”, knepiga att få dräktiga. Normalt brukar man ha baggen att gå med tackorna i 6 veckor eftersom får har sin cykel på 3 veckor och ifall baggen är ”upptagen” med annat eller att det är någonting som stör dem, flyttningar eller sådant så brukar man ha baggen med tackorna över 2 perioder så att ingen går tom. dvs, odräktig, dvs inte blivit gravid.

I höstars lät jag dock baggen gå med tackorna ända tills dom kom in och sen fick han vara med dem någon månad till där inne för han var så snäll och omtänksam med dem. En riktig gentleman. 😉 Bra eller illa? Skulle jag ha tagit bort honom från tackorna efter de 6 veckorna som tänkt skulle dessa två olammade ha gått tomma. Ingen katastrof i sej, men lite dumt och olönsamt. Och nu när jag lät honom vara kvar får jag gå och vänta och trampa innan dessa sista fått lammat. De första lammen kom 8 mars, så inom 6 veckor från det borde alla vara lammade, utom nu med dessa två. De lammen kommer också att bli lite av problembarn över sommaren. De andra är stora och duktiga, klarar sej själva ganska tidigt på sommaren och alla bagglammen kan skiljas bort från tackorna samtidigt, medan dessa kommande lamm kommer att behöva lite specialarrangemang. Bagglammen brukar behövas skiljas bort från tackorna när dom är ca 3-4 månader gamla. Det kan låta tidigt, men skiljer man inte bort bagglammen i tid så kan de betäcka tackorna, och då får man höstlamm ( en tacka är dräktig ca 5 månader) med inavel så det tjuter om det, och det vill man inte ha.

De två olammade

Så här står de nu, i en egen box lite på sidan av. Oklippta och varmt har dom. Ullen har lite börjat släppa så dom ser ruggiga ut, men jag brukar inte vilja klippa högdräktiga får eftersom det kan leda till kastning eller att dom kan få komplikationer med lammningen. Men förr eller senare kommer dom, och dom kommer att vara lika välkomna som alla de 68 andra lammen.

Fredagsreparation.

Servade traktorn igår och allting verkade OK. Så idag skulle plöjningen inledas efter att vi flyttat om lite i växthuset. Flickorna på gården ville få ordning på utplanteringsväxterna så därför måste grönsaksplantorna flyttas till andra ändan av växthuset.
Efter plantflyttningen tyckte jag att jag behövde hjälpa till lite på bygget med att söka fram avloppsrör och dylikt. Det är ju lite lättare för mig att veta hur det byggts förra gången då det var jag själv som gjorde det. Fram emot sena eftermiddagen efter att ha kört bort några lass grus och asfalt från grävningen för de nya golven skulle så plöjningen ta vid.
Men som vanligt på fredagseftermiddagen skall ju någonting krångla. Vid tillkopppling av plogen konstaterade jag att hydrauliska lyften ville föra ett eget liv med att höja lyftarmarna utan att jag rörde reglagen. Fiat traktorn av årsmodell 1990 har ett snabblyftreglage kallat klik-klak som jag tycker är behändigt då man inte behöver röra lyftens inställningar vid lyft av plogen under vändningarna i ändarna av fältet. Reglaget har ju flitigt använts under de 7500 timmar som traktorn gått och nu hade plastdelarna slitits så pass att de inte längre fungerade som tänkt.
Nåjaa det är ju i och för sig naturligt att delar slits men lika naturligt verkar det vara att de skall ge upp på en fredag eftermiddag då det är svårt med reservdelsanskaffningen. Nu är det så att jag inte kan vänta tills nästa vecka med att få traktorn reparerad utan det återstod att få någon form av mer eller mindre provisorisk reparation utförd. Efter att ha demonterat reglaget blev det att fundera hur jag bäst reparerar slitaget, plastdelar brukar jag forma om med lödkolv och fylla i med plastmaterial från andra delar. Nu efter branden har jag ju varken lödkolv eller plastdelar så det blev att skruva in en skruv istället som jag med en av byggfirman lånad vinkleslip formade så att delarnas form återställdes. Lyckades riktigt bra om jag nu får säga det själv, kan nog bli så att den provisoriska reparationen håller något år 🙂
Det värsta med dylika reparationer är att de tar tid, speciellt nu när jag har så dåligt med utrustning och verktyg. Så när frugan nu fram emot 22-tiden frestade med nygräddade våfflor kändes det inte längre lika motiverande att påbörja plöjningen. Dessutom har det börjat regna lite så plöjningen får nog anstå till i morgon bitti.