Inte i går för då låg jag i soffan och stönade. Näsan kändes som ett uppsvällt klot. Men idag börjar det bli litet fart på gubben och tur är det för nu är det världens bästa skogsväder. Det går att köra överallt (på morgonen) och det finns nästan ingen snö. Så jag har samlat ihop en massa kullfallna granar som i går bra som flisved. Samtidigt fick jag nya stickvägar i skogen och kan ta bort en mängd stora granar.
Allt går åter bra även om gubben kroknade efter middagsgröten.
Det riktigt allvarliga är att lingonen håller på att ta slut … Och hur skall man kunna äta rågmjölsgröt utan lingonmos ? Vi har testat alla möjliga köpislingonmosar men oberoende av om de är ekologiska eller rårörda och utan alla tillsatsämnen så smakar de ingenting. Men hemlagad lingonmos på enklast tänkbara sätt med bara litet socker till ger en fantastisk smak. Vad är det som går fel ? Är det något idiotiskt direktiv som kräver att all smak kokas bort ? Med hård ransonering skall det vi har väl räcka en tid – fast knappast till hösten.
Jag orkade i alla fall till kvällen i dag fastän jag låg halvdöd i går. Det var bara skönt att komma ut i friska luften. Och så är det så roligt att se den fina ungskogen. Där vi hugger just nu är det rena skolexemplet på hur “kontinuerligt skogsbruk” fungerar när det är som bäst. Det finns massor av ungskog och de stora granarna skall bara bort så fort som möjligt. Och just nu är det så varmt att kvistarna är mjuka och fastän man fäller en stor gran rakt in i ungskogen så syns det knappt var den slog ned.
Så det är full fart bara. Det har varit kalla nätter men i natt blir det tyvärr inte minusgrader och på måndag skall det komma snö … Allt annat får ligga och skogsarbetet har högsta prioritet.
Jag skulle i går se litet på de nya stödvillkoren eftersom jag inte orkade ut i skogen men dem somnade jag ifrån. Och de får vänta på sämre väder nu. Jag har ännu omkring 30 stora granar som skall bort. Och så gallra så mycket som möjligt. Bråttom, bråttom, bråttom …
Att planera syltåtgången på sensommaren är ju ett evigt problem, den enkla lösningen är att använda samma glasburkar varje år. Och om någon skall ersättas så skall det göras med en av samma storlek. Alternativet som många gör är ju att frysa hela lingon, fördelen är att man antingen kan koka mos eller göra rårörda (som annars har dålig hållbarhet), men då får man ju ha en 10-15 liter i frysen.
Nå, det blev inte plockat lingon alls förra hösten eftersom vi hade köksbranden i fjol och det var fullt upp med att städa efter ombyggnaden. Men vi brukar frysa lingonen och sedan koka en liten burk eller två allt efter åtgången. Då är lingonmosen färsk och med nymalet rågmjöl till gröten så är det mums …
Men jag undrar vad de gör med de butikslingon man köper ? De är eko och innehåller också bara lingon + socker så vad är det som gör smaken så intetsägande ?
Som du säger, så förändras ju smaken under lagringen. Tillsätter de dessutom vatten så späder det ju ut smaken,sedan kan man påverka smaken genom att skumma bort skalen, eller mixa så att skalen finfördelas.
När du påpekar det så tror jag faktiskt att köpislingonmos är finfördelad … Den vi själva kokar har förstås hela lingon och är ytterst färsk.
Det är rena lyxmaten att få rågmjölsgröt på nymalet mjöl och nykokade lingon …
He e bra Nisse! Poäng för avslappnat läge! Vilken tur att du har fruset under så det håller att köra. Här har
vi tvingats i depå från skogen pga det inte finns tjäle under snön. Hjälper inte med några kalla nätter när
det är plaskvått under. Isflaken bara “tvillar iväiji” och man är ner jämt med axlarna. Tacka vet jag MF:s
100% diffspärr! Har räddat läget flera gånger.
Vilken mönster “rekrytering” av granskogen! När unggranarna blir frilagda och får ljus samt att få använda all tillgänglig näring själva kommer de att braka iväg av bara den!
Vilken prisbild har du på virket. Här betalas nästan samma pris för energived som för massaved så vi har
förenklat huggandet ganska radikalt och har bara två sortiment. Energi och stock. Rationellt att hugga med
grannens Keto 52 på en Valmet och 10 meters räckvidd och utkörningen är också enkel med bara två sorter.
Retar bara att vi synbarligen hamnar att vänta på bättre tider med ca 8 ha:s gallring som vi bra skulle ha tid att gå igenom innan vårbruket bara int e sku vara så blött!
Vi tycks ha betydligt kallare här i södra Finland. Förra natten var det -11 grader … Men trots allt så börjar det slå igenom där solen gassar på eftermiddagarna. Ännu bara enskilda gropar men länge går det knappast mer.
Vi har tur att vi bor nära Kymmenedalen för där finns en massa träindustri och uppköpare av olika sortiment. Svarvstockar säljer jag i stora mängder och de är kring 66 euro/kbm men det bästa är att krokiga lommar duger – och det har jag mycket av. Annars är stockpriserna mellan 35 och 65 euro med fem olika klasser. Småstock är inte mycket bättre betald än massaved som är kring 30 euro. Men de senaste åren har vi sålt energived som inte har några kvalitetskrav och betalas med 25 euro.
Massaveden är på tillbakagång och ersätts med flisved allt mer. Vi har en hel del flisvärmeverk i närheten.
I stort sett samma priser som här. Par € mera får vi för energiveden men istället lite mindre för
stockarna. Här nära kusten är det sällan ngn riktigt längd på skogen.” En tjorig lomastock och lite kvastris”
brukar det bli. Tycker det är positivt med intresset för inhemsk energi som ju ger förutsättningar för att
sköta om ungskogarna. Skulle behövas ngn lätt,liten, effektiv och billig (en ekvation som är svår att få ihop)
maskinkedja som skulle passa även i 1:a gallringarna. En “Bamse” i modernare version, kanske!?
Jo, energiveden är en bra sak. Det gör det mycket lättare att gallra och sköta skogen optimalt. Jag siktar in mej allt mer på energivirke och om priserna stiger ännnu litet till så blir det bara stock och energi för mej också.
Jag har länge kollat in billiga maskiner för gallring men bättre än de jag har finns inte än. Det skulle i så fall vara en lätt kran med LÅNG räckvidd som man kan kvista och kapa med och sätta direkt på vagnen. Kvistning anser jag vara absolut nödvändig. Okvistade träd tar nämligen alldeles för mycket utrymme.
De första åren betalades häromkring riktigt hyfsade priser även för okvistat energivirke men nu har man lärt
sig att kvistarna skall bort och att veden samlas ihop så fort som möjligt till en lagerplats där man sedan
kan flisa stora mängder på en gång och inte behöver ranta runt socknarna med flishack och långtradare.
Virke med kvistarna på torkar dessutom sämre än det som farit genom processorn och fått barken uppriven både av knivarna och matarhjulen/-kedjorna.
I skarven mellan -70 och -80 talet när flisen blev populär var jag och demonstrerade flishackar åt K-lantbruk.
Lärde mig fort att en riktig hack ska hydraulisk inmatning och gärna min. 80 hästar på kraftuttaget på
dragaren. Desstom frös nog gubbarna om dom hackade kvastris istället för grövre ved. Kvistarna jäklades
i inmatningarna på pannorna och de slocknade förståss. En extra kostnadspost blev också många ggr en
större traktor när det visade sig att 60-hästarna fick andtäppa, speciellt med de billigare hackarna som drog åt virket själv behövdes 100+.
Jag har aldrig haft egen flistugg eftersom vi har flisaren i egen by. Men jag har följt med Mickos Christer (se Med tanke på vintern) från det vi började flisa 1983 med en Bruks handmatad tugg på en relativt stor Valmet. Sedan har han bytt upp sej hela tiden och då den största Valmeten inte orkade mera så köpte han en lastbil med 540 hk skild motor för tuggen. Han är här på fem minuter och kör hela årsbehovet på ett par timmar så jag har inte riktigt sett det som nödvändigt att skaffa egen tugg.
Nu har jag en bättre skruvmatare som klarar litet kvistar men den gamla lilla skruvmataren var krånglig med stickor och kvistar. I alla fall kvistar jag för annars får jag inget att rymmas på hopen.