6 maj, 2015 av

Evig lycka.

Säg den lycka som varar för evigt…….. ja då skulle de vara att vara bonde då, kanske?   🙂

Det kändes riktigt bra vid middagstid då jag efter 4 långa dagar, 3 korta nätter och 4 kg lättare avslutade denna etapp av spannmålssådden. Det har löpt bra trots att förberedelserna var lite på hälft. Påbörjade harvningen på första maj och fick nästan allt färdigt harvat på fredagen. Sådde koriandern på fredag kväll och havren på lördag. Kornet sådde jag på söndagen och måndagen och skulle ha haft det klart då om inte ett lagerhaveri skulle ha försinkat arbetet. Så det blev att så lite i morse med. Nu återstår förutom grönsakerna 5ha korn och 7ha kummin att så. Kornåkern som återstår skall jag vårplöja men tyckte att det grönskat lite kvickrot så en bekämpning skall utföras innan plöjningen. Och kumminet brukar jag så i slutet av maj.

Vadan nu denna brådska när kalendern visar att blott några dagar av maj passerat. Joo, det är så att jag ännu i år sår med lånemaskin och då ägaren hade en del stallgödsel att ta hand om så passade jag på att så det som kunde sås innan han behövde maskin. Dessutom är förhållandena ypperliga även om vi hade några kalla nätter i helgen. Markfukten är riktigt lämplig, det är inte för torrt som det var i fjol men åkrarna har torkat upp jämnt då tjälen gick tidigt. Så varför invänta regnväder innan sådden. Dessutom kan jag nu i väntan på att såmaskin ånyo blir ledig ta hand om de tidiga grönsaksplanteringarna och -sådderna.

Kortvarig lycka.

Glad i hågen började jag städa undan material och utrustning som använts de senaste dagarna och som har varit utspridda på gården. När turen kom till att backa in släpvagnen observerade jag inte att lyftarmen var i höjd med dragbommen och den tog i och brast förstås 🙁

Efter lite språkbruk som jag inte skall återge här men som intresserade iraniern som jobbar här eftersom han nu fick lära sig några nya ord. Det blev att åter tillbringa aftonen i verkstaden i stället för att påbörja bäddfräsningen för grönsakerna.

Förhoppningsvis blir lyckan med årets nya gröda -Koriandern- som min vän Matias fick mig övertalad att pröva långvarigare än dagens lycka. Sådde ändå inte mera än 1,6 ha, det löns kanske att pröva i mindre skala till först. Hade lite problem med att få sådden tillräckligt grund så jag blev tvungen att välta innan sådden.

Några fånggrödor som annars verkar bli årets hit till glädje för tillverkarna av frölådorna sådde jag inte in bland spannmålen. Frökostnaden, tilläggsarbetet, utrustningsbrist, lägre skörd och risk för högre trösknings- och torkningskostnader tycker jag inte uppväger nyttan och ersättningen. Däremot skall jag så dylika efter den tidiga grönsaksskörden, det har jag också nu och då praktiserat tidigare med goda resultat. I övrigt så har blankettarbetet lämnat lite på hälft, jag kom av mig lite när kartritandet strulade till sig. Jag verkar vara i gott sällskap för flera kollegor har också meddelat problem. Får väl göra nya försök till veckoslutet om det blir någon regnvädersdag.

Lite bildkavalkad får beskriva sysslorna under de senaste dagarna.

Doften av årets nya gröda var ingen höjdare precis men ger den lite utdelning så tål jag nog doften av pengarna :)

Doften av fröna till årets nya gröda var ingen höjdare precis men ger den lite utdelning så tål jag nog doften  🙂

Att det är tidigt vårbruk syns i att det blir mörkt om kvällarna, ser att jag fortfarande kör med víntertid i traktorn.

Att det är tidigt vårbruk syns i att det blir mörkt om kvällarna, ser att jag fortfarande kör med víntertid i traktorn.

Det sägs ju att man skall så i pälsen så lite rimfrost efter en kall natt borde inte utgöra nåt hinder. Marken är ju inte frusen i alla fall :)

Det sägs ju att man skall så i pälsen så lite rimfrost efter en kall natt borde inte utgöra nåt hinder. Marken är ju inte frusen i alla fall 🙂

Liksom för Nisse så skall det repareras skivrister här också. Det blev lite knepigt att få loss resterna av de gamla lagren i brist på lämplig utrustning. Men med hjälp av att dra en svetsfog runt lagerkoppen fick jag den att utvidga sig så pass att det bara var att knacka ur de gamla lagren.

Liksom för Nisse så skall det repareras skivrister här också. Det blev lite knepigt att få loss resterna av de gamla lagren i brist på lämplig utrustning. Men med hjälp av att dra en svetsfog runt lagerkoppen fick jag den att utvidga sig så pass att det bara var att knacka ur de gamla lagren.

"Man tager vad man haver" -betningsstation. Från släpvagn till badkaret ->med ämbar till betongblandaren, tillsätt betningsmedel ->till snöskopan som töms i såmaskin.

”Man tager vad man haver” -betningsstation. Från släpvagn till badkaret ->med ämbar till betongblandaren, tillsätt betningsmedel ->till snöskopan som töms i såmaskin. Lite omständigt men bra resultat 🙂

Årets obligatoriska tofsvipebobild. Märkligt att inte miljönissarna kommit på att betala ersättning för varje räddat bo, här var det 5 bon per 3ha så nån tia per bo hade gett lite bidrag. Nåå, viporna är ju riktigt trevliga så dem håller man nog koll på även utan ersättning :)

Årets obligatoriska tofsvipebobild. Märkligt att inte miljönissarna kommit på att betala ersättning för varje räddat bo, här var det 5 bon per 3ha så nån tia per bo hade gett lite bidrag. Nåå, viporna är ju riktigt trevliga så dem håller man nog koll på även utan ersättning 🙂

Så var då olyckan framme. Som synes så var det samma arm som reparerades provisoriskt för något år sen........

Så var då olyckan framme. Som synes så var det samma arm som reparerades provisoriskt för något år sen……..

.... den ville dra sig krokig under svetsningen men med hjälp av lite belastning under svetsningen rätade den ut sig........

…. den ville dra sig krokig under svetsningen men med hjälp av lite belastning under svetsningen rätade den ut sig……..

..... månne det håller nu?

….. månne det håller nu?

 

 

Etiketter: , , , , , ,

7 svar till “Evig lycka.“

  1. Kurt skriver:

    Hur skall koriandern skördas? Jag antar att det är bladen och inte fröna som skall skördas? Och då måste den levereras tämligen omgående, för att inte vissna.

  2. Christer skriver:

    Det är nog frågan om fröskörd i det här fallet, så det blir med skördetröska. OM det blir någon skörd. Men visst går det att plocka lite blad också om nu någon efterfrågar 🙂

  3. Anonym skriver:

    Du har mitt varma medlidande med hydraularmen. Tyder iaf på att någon försökt sig på något slags härdning eftersom den brast och inte som för grannen, kröktes!! Var en Valmet. Min vän tofsvipan kom
    i år igen och kommer (halvtam) på ca 5-6m:s avstånd och pratar och står i men nu har hon varit försvunnen
    i några dagar så jag antar att hon ligger på äggen. Är det som i fjol så lär jag nog hitta boet. Lite kryssning
    brukar det bli mellan tofsvipbona. Du är ju lite tidigare ute än vi här norrpå så du lär väl inte ha prövat på att samla in ungarna när det redan är kläckt. En tillräckligt djup grop i marken brukar hålla gänget på plats
    för trafikvett har ju dunbollarna inte utan rymmer iväg som om man välter ut en tändsticksask oberoende
    av mamma tofsvipas tillrättavisanden. 5-6 tofsvipbon normalt och när räven och mördarkråkan tagit sitt
    brukar det lämna i liv 4-5 ungar vilket gör att man gärna försöker ge dem alla chanser. Mördarkråkan fick
    ett anfall av akut blyförgiftning ifjol så jag hoppas på lite bättre chanser i år för dunbollarna!
    Inget sått ännu men grundjobben som dyngspridase och harvning till största delen avklarat. Satsar på
    Quarna vete och Jyvä korn.

  4. Christer skriver:

    Det är nog rejält härdat stål för till och med hålen för tappar och dylikt har inte nötts alls trots över 9000 timmars användning. Det här var nog egen dumhets olycka som kom till efter att allt gått lite för bra en hel dag :/
    Dunbollarna är nog besvärligare än äggen, brukar bära dem över diket till grannen under tiden jag harvar och sår. Annars är det allra bäst med de orädda tofsviporna som ligger kvar i boet trots att maskinerna går en halv meter ifrån. De som lämnar boet långt innan man närmar sig löper nog risk att få ta om häckningen hur observant man än försöker vara. Det verkar annars nog vara så att de fantastiskt nog hittar tillbaka till samma fält år efter år. Lyckas häckningen ett år är det troligt att antalet par fördubblas till nästa år. Jag har fält där det är bara några tiotal meter mellan bona. Måsar och kråkfåglar samt mårdhunden är ett gissel. Ifjol fixade några ungskator alla svalbon här på gården, få se om det kommer några svalor i år. Har inte lyckats lokalisera skatornas bon ännu men dom borde få smaka på egen medicin i år!

    Jag är tidigare i farten än normalt i år av beskriven anledning. Nu är traktorn fixad och maskinerna kopplade för inledning av grönsaksplanteringen, lite regn idag ledde till att det inte blev av att köra igång riktigt ännu.

  5. Nisse skriver:

    Det blir annorlunda i år för oss då vi inte bearbetat åkrarna alls. Månne man hittar tofsvipeboet sämre nu ?

    Annars så har vi en mängd skator i år. De bor i den gamla granhäcken men härjar över hela gården. De retas med kattorna men borde kanske akta sej för vi har ganska tuffa ungkattor.

    Tofsviporna är tuffa. En långsam kråka eller mås skall akta sej för de kan få en vass näbb i ryggen helt plötsligt.

  6. Micke skriver:

    Hej Christer! Har samma erfarenhet av dom gamla vana tofsviporna. Man kan harva så nära att jorden yr på dem men de ligger stabilt kvar! Vet ni annars om det skett förändringar i bloggen för kommentaren om
    hydraularmen for som anonym fast det nog var meningen med namn. Tycker inte om anonyma kommentarer i debatter öfverhufvudtaget. Hittade vipan min mycket riktigt ruvande idag och mycket pratsam!

    Hälsn. Micke (ifall även denna far anonymt)

  7. Christer skriver:

    Hej Micke!
    Antog nog att det var du når du skrev att det var norrut, du har ju kommenterat flitigt tidigare 🙂
    Det var lite strul med bondbloggen igår bland annat fungerade inte rekommendation till bondbloggen på facebook men det borde vara åtgärdat nu.
    Det är OK att vara anonym men helt klart roligare för oss bloggare om vi vet vem som skriver vad även om det är okända personer. Brukar själv föredra att skriva under eget namn, man ska ju stå för sina åsikter.
    Roligt att du fick återse din vipa ruvandes 🙂