Plaskvinterns återkomst.

Det har varit riktigt fint skogsväder en tid men i går blev det dåligt. Förmiddagen gick ännu an men på eftermiddagen så började det regna. Nu ser det ut att bli inomhusarbete fram till tisdag/onsdag då det åter blir litet kallare. Jag tänker inte köra spår på åkrarna så jag väntar hellre. Med direktsådd så är det litet känsligt. Nu då det varit fruset och mycket litet snö så har det varit lätt att köra hur som helst på de oplöjda åkrarna. Plogens återkomst blir allt mer osannolik här hos oss.

Tallarna i skogslaggarna har jag börjat fälla längs med laggdiket och försöker undvika att få kvistar på åkern. Det var så mycket arbete att plocka kvistar före jul att jag hellre sätter tid på att fälla inåt skogen eller längs laggdiket. Det går för det mesta inte utan att använda lastaren som hjälp för alla kvistarna går ju inåt åkern. Då gäller det att komma tillräckligt nära stammen med traktorn. Efter att ha kört sönder en slang till gripen så använder jag bommen och vridcylindrarna för att skuffa trädet. Till all tur har Farma dubbla vridcylindrar men kraften är ändå inte den bästa vid vridning. En tall som lutade kraftigt in mot åkern klarade jag inte av så den måste jag dra tilbaka in i skogen.

Jag måste sätta in en bild  som inte har solsken för det har varit vanligare med tjocka moln nu i januari.

Molnen är så tjocka att det är nästan samma temperatur dygnet runt (under 1 graders variation). Jag vet inte vad statistiken säjer men det känns som om januari månad blivit en varm månad numera. Så nu undrar man om februari och mars skall bli riktigt kalla ?  För säkerhets skull kör jag ut allt som jag fällt genast. Jag har vagnen bakom traktorn och tar med ett lass stock varje dag ifall föret skulle bli sämre. Veden får bli kvar åtminstone vid de stenigare skogsvägarna för jag måste ända köra ut en del i juli – allt ryms inte på vedbacken tillika så vi måste flisa i två omgångar.

Det varma vädret gör att vi har använt ganska litet flis och det borde inte vara något problem om nu inte vintern ännu blir riktigt kall de två månader vi har kvar av den. April börjar redan vara vår och solen värmer ganska bra på dagarna.

Profilbild

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

9 reaktioner till “Plaskvinterns återkomst.”

  1. Det finns ju delar av världen där man odlar spannmål vintertid, för att det inte är alltför varmt och torrt under den årstiden. Vi är väl snart där!

  2. Joo Kurt, jag har redan börjat så råg på hösten 😀 😀

    Skämt åsido, men visst börjar det också komma allt fler höstsådda grödor vilket är bra då de minskar på eventuella näringsförluster under vintern. Övervintringen är dock fortfarande ett frågetecken speciellt utan skyddande snö som i vinter. Här är fälten helt snöfria nu, ser att Nisse ändå har lite vitt på åkern.

  3. Säg den glädje som varar … Det har varit ett par cm snö så att det varit ljust men den har inte stört. Nu snöar det en eländig blid snö som fastnar på allt. Jag tänker bara sitta inne i dag och göra allt som blivit ogjort med det fina skogsvädret.

    Även om det varit bra att köra på åkrarna så tror jag inte nån gröda skulle ha övervinrat speciellt bra i år.

  4. Det var ju ett elände med den här snön. Jag försökte köra ut lite på förmiddan men inte ville det bli till något. Inte såg man så mycket för det var både imma och snö på rutorna (värmen fungerar inte i Zetorn) och altt var insnöat så man visste inte om det var tall, gran eller björk som man greppa. Jag tror det nästan gick på minus det hela. Och hoppas att det fryser nu för annars blir det ett jävla droppande från träna.

  5. Nu är detta inte alls rätt “artikel” att fråga om traktorköp i men undrar om en sån sak om man år 2017 vågar köpa en traktor från början av 80-talet? Det är ju trots allt snart en 40 år gammal maskin. Tillgången till reservdelar kanske börjar vara ett problem eller har jag fel? Om 10 år kanske det är ännu värre? Finns nämligen en hel del intressanta 80-tals traktorer till salu till ganska bra priser 🙂

  6. Valmet och Zetor går åtminstone bra att skaffa, det finns delar till åtminstone dom, om inte i Finland så från Estland. MF kanske också. Om man klarar sig på utländska språk är det inte alls svårt att skaffa, gammalt, bea och billigt.

  7. Jag har bara gamla traktorer. Det beror helt på vilket märke och modell man köper. Våra äldsta MF-65 från 1960 och MF165 från 1970 finns det bra med reservdelar till men jag hörde om en John Deere som de slutade tillverka reservdelar till efter fem år …

    Zetor (1975) och Belarus (1984) har massor med billiga reservdelar i Estland.

  8. MF ett säkert kort! 390:an (-94) och 4355:an (-03) finns det förståss delar till. Även gamle Grållen från
    1955 med dieselmaskin finns allt till. Helt riktigt att skaffar man delarna via Konekesko så blöder kontot,
    men det finns delar utomlands och även t.ex på IKH. Dom här gamla slitvargarna har dessutom inte (peppar,peppar,!) behövt skruvas nästan alls förutom normalt underhåll.

  9. Det finns ju också Ford. 10 serien från slutet av 80-talet med platt tak o golvväxel är nog ett bra val.
    Men dom första i 10-serien med ratt växel kom jag aldrig överens med. Men Ford ska vara med Fords
    egen hytt o inte nån LP-hytt. Reserv delar finns väl nog att fås o IKH brukar både nya begagnade.

Kommentarer är stängda.