Strömsö.

För TV-tittaren är väl detta program som skördat så många framgångar välbekant. För mig som sporadiskt sett endast nåt enstaka avsnitt var det med stor förväntan som jag bänkade mig framför morsans TV förra söndagen för att ta del av resultatet av “filmandet” i grönsakslanden här i Långmossen några veckor tidigare.

Jim ger Owe och Anne lite instruktioner inför skördandet.

Innan jag går vidare måste jag väl lite pinsamt, det är ju trots allt för YLE som jag bloggar,  erkänna att jag inte har någon riktig TV. Jag har ju under många år inte riktigt haft tid att titta på TV och då den förra apparaten gick sönder under Häkkinens sista formel1-lopp i Japan oktober 2001 blev jag så led att jag lämnade den oreparerad och ringde kommunikationsverket och sade upp min TV-licens. Har faktiskt återstoden av årslicensen innestående då återbetalningskostnaden av licensen var nästan lika stor som återstående licensavgift. Undrar om medlen förräntat sig så att de kan utgöra en grundplåt för mediaavgiften när det blir så dags 🙂

Men nu åter till Strömsö och soffan hos morsan dit jag åkte för att få uppleva programmet på TV, det är ju inte riktigt samma sak att se programmet via arenan på en 20″ dataskärm. Måste nog konstatera så här efteråt utan att ha desto mera referenser till tidigare avsnitt att resultatet av filmandet översteg förväntan. Kameramannen fick allt att se så bra ut, även om det påstås att kameran inte ljuger så såg nog allt mycket bättre ut än i verkligheten. Dylika progam om något borde väl få grönsakskonsumtionen att kliva upp till nya höjder? Att Strömsö-gänget är så pass jordnära som dom är gör ju definitivt inte saken sämre 🙂 Måste väl tillägga att trots att jag inte sett många avsnitt så är dom inte helt främmande för mig, som exempel så är Owe bekant från studietiden då vi var kurskamrater ett par år och Paul har jag träffat ett par gånger i samband med närmatsprojektet där han fungerat som “inspirationskälla”. Inspiration fick jag mig också till dels då jag under deras skördearbete av dessa experter på distans  kunde höra superlativen hagla över resultatet av årets odlarmödor . Det är ju lätt att för mig känna de dofter som Paul under tillredningen så gärna förmedlat tittarna dom är ju välbekanta även om jag också förknippar dem med hårt arbete, ett arbete som känns mycket lättare nu efter att ha hört Paul’s kommentarer. Jag vill också ge Owe fullt godkänt för hans användning av grönsakerna trots att jag brukar betona att man inte skall leka med maten 🙂

 

För dem som missade programmet i söndags går det att se reprisen i morgon lördag i Yle Fem kl 20.20 eller via arenan där den kan ses i ytterligare 25 dagar.

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.