Långkalsongernas återkomst

Här började man bli rädd för värmeslag då det var +20 grader förra veckan men det behöver man inte vara nu mera. Det är svinkallt med nordlig blåst genom tröskhuset så man fryser värre än i vintras. Jag tänkte inte ta på langkaliisjen (långkalsongerna)  mera före nästa vinter men jag fick ge upp. Och plocka fram vintermössan och stickasjoortån (tröjan) på nytt.

Annars har det gått riktigt dåligt med vårsådden. Harvandet gick bra och den ordentligt frusna leran blev till en bra såbädd men såningstraktorn (Belarus) hade vatten i oljan då jag skulle byta. Sedan gjorde jag ett dumt beslut. Jag trodde det skulle gå fortare att byta topplockspackning på Belarus än att börja göra i ordning stora Zetorn för vårsådden. Det är ju inte så stor sak att plocka bort topplocket och sätta in en ny packning på en traktor. Speciellt som man får topplockspackning för 8 euro från Estland … Så jag beställde fullständig sats med packningar för Belarusmotorn D-240. Det kostade bara 23 euro (51 euro med transport). Packningarna kom också snabbt på Valborgsmässoaftonen.

Med en fattigmanslyftkran lyfte jag bort topplocket – och konstaterade att packningen var hel. Tillbaka till Internet och Machinery Lubrication ( www.machinerylubrication.com  rekommenderas varmt !). Topplockspackningen är det första man tittar på då det kommer vatten i oljan men sedan blir det att titta på cylinderfodrets nedre tätning eftersom Belarusmotorn har våta cylinderfoder och vattnet far rakt ned i oljetråget om dessa tätningar läcker. Men det är ett större arbete för då skall kolvarna bort från motorn och alltså måste allting skruvas bort både uppifrån och nedifrån.

DSCN3570

Så nu började vi fundera på att använda stora Zetorn i stället för sådden. Problemet var att dubbelhjulen inte varit fast i den och måste anpassas (de som jag köpte i Mariestad för 1000 kronor). Dessutom gick stora Zetorn inte under mellantaket i tröskhuset vilket är nödvändigt för påfyllningen.

Nu visade det sej att mellantaket redan var höjt en gång (1975 då jag byggde kippgropen i ladugårdsvinden) och att det kunde gå att lyfta hela alltihop med domkrafter. Det var bara två stolpar och två plankor som måste sågas av. Så vi satte domkraften under och det var lätt som en plätt att lyfta.

DSCN3581

Nå, litet tid tog det att kila upp tjugo stockändar men nu är det klart. Jag har i flera år funderat på att höja mellantaket för lastbilarnas släp ryms inte heller under det – utom ett enda. Då det blir absolut nödvändigt att fixa saker så är det ibland inte alls så svårt.

Sedan gällde det att få dubbelhjulen monterade och det behövdes förlängning på alla fästjärnen. Vi slog pinnhållarna från en gammal Kongskilde S-pinnharv (som inte mera har pinnar kvar) raka med gassvets och smideshammar och svetsade fast dem på fästjärnen. Det gick också relativt snabbt och nu har Zetorn dubbelhjul.

DSCN3580

Bredden är hela 320 cm så man får vara glad att vi har våra åkrar så man sällan behöver köra på landsvägen. Traktorn är också tung så det är inte roligt att köra på blöta åkrar med den men det är ju torrt i år.

Och väderprognoserna ändras hela tiden. Man kan inte lita på dem mer än ett par dagar på sin höjd. Ett par snöflingor såg jag i dag men kallt skall det vara i tre dagar till och därefter skall det komma regnigt väder. Om det nu stämmer …

Det är inte speciellt sent med vårsådden än men för oss blev det inte någon tidig sådd, Grannarna har sådden undan för länge sedan men jag har bara stått i verkstaden och skruvat på mina skrotmaskiner. Dyrt blir det inte. Packningarna till cylinderfodren kostar 20 cent stycket ! Och arbetet är ju rena nöjet – he,he. Kölden har gjort att brodden knappt vågar visa sej ovanför jorden. Fast då det blir varmt i slutet på veckan så borde man ha utsädet i jorden. Få se hur det går …

 

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

9 reaktioner till “Långkalsongernas återkomst”

  1. Hej Nisse!
    Ja inte är du den enda som tagit långkalsongerna till heders i “vinterkylan” samma gjorde gubben min i morse oxå,, han sa att nu e de slut frusit … dessutom höll vi på med utejobb , vi städade undan truck-pallarna som varit under gödseln o presenningen osv.. Själv tog jag pipon-stoppajackon-vinterhandskarna på mej, men mina arma tår frös i gummistövlarna då sticka-sockorna var hemma i skåpet… Jag undrar om du använder den där stegen som syns på bilden? den ser lite “svag” ut… Du tycks nog vara en tusenkonstnär när du kan göra allt själv,, blir du aldrig “nervös” då maskinerna kråtar? Traktorn ser “karabulig” ut med sina dubbel-hjul.. Måste berätta en episod för 10-15 år sedan,, jag körde vår MF traktor med dubbel-hjulen på genom Borgå till vår arrende åker o skulle börja harva,, jag hann till åkern o plötsligt såg jag ett hjul som rulla förbi traktorn,, hoppsan vad nu??? ringde till gubben min som var på väg senare till åkern o berättade vad som hände… de blev tyst.. sen frågade han VART ÄR DU??? han trodde att hjulet hade lossat mitt inne i Borgå.. men till all tur så var jag på åkern,, han fick det nog på plats o jag kunde fortsätta mitt harvande.. Därför är det ibland riskabelt att färdas bland annan trafik om nåt händer. Lycka till med sådden.. hälsar Kullo-bönderna

  2. Jodå, stegen är ganska stabil eftersom den är gjord av rundvirke. Osågat virke är betydligt starkare än sågat eftersom man bryter av träets fibrer då man sågar. Därför skall en stege vara gjord av rundvirke. Den är gammal, torr och lätt eftersom den förvarats inomhus. Men en aning kort för det här arbetet som av bilden synes.

    Visst blir det nervöst ibland då maskinerna går sönder i värsta brådskan. Men man är så gammal nu att man kan ta det lugnt eftersom det bara är början på maj. Vilket förstås inte betyder så mycket ifall det regnar i två veckor … Jag hoppas i alla fall få en hel del i jorden de närmaste dagarna och då betyder litet försening inte så mycket eftersom det varit kallt.

    Jag vill helst inte köra med de stora traktorerna tidigt på våren på våra leråkrar för de förstör jorden med sin tyngd. Dubbelhjul i alla ära men på 50 cm djup så är det axelvikten som är avgörande. Dubbelhjulen hjälper bara för ytan.

    Jag har också tappat dubbelhjulen och det är alls inte roligt med de riktigt stora hjulen för dem orkar man inte lyfta utan måste hämta en lastare. Snabbkopplingar är jag inte riktigt förtjust i utan skruvar hellre fast dubbelhjulen med dubbla muttrar.

    Hälsningar till Kullo. Ni brukar vara tidigare än vi här på våra kalla lerjordar.

  3. Här har det inte varit tal om att byta ut långkalsongerna, tyckte att dom kändes bra till och med den dagen för en och en halv vecka sen då jag bongade årets första “strandsnäppa” utfläkt på stranden i staden . Våren ska svettas och vintern frysas in lär ett ordspråk meddela. Att slarva med klädseln den här tiden på året brukar lika säkert som amen i kyrkan leda till “bråtan” (förkylning).

    Tunga maskiner undviker jag i det längsta då markpackning direkt syns i grönsaksodlingarna. En kollega menade att då han byter till sig eller arrenderar mark försöker han få tag i sådana jordar som inte brukats med större traktorer än typ MF165.

  4. Normalt byter jag inte heller förrän vårbruket är slut. Jag blir vanligen förkyld då solen gassar i hytten så man svettas och så blåser det riktigt kallt då man stiger ur traktorn för att se på såmaskinen. Men förra veckan var verkligen varm här.

    Vi har harvat första gången (bara utjämning) med vår MF165 som är en fantastisk traktor. Inga reparationer sedan 1970 ! Slitdelar måste förstås förnyas men inget har gått sönder. Speciellt imponerad är jag av packningarna. Där har tyvärr Zetorn och Belarusen sin akilleshäl. Massor med arbete för att byta nån packning som kostar 20 cent. Och 165:an är så lätt att det knappt syns spår på tiltorna (vi har ju lerjord). Den drar ju inte nån tiometersharv men med 3,5 meter och god fart så hinner man köra en hel del. Viktigare är nu att få höstbearbetningen jämnare så man kanske inte skulle behöva köra utjämning på våren. Jag sneglar hela tiden på en Carriier men priset avskräcker.

  5. de e ju nästan så att man börjar tycka synd om nisse när man läser texten.
    320cm bred med dubblehjul är int så farligt brett,kanske 10cm bredare en totalbredden på 3m såmaskin

  6. Det går an ute på åkern men jag kommer inte förbi hjulen inne i tröskhuset där jag fyller på .. Där är det bara tio cm rum på sidorna då man kör genom dörren. Det gäller att ha tungan mitt i munnen. Jag har nämligen utsädet i silo ovanför tröskhuset och kör upp storsäckarna via vindsbron. Systemet är helt nytt och jag mätte bara att traktorn med dubbelhjul skall gå genom dörren och glömde att ölmagen skall rymmas mellan dubbelhjulen och väggen :-). Nu får jag klättra över dubbelhjulen eller gå runt hela ladugården (30 meter lång) för att komma från hytten till såmaskinen. Så mycket för den planeringen – ingenjörer brukar inte själva få lida för planeringsmissar men den här ingenjören får sota för alla dumheter han planerar …

    Annars går sådden bra med den stora Zetorn som är tillräckligt stark för att dra Rapiden. Sedan är det litet problem med halmen som på mulljorden fastnar framför maskinen i år. Det blir inte vackert med sådden. En ny finhack på tröskan börjar bli nödvändig.

  7. Verkar vara en del luft under skyddaren, kanske kunde de ordinarie däcken flyttas in för att minska på totalbredden?

  8. Nu är faktiskt fälgarna vända utåt så bredden är 20 cm större än normalt. Men det beror på att stagen till frontlastaren annars kommer för nära bakhjulen. Det går att ändra men det är en hel del svetsande för det är grova järn. Vi såg nog på möjligheten men har inte nu tid att börja bygga om frontlastarfästena. Till nästa år kan jag få minskat bredden med 20 cm och det skulle hjälpa en hel del.

    Här är eländigt torrt på ytan och halmen skuffas framför just därför att den är så lätt. Men i morse så fastnade det våt jord på såmaskinshjulen … Det beror säkert på att åkern jämnades ut ganska tidigt. “Locket” hindrade faktiskt fukten att avdunsta.

  9. På så vis, det framgick ju inte av bilden. Förstår att du funderat på saken. Du har ju inte ens nån mage att hålla in för att ta dig förbi där det är trångt 😀

Kommentarer är stängda.