Kodbyråkrati

Liksom Christer kunde jag inte hållas hemma vid skrivbordet utan for till skogs då jag dessutom hade sällskap av pojken och brorsan. Men deklarationens tidsgräns närmade sej obönhörligen på måndagen och då gällde det att få in deklarationen. Vanligen deklarerar jag elektroniskt men nu var det första gången vi deklarerade för vår sammanslutning (Henrik och jag) så nu blev det problem med de där förbenade koderna. Nu har jag faktiskt i flera år använt Katso-koder så koder fanns det nog men att få dem att fungera med sammanslutningen var omöjligt.

Nu finns det olika sorters datasystem. En del fungerar fint och lätt och precis som man föreställer sej såsom stödansökan nuförtiden. Förr var skattedeklarationen rena rama tortyren innan det nuvarande systemet kom (som fungerar bra). Men det blev återgång till stenåldern nu då sammanslutningen skulle deklarera. Jag jobbade ju 35 år i Otnäs vid Tekniska högskolan och där fanns också Statens datamaskinscentral som var en mästare på att skapa totalt oanvändbara system. Vi berättade roliga historier om dem på kaffetimmarna på Räknecentralen vid Tekniska högskolan. Varför de var så hopplösa har jag aldrig kunnat förstå. Det måste vara någon mentalitet som byggts upp där liknande den som många byråkratinstitutioner odlat: Inte fan skall det vara lätt att fylla i blanketter inte. Byråkraterna måste vantrivas och så hämnas de på resten av mänskligheten eller så är de bara annars så dumma att de inte fattar vad som problemet är eftersom de sysslar med systemen hela tiden.

Nåja, det blev deklaration på papper i år men jag hoppas att systemet med Katso-koder avskaffas helt till nästa år. Det behövs inte alls även om nån lagvrängare kan ha annan åsikt. Beslutsfattarna kunde nån gång fundera på hur mycket arbetstid som går till spillo på grund av byråkratin som lägger en kvävande hand över all verksamhet. Man borde ha byråkratikonsekvensbedömning innan nya regler och system införs – fast då skulle det ju bli bara mera byråkrati …

Litet deprimerande var det att se hur usla inkomsterna från jordbruket var i fjol. Bokslutet visade på ordentligt minus men vi har faktiskt satsat på gården en hel del trots negativ lönsamhet. Det betalas förstås med utifrån kommande pengar och besparingar. Det är inte en hållbar situation men jag är fortfarande försiktig ifråga om att avskaffa jordbruket i Finland. Det vore oerhört kortsiktigt för vi vet att det kommer kriser och katastrofer även om vi inte vet när. Och att då vara utan matproduktion kan bli riktigt katastrofalt. Som jag skrev tidigare så fick man sej en tankeställare av att läsa Topelius beskrivning av nödåren 1695-97 då en stor del av Finlands befolkning svalt ihjäl (omkring 150 000). Visst lever vi i andra tider men vi är inte alls mindre beroende av vädret – snarare tvärtom. Ett större vulkanutbrott kan ta bort matproduktion i hela världen såsom “året utan sommar” 1816 då vulkanen Tambora förmörkade hela himlen.

Så jag tänkte nog så i vår i alla fall. Det blir också intressant för nu är åkrarna inte alls bearbetade på hösten. Förstås beror allt på vädret men direktsådd blir det i vår och så får vi se på hösten hur det gick. I bokföringen visade sej fjolårets direktsådd som mycket lägre bränslekostnader då jag bara körde över åkrarna en enda gång förra våren och inte alls på hösten.

Men nu blir det skogsarbete för hela slanten. Den här veckan skall det vara prima skogsväder och då vägarna är bra så gäller det att jobba.

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen. Visa alla inlägg av Nisse