Rågen bärgad.

Om nu Kalle deppar, vilket är helt förståeligt då det glesnar i leden, så känner jag mig ändå ganska nöjd med att ha rågen under tak. Eller egentligen ligger ännu ett halvt lass på gården, det kom lite mera än beräknat och allt rymdes inte in. Det plus att tröskningen gick bättre än väntat är kanske allt att glädja sig åt. Adressen för rågen är ännu oklar då den knappast duger till brödsäd på grund av riklig mjöldryga förekomst. Att den hade lagt sig i regnen medförde också att en del grott i axen vilket sannolikt betyder att maltindustrin inte heller är desto mer intresserad av skörden. I utlandet används en del råg i foderblandningarna men vad jag förstått så förekommer det inte här. Så vi får se vad det blir av årets rågskörd, till först gäller det nu att få den torkad så att den håller för lite lagring. Fukthalten var ganska hög så för att minimera utgifterna tippade jag av lassen på golvtorken för att ta bort den mesta fukten på så vis.

Jag var lite osäker på hur tjockt lager jag skulle våga sätta in för att fläktarna skulle orka blåsa igenom då jag inte torkat spannmål på golvet tidigare. 3 meter flis har inte varit nåt problem och Vasabladet seglar närmare 10 cm över rågen där tjockleken är ca 80cm så kanske det skulle ha gått att lägga lite tjockare lager? Jag kör nu med 2 av de 3 fläktarna så med den tredje påkopplad så klarar det säkert en meters lager. Sen borde man kanske ordna med nån omrörare också? Kom mig inte för att kolla det när jag besökte Nisse förra sommaren.

Tröskningen gick som synes bra trots att största delen hade lagt sig

Rågen tippad på golvtorken .
Rågen tippad på golvtorken .

Det kom närmare 80 m³ råsäd från 6 hektar vilket var lite mera än vad jag räknat med så en del rymdes inte in. Luften gick ändå förvånansvärt bra igenom så nu blir det att skotta in överskottet till ett jämntjockt lager.

 

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

5 reaktioner till “Rågen bärgad.”

  1. Med en sådan skörd måste du vara nöjd! Beroende på fukthalten har du säkert åtminstone 60 m3 kvar efter torkningen, med en hlv på 70 betyder det 7 ton per ha om jag räknar rätt. Jag fick knappt 20 m3 rå säd av 7 ha rågåker…. Det är eko förstås men såg ändå ut att ge betydligt mera än så. Fastän det ställvis var riktigt bra växt och kom mycket halm så kom det ingen säd. Ställvis hade brodden utvintrat rätt ordentligt, och jag var på väg att harva upp allt. Med facit i hand skulle antagligen den havre som jag skulle ha sått i stället inte ha gett mera, havreåkrarna är dåliga i år. Det är som Nisse brukar säga i år, den som har satsat minst gör bästa vinsten!

  2. Fukthalten nånting mellan 22-25%. 7 ton är kanske att ta i men lite på 6 torde det bli, grannen tröskade 2 dagar innan och fick 5,7 men menade att min såg bättre ut då innan den lade sig.

  3. Jag har inte så mycket erfarenhet av att torka råg. Vete är ganska besvärligt och jag brukar inte lägga in tjockare lager än 50 cm. Jag har nog haft över metern med vete men då måste vi vända lagret för hand för det började mögla på ytan. Man måste gräva diken i tre skyffeldjup för att kunna vända så tjocka lager och det var efter det året jag beslöt att bygga den nya torken för att få mera plåtyta. I silotorkar med tjocka lager använder man centrifugalfläktar som ger större tryck. Propellerfläktar ger bara omkring 50 mm vp tryck som inte är tillräckligt för mer än 50 cm (beroende på fukthalten). Med dubbelfläktar kommer man upp över 100 mm vp och det har jag till dieselmotorn men den drar ganska mycket dyr brännolja. Visst får man högre tryck med propellerfläktar också men då minskar luftmängden radikalt.

    Jag har svängt säd med skyffel men det bästa är att torka ned den litet och sedan köra över den till en annan lår. Då blandas den effektivt och blir lösare så torkandet går bättre. Och man får inga klumpar med möglig säd vilket kan hända då man svänger för hand.

    Jag rekommenderar inte högre lager än 80 cm. Kolla ytan för det är där det börjar mögla ifall luften inte går igenom (agnar stoppar effektivt luftflödet). Då måste säden vändas för hand.

  4. I år hade jag fyra sådrag Caspian runt om skiftet (motsvarar ca 1ha av arealen), resten eller ca 5ha var sått med Allawi. Allawi gav nog bättre skörd och hade lite kortare strå men nästan allt låg ändå. I år har jag tänkt pröva så Magnifico den producerar rikligt med pollen och skall därmed vara mindre känslig för mjöldryga. Om jag får den sådd, det kom 22,5 mm regn igår.

Kommentarer är stängda.