Vetetröskandet började

Vi har bara vårvete så det har inte varit någon brådska med tröskandet ännu. Men jag vill inte ha hjulspår i åkern eftersom jag tänkte direktså också nästa vår. Det har varit torrt här men det är bäst att inte vänta så länge för det blir nog blötare på hösten. Annars är jag helt av samma åsikt som Kalle att det är bäst att låta den stora lampan sköta om torkandet …

Förra hösten plockade jag slutligen bort det sönderkörda tömningsröret – eftersom vi numera inte har stolpar alls på åkrarna. Det hade hållits ihop med ståltråd och silvertejp och en och annan plåt. Det nya röret svetsade jag fast vid den nedre anslutningen så det var spännande att se om det blev rätt. Och det blev det. Det nya röret är förvånansvärt rakt och passar annars bra men låset måste ännu justeras. Troligen är vi de enda som har en röd tröska med ett gult rör.

DSCN6062

Efter att ha gått igenom det elektriska systemet på tröskan så började vi tröska idag. Det är ju en testtröska från Rosenlew som jag köpte 1990 (1985 års modell) och det finns en massa konstruktioner som inte finns på någon annan tröska. Likaså är elschemat i handboken ganska oanvändbart eftersom man installerat både det ena och det andra i testsyfte. Ingenting är dokumenterat. Så jag fick klippa loss buntbanden kring kabelknippena och följa ledningarna. Nu vet jag ungefär hur kopplingarna är gjorda men det var flera dagars arbete.

Orsaken till att jag började se på ledningarna var att det började bli problem. Tröskan är i alla fall över 30 år gammal och kontakterna börjar bli dåliga. Speciellt var det temperaturmätaren och hydrauliken som krånglade. Hydrauliken var helt odokumenterad och byggd som experiment. Kontrollamporna fungerade uselt och det värsta var att de brände säkringarna hela tiden. Nu är de utbytta till LED-lampor (utom laddningslampan som måste vara glödlampa för den ger generatorn en liten startström). Mätarna kopplade jag direkt till ackumulatorn med en skild ledning och ett relä. Dessutom satte jag in en voltmätare så jag kan följa med spänningen på olika punkter. Det finns ju numera temperaturmätare med inbyggd klocka och viltmätare. Man kan välja vilken punkt man mäter spänningen på med en omkopplare. Jag började tröttna på att krypa omkring med ett universalinstrument på tröskan.

DSCN6064

Här ser man att spänningen för mätarna är 12,8 V då tröskan inte är igång. Men sätter man på hyttfläkten så sjunker spänningen till ca. 12,5 V och om man dessutom sätter på strålkastarna så går den ned till 12,0 V. Men mäter jag vid lampornas säkring så har spänningen gått ned till 11,0 V om alla lampor är på. Det bästa är att jag kan mäta då tröskan är igång och jag kör normalt. Om jag vill kan jag koppla mätarna till en skild ackumulator som inte alls belastas av andra apparater.

Det verkade alldeles i skick men då vi började tröska så fungerade temperaturmätaren inte alls. Regn var i antågande så det var ingen tid att söka fel utan vi körde tills det började droppa. I morgon har vi god tid att undersöka problemet. Möjligen måste jag byta ut hela temperaturmätaren.

Och vetet ? Jo, det var ganska torrt med ca. 20 % men det var rena missväxten. Och då var det vår vanligtvis bästa åker. I början uppskattade jag att vi i år fick bara en tredjedel av vad vi brukar få men då vi kom närmare mitten så började jag gå mot en fjärdedel eller en femtedel. I svackorna växte det inte ens kvickrot … På sina ställen fanns det kanske ett par tusen kilo per hektar men på alltför stora delar kanske bara 100 kilo per hektar.

DSCN6061

Man ser inte stor skillnad mellan det som är tröskat (till vänster) och det som är otröskat (rakt framför tröskan och till höger).  Det var de stora regnena i början på juni som dränkte brodden så det fanns inte en chans att skörden skulle bli bra i år.

Nu gäller det att kvickt köra över åkrarna, glömma det här eländiga året och hoppas att nästa år blir bättre.

 

 

 

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

8 reaktioner till “Vetetröskandet började”

  1. Om alla dina åkrar ser ut så där så är det nog bäst att du tar itu med “paketet” som döljer sig bakom tröskan för att få annat att tänka på och lägga odlingsåret 2016 bakom dig.

  2. Nä, till all tur är allt inte så dåligt. Men inget är bra så det är bäst att lägga det här året bakom sej så fort som möjligt. Våra lerjordar är bördiga men mycket känsliga för vädret – speciellt regn. Det var ingen överdrift då jag skrev att brodden drunknade i juni efter det andra 40 mm:s regnet. Och sedan kunde man inte göra nånting utan bara följa med eländet.

    Jag väntar otåligt på att tröskandet skall vara förbi så jag kan börja svetsa fästet till den nya lastaren. Det blir ett större arbete så jag ids inte börja förrän jag har mera tid.

  3. Ser nog ställvis ut sådär här också. Man borde sätta spårmarkör på tröskan! Eget korn tröskat men en
    liten besvikelse blev det. Ca 2,3 ton/ha och hl.vikt 62-65 kg/hl är ju inte mycket att hurra för. Vetet däremot
    ser hyfsat ut och ska drabbas av liemannen i mitten av veckan.

  4. He-he, jo det skulle behövas på sina ställen. Det harmar att sätta bränsle på nästan ingenting men det måste ju skördas enligt byråkraterna.

  5. Jag tror nog du har rätt men så som de sågat fram och tillbaka så vet man aldrig hur läget är just idag :-). Reglerna är inte så farliga i och för sej men den ständiga förändringen och alla namnbyten gör ju att ingen vet vad som gäller … Det borde vara förbjudet att ändra regler och namn på saker oftare än vart 20:e år !

  6. Så var då vetetröskningen påbörjad. Torrt och ingen liggsäd. Torktiderna har varit mellan 4-6 timmar. Vissa skiften lite glesa trots att de från markplan nog sett hyfsade ut men när man sitter högt uppe i tröskan får man så att säga en annan vy när man tittar ner. Finns även normaltäta, men axlängden tycker jag är kort vilket kanske förklarar den medelmåttliga skördenivån på strax under 4 ton/ha. Hektolitervikten är däremot bra med 84,1 kg/hl i medeltal hittills.
    Ska kolla energi och proteininnehåll vid fabriken. Finns en liten manick som är i storlek ungefär som en
    skrivmaskin men kostar som den bästa Mercedes och som får fram allt man vill veta.

  7. Vi hade inte heller liggsäd – minsann ! Det var synnerligen lättröskat i år men som jag skrev så är skörden katastrofalt dålig. De två stora regnen i juni dränkte brodden. Vetet har varit torrt vid tröskningen och nu senast ned till 17,5 %. Dessutom är det fint torkväder i kallufttorken med sol som värmer upp plåttaket så vi nästan har varmluftstork.

    Nu börjar vi vara på slutrakan och jag hoppas få in det sista skiftet idag. Sedan är det bara att glömma det här året och se fram mot skogsarbetet och nästa vår.

Kommentarer är stängda.