31 juli, 2016 av Nisse

Sommarens byggande

Sommarens byggande började med reparation av taket på verkstaden. Där hade takfönstren (plast) gått sönder på solsidan och redan på hösten rann det vatten in då blåsten tog tag i dem så det blev stora öppningar. Då lappade jag ihop dem nödtorftigt men det var nödvändigt att byta ut dem till plåtar. Nu måste jag ta plåtar från sågtaket och alltså måste sågtaket förnyas. Henrik som är bergsklättrare satte kvickt upp plåtarna och jag satte mindre kvickt upp nytt tak över sågen (Logosol).

Plåttaket över sågen var mycket tillfälligt men jag fick åtminstone se vad som borde ändras. Nu bytte jag ut alla plåtarna till korrugerade takfiltskivor (Onduline) som jag i höstas satte på trädgårdsskjulet och virkeslagret (se Tak för virket). De är lätta och ganska starka. Vi har haft sådana på rian och gamla bastun i nästan 40 år och de håller än – utom där jag körde sönder taket med tröskan då jag inte kom ihåg att fälla ned tömningsröret.

DSCN5940

Jag förlängde också taket så det kommer nästan tre meter ut från väggen och går ända till uthusets hörn. Det skyddar nu bättre mot regn som förr lätt blåste in över sågen. Det kan hända att man slår huvudet i takkanten då man skall rulla stockarna men vi får se … Öppningen i taket skall bli en lucka. Ibland behöver man lägga upp en stock med lastaren och då behövs öppningen.  Stolparna är lösa och kan tas bort utan verktyg ifall det behövs för långa stockar.

Då jag förlängde taket så tog jag bort hörnets foderbräde. Det är intressant att jämföra den skyddade brädfodringen (till vänster) med den brädfodring som ständigt varit utsatt för solen (till höger). Det är en sydvägg så virket har hunnit bli ganska anfrätt efter omkring 65 år. Ny brädfodring behövs – inte stor idé att måla det här.

DSCN5933

Det har blivit en hel del vägbyggen också. Vägen till trädgårdsskjulet som jag byggde i höstas fick nu ett lass sand så man kan köra med bil  på den. Men före det så grävde jag täckdike under takdroppet. Det är så trevligt med litet kroppsarbete emellanåt – utom då det är riktigt hett. I början på veckan hade vi  upp till +28 grader och det var eländigt. Jag kunde jobba utomhus bara tidigt på morgonen och sent på kvällen.

DSCN5918

Tyvärr så gick ena framringen sönder på frontlastartraktorn och det blev snabbresa till Lindfors i Kuggom. Det gick snabbt men nu är jag nästan 700 euro fattigare. Ringen var nämligen helt rutten för traktorn hade stått utomhus i solen förrän jag köpte den och jag visste att det var tvunget att byta däck förr eller senare. Nu rymdes framhjulet just och just på bilsläpkärran men jag fasar för den dag då de stora bakhjulen går sönder. De är minsann inte små …

Ett lass fyllningssand satte jag också utanför flisluckan. Efter att ha grävt ned täckdikesrör där också. Våta somrar har det varit litet problem att komma fram dit med den stora och tunga flislastbilen. Och så tog jag ett foto förrän jag började köra mer ved. Snart är vägen mindre vacker med all sorters vedavfall.

DSCN5941

Till sist en bild av det (fortfarande) misslyckade fästet till frontlastarkameran. Hydraulslangen fungerade bra så länge det var litet svalare men den ånknade helt under förra veckans hetta. Första fästet med spoljärn var för stelt och det här alltså för mjukt. Vad skall jag hitta nu som är styvare men ändå ger efter då kameran tar emot nånting ? Det måste var nån sorts fjäder som återgår till rätt ställning.

DSCN5942

 

 

 

 

Etiketter: , ,

13 svar till “Sommarens byggande“

  1. + skriver:

    Jag har kameran fäst på skopcylinder lite högre upp än den övre hydalslangen fästet består av en avgasrörsklämma och flatjärn så långt att kameran går att fästa på det

  2. Peik skriver:

    Jag brukar använda klent kopparrör till den där sortens kritiska installationer som skall ge efter om det behövs…det funkar helt OK, men fjädrar givetvis inte tillbaka till utgångsläget av sig själv.

    Uppenbarligen kör Du så litet/sällan med frontlastaren, att Du inte får känslan av var du har skopan ”i ryggmärgen”?
    Själv kör jag snöröjning på entreprenad i en tätort hela vintern med en skopa/plog jag inte ser ordentligt från hytten, i mörker&snöyra, trångt är det mellan alla parkerade(dyra och fina) bilar och alltid är det bråttom, bråttom…jag skulle nog känna mig väldigt obekväm att vara beroende av en kamera i stället för att per i ryggraden inbyggd automatik ”veta” var skopan är.

  3. Janne B skriver:

    Nisse du talar om varmt men min svärfar var skogshuggare Men han gick kl 0300 till skogen och kom hem vid tiotiden på förmiddan och sen på ettmiddain va han en stund i skogen. De var den tiden då de fans getingar och brömsar i skogen. sen sov han och gick till skogen på nytt.

  4. + skriver:

    fast det sitter i ryggmärgen att använda skopa kan det vara bra med kamera när man skall lasta pallar med pallgafflar är pallen på backen så ser man inget av pallgafflarna på vissa traktorer

  5. Christer skriver:

    För egen del går nog det mesta av lådhanteringen vilket är jämförbart med pallhantering per ryggmärg speciellt då det skall plockas upp från marken. Sitter man bekvämt i stolen syns inte gaffeländarna men trots tusentalet hanteringar oftast i mörker på sliriga åkrar om höstarna brukar antalet skadade lådor begränsa sig till en eller ett par per år.

    Men ändå vore det bra med kamera. Sparar säkert lite på kopplingen och speciellt då någon annan som inte ännu fått ryggmärgskänslan kör vore det bra då det går mycket tid till spillo när chauffören skall kika runt motorhuven. En och annan låda kanske blev äldre då också samt att inte hela hemmanet följer med till lagret som det oftast blir fallet när man för säkerhets skull går lite djupare än nödvändigt. Här på de asfalterade ytorna runt lagret sker den mesta hanteringen numera med eltruck och den är lättkörd även för den ovane.

  6. Nisse skriver:

    Jag är inte så van vid den nya frontlastaren ännu att jag skulle ”veta” var skopan finns. Då jag stiger av och kollar så kan det vara två meter kvar. Med lilla MF65 och gamla James frontlastare så var det inget problem för där är skopan ungefär halvvägs från föraren jämfört med stora Zetorn. Och så är Zetorn minst tre gånger tyngre och man kan köra omkull ett mindre hus utan att märka det. Med gamla 65:an kunde man köra tills det small. Hela traktorn hoppade redan för en liten sten i marken. Nu vågar jag inte köra oförsiktigt utan måste hoppa av och kolla hela tiden.

    Med pallgafflar är det ännu viktigare att veta var de finns. Även om man i vissa fall kan sätta ned dem på marken och köra så är det oftast så att pallkörning är precisionsarbete för mej. Då vill jag nog se vad som händer där framme.

    Återfjädring är ett måste för kamerastativet. Då jag kör flis så tar kameran nästan alltid emot övre kanten på öppningen till mellanlagret eller takkanten. Det blir många uträtningar … En möjlighet är att fälla hela stativet bakåt mot lastararmarna med en vajer från hytten och dra tillbaka dä man backat ut från mellanlagret.

    Just nu kollar jag alla möjliga styva slangar av gummi och plast. Hydraulikslangen fungerade bra vid kallare väder – kanske man kunde förstyva den litet vid fästena (trä på en styvare slang på varje sida …) ?

  7. Nisse skriver:

    Inte var det bara i Spanien man hade siesta mitt på dagen. Förr var man noga med att låta arbetena följa vädret och som du skrev så lönade det sej ofta att arbeta på natten utom alldeles vid midnatt. På sommaren har vi ju ofta ljusa nätter.

  8. Peik skriver:

    Hur skulle det månne funka med en bit lämpligt grov stålvajer i stället för hydraulslangen, en sån borde ju vara både tillräckligt styv och samtidigt tillräckligt återfjädrande?

  9. Christer skriver:

    När jag läste igenom lantmannagillets protokoll i samband med att vi sammanställde 100-årshistoriken noterade jag en skrivelse från tidigt 1900-tal där det diskuterats arbetarnas krav om 8 timmar arbetstid. Sekreteraren skrev att det var väl inget nytt under solen då arbetsdagen omfattade 8 timmar på förmiddagen och 8 timmar på eftermiddagen. Det framgick inte i protokollet om det hölls ”siesta” mellan arbetspassen 🙂

  10. Nisse skriver:

    Jag försökte med det men den måste vara riktigt grov. Jag har en bit 12 mm vajer och den är på tok för sladdrig. Men jag kunde förstärka hydraulslangen genom att tejpa fast vajern vid en …

  11. Nisse skriver:

    Och då blev det ända hela 8 timmar kvar för skönhetssömnen … Fördelen var att det inte fanns fritidsproblem. Inom jordbruket har inte mycket ändrats sedan den tiden.

  12. Thomas Backa skriver:

    Hur sku det vara att montera kameran på en flexibel stålfjäder? Sådana fjädrar man monterade under längre antenner på bilarna när sånt var populärt på 80-talet?

    http://www.ebay.com/bhp/cb-antenna-spring

  13. Christer skriver:

    Joo Nisse, det är nog inte många jordbrukare som springer runt och jagar Pokemons 🙂 just nu är det inga fritidsproblem i alla fall.