2 december, 2013 av Kalle

Hur många sockerkakor går i ett ägg?

Den klassiska frågan ställde After Shave & Galenskaparna i den klassiska revyn ”cyklar” redan på 80-talet. Detta i en parodi på Hamlet och livets stora frågor. Den repliken brukar poppa upp i huvudet när man funderar över lite större beslut i livet och just nu går jag och grubblar på ett sådant igen.

Det började som vanligt med en dröm om en ny maskin, denna gång var det harven som stod på tur. Inget uppseendeväckande i det för mina maskinaffärer är i allmänhet planerade ca 10 år i förväg och följer ett fast schema. Nu skulle då s-pinnharven bort och en ny komma istället. Den gamla Kvaernelanden (i detta fall Väderstad licenstillverkning) är av årsmodell slutet på 80-talet så speciellt förhastad kändes inte affären. Från början trodde jag i min enkla enfald att det bara var att välja mellan Multiva och Väderstad och sedan slå till, men först visade sig valet mellan dessa två inte vara så enkelt som jag trodde, och i takt med att beslutsångesten attackerade från hög höjd, började också nya främmande tankar attackera mitt huvud.

Först och främst handlade det om plöjningen. På mitt leriga hemman är höstplöjning ett måste, vänder man jorden på våren torkar den till obrukbarhet innan åkern är färdigplöjd. Däremot prövade jag att köra med enbart Carrier (tallriksharv) i stubben i våras och trots att det inte såg speciellt bra ut var inte resultatet så illa. Utöver detta suger plöjningen en massa bränsle och ännu mera tid. Alltså skulle det inte vara fel att åtminstone lite komma från den.

Plötsligt en dag så bara stod den där. En  Väderstad Rapid direktsåmaskin på Agri-Markets gård. Och till salu var den förstås. Dyr så att änglarna gräto, men där var den…..

Sen åkte tankarna iväg. Med en sån maskin i huset skulle jag inte behöva byta harv, inte för att det kanske inte skulle behöva harvas men jag skulle bra klara mig med Kvaernelanden. Redan där skulle man spara pengar. Sen skulle man inte behöva plöja alls egentligen, men ändå kanske för säkerhet 1/3 av hemmanet per år, där skulle det sparas……150 liter per år. Kanske inte världens största inbesparing, men ändå. Då skulle man kunna direktså, lättbearbeta, obearbeta och odla konventionellt allt efter tycke och smak. Tänk vilken fröjd. Alla portar öppna. Efter att dessa tankar lagt sig bekvämt i huvudet började jag fundera över finansieringen och när jag hade räknat en stund var jag nästan inne på att en dylik apparat skulle betala tillbaks sig själv på några år.

Struntprat

Så är det naturligtvis inte. Maskinen är dyr som en jag vet inte vad, och den skall ändå bara användas några dagar per år. Dessutom har jag en bra såmaskin som visserligen skulle ha givit bra kreditering, men den är ju ännu inte betald utan ägs av banken så inte det heller sådär bara.

Fast ändå, den skulle ju tjäna in sig själv. Efter en mera saklig beräkning gör den nog det –  efter ca 35 år.

Bränsleinbesparing ca 300 liter per år. Tidsbesparing ca 10 timmar per år. Minskad skörd (enligt rykten) 1000 kg per år. Kostnad 300 ton vete. Näpp den ekvationen går inte ihop.

Sen är det ju så att jag skulle klara mig med en traktor mindre utan problem, jag skulle inte behöva byta harv och inte heller (i princip) ha någon plog. Därför är inte den här uträkningen helt utan bak- och framsidor, men just nu blir det nog inte någon Rapid på hemmanet. Inte än i varje fall. Tror jag.

WP_20131115_001

 

 

 

6 svar till “Hur många sockerkakor går i ett ägg?“

  1. Christer skriver:

    Det skrivs så mycket om stor bränsleåtgång vid plöjning………. hur stor är den egentligen? Och hur lite bränsle går det åt vid tallriksharvning?

  2. Nisse skriver:

    Hmm, nu skrev jag inte upp hur mycket jag använde för tallriksharvandet i höstas. En tunna (200 l) körde jag nog men hur mycket det var i tanken då jag började och slutade vet jag inte. 36 ha körde jag alltså. Men jag vill påstå att det viktigaste är inbesparingen i tid. För mej åtminstone. Plöjandet tar ungefär en månad hos oss men jag körde med tallriksharven på 4-5 dagar. Eftersom jag behöver tid att reparera maskiner och byggnader och gör allting själv så betyder inbesparingen i tid en hel del. Om jag hade varit tvungen att anlita en reparatör att fixa tröskan så hade de gått både ett och annat tusen euro till det. Nu kostade det bara litet järn och en hel del svavelos. Och en månads tid. Så det var inte att tänka på plöjning.

    Rapiden är fin men DYR ! Därför köpte jag en begagnad från Uppsala. Den har fungerat hyfsat även om en del kunde piffas upp på den. Jag har nya tallrikar hemma (som jag fick med den) men har inte hunnit byta än. Det fungerar med de gamla slitna eftersom jag kör med tallriksharv på hösten men för direktsådd måste man ha tallrikarna i prima skick. Jag är skeptisk till direktsådd eftersom halmen håller kvar fukten så länge på våren att sådden blir väldigt sen. Därför brukar jag in den i jorden på hösten med tallriksharven. Men nu lämnade jag en hektar obrukad så vi får se hur det går nästa vår …

  3. Kalle skriver:

    Du är inne på något intressant där Christer. Enligt mina mätningar går det 13 l brännolja per plöjd hektar. (4 skärig växelplog). Det betyder en inbesparing på ca 13 e/ ha vilket är ganska obetydligt när man tar i beaktande att omsättningen på ett ha vid spannmålsodling är ca 1400 e. Nu har jag inte mätt lika noga hur mycket som går vid tallriksharvning, men helt säkert är det inte under 10 liter/ha. detta betyder ju förlust om man tallriksharvar två ggr, höst/vår.
    Detta innebär att enligt mina beräkningar finns det bara två alternativ, dvs konventionell odling eller äkta direktsådd, dvs sådd direkt i stubben. Den senare metoden sparar säkert pengar. Men ger sämre skörd enligt alla källor jag konsulterat.

  4. Christer skriver:

    De siffror som Nisse och Kalle här redovisar visar ju att det trots allt inte sparas så mycket bränsle om det går 5-6 L/ha för Nisse och minst 10 L/ha för Kalle. Själv kom jag mig inte för att kolla bränsleförbrukningen när jag använde den hyrda Carriern men har noterat allt från 10-11 L/ha till 15-16 L/ha vid plöjning beroende på fuktighet, jordart, plöjningsdjup och arrondering m.m.
    De bearbetningsförsök jag gjorde för ett par år sen bekräftade att lätt bearbetning/direktsådd leder till både skördesänkning och mera svampsjukdomar och då flyger nog de insbesparade plöjningseurona sin kos.

  5. Nisse skriver:

    Som sagt så är det inte bränslebesparing som är det viktiga utan tiden. Då jag jobbade i Otnäs så fanns det helt enkelt inte möjlighet att sitta och plöja en månad på hösten. Unga husbonden har också annat jobb så han har knappast tid heller. Min tid går ganska grundligt till verkstads- och byggarbete och det är inte lönsamt att ha någon annan att göra de arbetena. Då förlorar jag verkligen mycket mera än en liten skördesänkning.

    Men det är olika på alla gårdar så man måste räkna med helheten och inte mekaniskt göra som andra gör.

  6. Stefan skriver:

    Jag har någon vår innan vårbruket våndats över att så mycket lämnade oplöjt på hösten (här lyckas vårplöjning!), och funderat hur jag skall hinna med allt. Men, sist och slutligen, jag plöjer utan problem ca 1 h i timmen, åtminstone på de bättre rutorna. Om man dessutom har tillgång till en reservkusk går det att hålla igång traktorn 15-20 timmar i dygnet. 40 ha vänds alltså teoretiskt på ett par dygn. Teoretiskt alltså, det går ju inte alltid som i Strömsö, men jag har också många gånger efter plöjandet konstaterat att det här var ju inte så farligt.

    Bränsleförbrukningen är sedan en helt annan sak, har man bråttom går det inte alltid att köra bränslesnålt. 13 liter per ha stämmer ungefär med vad jag också noterat.