Kvickroten växer för dåligt

Man har alla sorters bekymmer men ett som kan verka underligt är att kvickroten växer för dåligt. Men allting har sin förklaring och just nu håller jag på att spruta mot kvickrot och eftersom medlet verkar genom bladen så borde kvickroten vara frodig och växa så det knakar. Och det gör den inte efter den torra sommaren. Nåja, visst har glyfosatet verkat – åtminstone bättre än i fjol då det inte hade nån inverkan alls.

Så här såg åkern ut vid tröskandet. Det är här som jag hade grödgödslingsvall som aldrig blev ordentligt sprutad mot kvickrot på grund av vädret.

DSCN3034

Ganska hemskt eller hur. Men sedan körde jag en stadig blandning glyfosat efter tröskandet och nu är åkern ganska brun.

DSCN3093

Det är samma ställe men ur en annan vinkel. De fläckar som ännu hade litet grönt körde jag en gång till med glyfosat. I det stora hela borde sprutandet ha lyckats i år. Det var ganska varmt och vindstilla så allt var bra – utom att kvickroten växte för dåligt.

Vall kommer jag knappast att anlägga mer för den gav en massa problem med ogräs och förfruktsinverkan var diskutabel. Sedan är det fråga om jag skall plöja eller köra med tallriksharv. I fjol hade plöjandet absolut varit fördelaktigt men jag tror jag kör med tallriksharv i alla fall. Det sparar en massa tid och pengar. Med dagens priser skall man absolut inte försöka få stora hektarskördar utan sikta på så små utgifter som möjligt. Det är ju dumt att odla överskott – det bara sänker priserna.

Men tröskeländet börjar var för dåligt. Att skruva med den i en månad då normalt tröskande går på en liten vecka är för mycket. Det är i alla fall en stor utgift och hur kan man vara säker på att en annan tröska håller bättre ?

Nu börjar den här växtperioden vara slut. I fjol var det för vått och i år var det för torrt. Värst var vintern utan tjäle. Om det blir vanligt med sådana vintrar så kanske man måste börja plöja igen för det ger säkrare såbädd. Men det tar nog emot att gå tillbaka …

Profilbild

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

5 reaktioner till “Kvickroten växer för dåligt”

  1. Den kommer inte tillbaka med litet … Jag har bara en gammal tegplog – ingen vändplog. Visserligen har jag ett system med märkkäppar för tomfår och ryggar som gör att de alltid kommer på samma plats (turvis). Men det är i alla fall problem med tomfåren. De märks ännu efter många år. Och en vändplog är besvärlig på våra små åkerlappar – man borde ha minst en halv kilometers drag.

    Tallriksharven fungerar i mycket som en liten plog men går inte så djupt. Det är bra torra somrar och mindre bra våta somrar. Och så kör man kvickt över åkrarna med den – upp till två hektar i timmen. Normala år ser man inte heller någon större skillnad i växterna. Det var förra vintern som var extra krånglig – hoppeligen blir det inte många sådana. Så jag siktar i år bara på tallriksharv och plogen får stå i ladan ifall nu inte vädret blir helt hopplöst.

  2. Jodå, men så slår den förstockade envisheten till och “He ska tryskas me tetta tryskån fast he å e te siista ja djär !” (Det skall tröskas med den här tröskan fastän det också är det sista jag gör)

    Bondelivet är (minsann) inte enbart fråga om ekonomi – då skulle nästan alla ha lämnat jordabruket för länge sedan. För mej är det en ständig kamp mot naturen och i all synnerhet mot maskinerna. Varje gång man vinner en liten delseger (efter lång och hård kamp) så är det en liten fjäder i hatten. Andra sysslar med diverse hobbyn som vanligen kostar betydlig mer än jordbruket. Ibland får man till och med litet inkomster från det … Och så är det så friskt och hälsosamt (lägg märke till ironin). Men högt blodtryck skall man inte ha. Jag har till all tur väldigt lågt blodtryck – det går i släkten.

  3. Väl talat. ‘Människan lever ej av bröd allena’ eller som faare saa: Maatn e halva föödån.

Kommentarer är stängda.