17 april, 2016 av Kalle

Omstart

Såhär skaldade ungdomshusgudarna Snowstorm en gång i tiden:

”Då kommer solen igen

ur natten in i gryningen

Vi rusar fram på en motorväg

på väg mot nya mål”

Ungefär så känns det just nu – björnfeeling. Känslan av att ha sovit bort hela vintern och sen vakna när solen börjar värma. Det var dock inte solen som drev ut mig utan en granne. Det handlade om att lasta ut korn från torken och min första tanke när han ringde var ungefär: Öh, va, jobb? Hur gör man då?

Näväl, vi lastade korn för några helger sedan i toppenväder och allt gick alldeles utmärkt. Efter det har det mesta gått av bara farten.

20160321_110802

Sen detta har det förstås gått en tid och även här är det nog helt snöfritt nu.

Uppvaknandet blev dock rätt brutalt. Odlingsplaner, ved, maskinunderhåll, skogsröjning, you name it. Allt var ogjort efter denna fullständigt makabra vinter då precis allt inklusive jag själv stått lika stilla som ett träd i skogen. Det är också en orsak till varför jag nästan inte skrivit något alls här på en bra tid, först fanns det inget att skriva, och att posta ett tomt inlägg skulle bara vara dumt, så det fick vara. De senaste veckorna har jag farit runt som en rapphöna och försökt komma ikapp, och då har ingen skrivtid kunnat mobiliseras. För några veckor sen hade jag två veckor semester som helt kunde användas till att komma ikapp, och det var nog en bra hjälp. På 14 dagar hinner man med en hel del. Men hur som helst, i jämförelse med behovet ligger jag som vanlig – senare än vanligt.

Mera rum

Jag har flera år nu lidit av för lite rum i mina ekonomibyggnader. Detta delvis beroende på att jag upplåtit rum åt lite utomstående boskap som jag egentligen inte skulle ha behövt göra. En av dessa problem var en gammal brandbil som blev husvill för ett antal år den och som jag upplåtit utrymme till. Den gick bra att köra hit och köra in, men när jag skulle ta ut den och köra bort den i höstas tackade kopplingen för sig och bilen blev kvar en vinter till.

När man är såpass dum att man låter egna saker stå ute och andras inne så uppstår lägen som man  inte ens själv tycker om, vilket nedanstående bild kan berätta.

DSC_0201

Att ha maskiner ute vintertid går tvärtemot allt vad jag tror på, men saknas rum så blir det inte så mycket att välja på, annat än att tiga och lida över dumma tidigare beslut.

Nåja, hursom helst, brandbilen kom sig iväg på nya äventyer med hjälp av Lähdekorpis bärgningsbil en dag i mars. Det var en såndär win-win situation för jag vet inte när jag var gladare, när den kom eller när den for. Det var nästan så man borde ha haft en huvudbonad att ta av när den försvann bort mot horisonten längsmed Östra Linjen.

DSC_0294

Sen gick det nån dag och så var det utrymmet fyllt av andra saker……..

Nu då?

Jodå, nu tar vi nya tag och springer från det gamla. Jag har just fått odlingplanerna klara och kommer i år att prova på raps. Som jag ser det har rapsen två fördelar, den ger mera skörd och så slipper man fundera på om det heter ryps eller rybs. Få sen se om odlingssäsongen blir tillräckligt lång.

Regn borde det komma massor till av, och idag 17.4 regnar det faktiskt med lite ordning. Det är ju som bekant regnet som gör våren, inte solen och värmen.

Hur som helst blir denna odlinggsäsong lite intressant eftersom jag ju bara har knappa 20% plöjt, något som enligt bondförnuft är fullständigt odlingssjälvmord på lerjord, men när farbror EU pratar är bonden tyst (gammalt ordspråk från slätten) så vi får väl se hur det blir. Just nu velar jag mellan kultivator eller tallriksharv så det blir väl att prova lite av varje.

Odlingssäsong 2016! Hallå, jag skall med………

 

 

6 svar till “Omstart“

  1. Välkommen Kalle! skriver:

    Det var roligt att du inte blev till en torrfura ute i skogen! Tydligen har det av bilderna att döma hänt både ett och annat på farmen – kanske det inte syvende och sist var så illa att ta sej en tupplur i björnidet. Vårsolen väckte ju!

  2. Nisse skriver:

    Här har jag 100 % oplöjt. Litet skraj är jag nog för hur det skall gå. I fjol gick det bra med direktsådden men man vet aldrig hur vädret blir. Å andra sidan är priset så uselt att det knappast blir någon större förlust. Två svanar tycker i alla fall om mina åkrar liksom en mängd andra fåglar som kollar upp spillet efter tröskan i höstas.

    Någon tidig vår blir det knappast. Tiodygnsprognosen lovar ganska kyligt väder med en del minusgrader på nätterna. Först i slutet på april skall det bli varmare. Men jag har ingen brådska för med direktsådd är jag sist av alla ute på åkern. Men hoppeligen före juni …

    Raps har jag också funderat på men det blir knappast i år än – möjligen sätter jag in det i femårsplanen. Det gick bra att så höfrö med Rapiden så den skall väl klara raps/rybs också med småfröinläggen.

    Exportkontrakt har jag tecknat så nånting hoppas jag det växer i år också.

  3. Johnny skriver:

    Håller med om att det är odlingsjälvmord att ha det obearbetat på lerjord. Direktsådd fungerar nog bra på lerjordar. Problemet med kultivator är att man måste arbeta ganska djupt för att få den att bearbeta jorden. På Lättare jordar fungerar vårkultivering riktigt bra. Testa 20% direktsådd (maskintjänst), 50% tallriksharvning och 30% kultivering.

  4. Micke skriver:

    Kul att det är fler än jag som sitter i samma båt! Lite över hälften lämnade oplöjt i höst trots en av de längsta höstarna i mannaminne. Tidigare erfarenheter av vårplöjning är lindrigt sagt varierande, speciellt om man inte
    hunnit stubbearbeta på hösten. Vårplöjning på obearbetad mark binder/förbrukar kväve när stubben ska brytas ner, precis när kornet behöver lättlösligt kväve som bäst. Det som jag hann stubbearbeta kommer jag
    inte att krusa dessto mera utan harvar två drag och sår. Einari korn och Anniina vete blir det på repertoaren
    i vår.

  5. Johnny skriver:

    Jag har vårkultiverat Lättare jordar ganska länge. En del vårar så brukar det ta länge innan åkern går att harva och så om man inte gör en kultivering. Detta har väl att göra med att man bryter kapilläriteten. Man skulle ju tro att vattenförsörjningen blir lidande senare men och andra sidan sätt så utvecklar grödan ett bättre rotsystem. Då det gäller halmnedbrytningen så tror jag att det går ut på ett. Om man höstplöjer och det regnar en hel del i november och december, vilket det brukar göra så är nog utlakningen stor. Men dessutom med höstplöjning så förlorar man en hel del humus. Som Riesinger brukar säga, att höstplöja är som att ha draget öppet i pannan hela tiden.

  6. Nisse skriver:

    Visst – ifråga om lätta jordarter. Men på våra styva leror är det rena döden att vårplöja. Det växer ingenting alls vissa år. Eller med de gamla gubbarnas satiriska ordstäv: ”Vårplöjning motarbetar liggväxt”.