Nu står det inte längre.

Efter dagens åskskurar kombinerat med hårda vindbyar så har en del av spannmålen lagt sig.

Jag har inte hunnit inventera alla åkrar så hur omfattande liggsäd jag har är lite oklart men jag har konstaterat att ca en hektar av åkern där det odlades grönsaker i fjol har lagt sig. Det är ju lite svårt att avgöra hur stor efterverkan av grönsakerna blir följande år och därmed hur mycket man skall gödsla efterföljande gröda. I och för sig så går det att mäta kvävenivån i jorden på våren och jag har utrustning för dylik mätning. Tyvärr är det svårt att hinna mäta alla fält eller som här delar av fält för att dosera gödseln rätt då åkern i fjol var sådd och planterad med ett tiotal olika grödor. Nu verkar det som om det är där palsternackor och sen broccoli växte ifjol är de delar med mest liggväxt. Det är nu inte så stora arealer ifråga men just där noterade jag tidigare några flyghavrevippor som jag tänkte utnyttja som skolningsexemplar för våran praktikant. Tyvärr fick hon flunsa de sista dagarna av praktiktiden så plockandet uteblev, nu kan det bli svårt att hitta dem. När jag beklagade saken för frugan menade hon om jag inte hade använt stråstärkare. Det har jag förvisso men det är ju ingen garanti för att det hålls stående.

Intressant att notera på bilden nedan är att i närheten av sprutspåren står säden, antagligen på grund av att stråstärkningseffekten blir bättre då växtligheten rörs om i samband med besprutningen. Kanske borde man utrusta sprutan med någon form av förbom som skulle åstadkomma samma effekt?

03.08.2016. Liggväxt orsakad av åskbyar och regn.
03.08.2016. Liggväxt orsakad av åskbyar och regn.

De senaste dagarnas åskväder har fått folk och media att undra över hur vädret påverkar grönsakskörden så det lär ska bli livesändning i radion från grönsaksbondens åkrar i morgon bitti. Ratta således in Radio Vega Österbotten om ni vill höra lite om väder och annat aktuellt i odlandet.

Profilbild

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också kummin och spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som på heltid sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern (nu just moderskapsledig) samt mellandottern på deltid. Vår son som lämnade oss för 11 somrar sen jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss för 10 somrar sen då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

8 reaktioner till “Nu står det inte längre.”

  1. Lite liggsäd är väl ändå rätt liten katastrof i motsats till de åkrar där det inte just växer något alls (också p.g.a. regnen) i de norra delarna av svenska österbotten

  2. Har tidigare även sätt liknande åkrar med totalt regelbunden liggsäd förutom vid sprutspåren. Kommer inte på nåt annat än att sprutan skulle fördela vätskan ojämt mellan bomsektionerna och mittsektionen skulle få en lite större mängd? Sånt borde dock komma fram vid sprutgranskningen..

  3. Förvisso är det så, det är nog mera tänkt som ett konstaterande än ett beklagande det här inlägget samt noteteringen kring sprutspåren. Också det att det är svårt att gödsla rätt när det odlats många olika grödor på åkern året innan. Man vet nog ganska bra var det borde dras ner lite på gödselgivan men justeringen borde gå att göra från hytten annars får man lov att springa ut och justera hela tiden.

  4. Här är nog sprutan i skick och nyligen granskad. Det är nog det att växtligheten rörs om under och kring traktorn som påverkat resultatet man kunde kanske testa med mindre munstycken bak traktorn alternativt montera förbom som skulle böja undan växtligheten framför sprutrampen

  5. Inte är det så att palsternackor och broccoli är kvävefixerade på något vis, när det är bördigare året efter?

    I potatisodlingen brukar ogräsbekämpningen bli sämre i körspåren pga damm om det är torrt då det sker.

    I fredags var det strömavbrott här i 5,50 h pga åska. Två transformatorer på raken gav upp. Höll på och bräda om en vägg. Förts regnavbrott sen strömavbrott. Googla felanmälan då utan el och utan nät. Det var bara bågasåågen som fungerade. Ja spikpistolen går med gaspatron så den gick också bra.

  6. Nää, det är dom inte och det borde du veta 🙂 Det är för att dom övergödslades sent i höstas och skördades sent (en del av palsternackorna i våras) som gör att mera gödsel finns kvar i jorden på dessa platser. Det har varit häftiga åskväder här också under veckan som gått men elen har endast varit borta i någon minut som längst.

  7. He är väl bara naturens gång om inte star heila tidn i vår ålder! Tillsvidare har jag besparats från liggsäd och
    växtarna ser ut att prestera en någorlunda normal skörd. Kornet kring 3 ton och vete kanske 4 ton + / hektar
    Beroende på hlvikten. Matar bra nu när det regnar och är varmt men få se hur det blir med underlaget när
    tröskan ska ut. Gjorde en provstart i går och den small igång efter ett halvt varv med starten. Varje höst när man startar första gången ångrar man snikenheten när man i tiderna köpte underverket. Hade kostat några
    gamla “mummonmarkka” extra att få två cylindrar till och motsvarande mera effekt, men se där sparades igen på fel ställe! När det riktigt går undan med fulla spjäll så drar Perkins 4:an 25 liter/timme när en bekant som har en 68:a med 2 fot bredare bord (annars samma tröskverk) med Caterpillar 6:a glider iväg på 13-14 liter i timmen! He gar ti spara se fati å!

  8. Uhmmm. Det var också ett sätt att se på saken 🙂
    Efter att nu ha granskat så gott som alla fält så verkar det mesta stå fortfarande. Till och med rågen som är manshög står till största delen, tyvärr har mjöldrygan också trivts speciellt längs skogskanterna och där växtligheten gått lite senare. Får väl försöka skilja “agnarna från vetet” genom att anpassa tröskningen så att de värsta partierna fås skilt. Det är nog fältet med grönsaker som förfrukt som drabbats värst av liggsäd och idag noterade jag att också tranorna gillar “landningsbanorna”. Hittills endast några exemplar så jag hoppas att inte flera upptäcker samma sak.
    I övrigt är det som du noterar, riktigt växande väder fuktigt och varmt. Jag sådde sent så axen börjar nu böja sig för tyngden men växten fortfarande friskt grön. I grannskapet börjar dock färgen på åkrarna övergå i gult och axen bocka nedåt så förestående tröskning är inte alltför långt borta där. Väderrapporten utlovar mera regn så knappast ses det några tröskor härstädes denna vecka.

Kommentarer är stängda.