Te stoor ledun

Den här sommarens stora byggarbete är ombyggnaden av den stora ladans golv. Dels har det sjunkit i jorden och ruttnat, dels måste golvet sänkas för att den nya (begagnade) tröskan skall rymmas in. Den är nämligen 30 cm högre än den gamla som rymts in med nöd och näppe. Nu står den nya i den varma verkstaden och det är onödigt dyrt utrymme som behövs till annat. Ladan är dessutom ett utmärkt utrymme för maskiner eftersom den har trägolv med en massa luft under. Ingenting rostar i ladan.

Ladan är byggd omkring 1929 av “Moofa” – min farmors far Anders Johan Gustavsson Bosas (1857-1936). Det var en liten gubbe som mest hela tiden hade sin kära snugga (krokiga pipa) i munnen. En gång körde han omkull med kärran så att hela lasset och han själv flög huller om buller – men pipan hade han kvar i munnen.

Då Moofa byggde ladan så fick han utstå spott och spe av byns gubbar: “Kva ska tu me ein slikan täär stoorär ledu til ? Hadd tu tenkt fåå så mytji höö ?” (Vad skall du ha en så stor lada till ? Har du tänkt få så mycket hö ?) . På den tiden var hömängden mycket mindre och gubbarna tyckte det var rent storhetsvansinne med en så stor lada. Men Moofa var stolt över sin fina lada och försummade inte ett tillfälle att säja “Set he i te stoor ledun” (Sätt det i den stora ladan).

Ovan en bild från 1930 då ladan var alldeles ny – inte ens målad röd. Boningshuset som då ännu hade bara en våning var mycket mindre än ladan.

Här ser man ladan (bakom min farmor) några år senare. Den är nu rödmyllad. Ladugården (bakom minfarfar) var då ganska liten och låg. Den finns ännu kvar men med en våning till ovanför. Bodan till höger är riven.

Redan efter kriget behövdes hela den stora ladan och på 60-talet var den smockfull med hö samtidigt som de andra ladorna också var fulla. Före kriget hade vi omkring nio kor men 1945 byggdes den stora tegelladugården och antalet mjölkande ökade till 25. Morsan som var mejerska skötte om dem noggrant och vi hade oftast 1:a klass mjölk. Även efter 1975 då kossorna såldes var ladan i flitigt bruk som förvaringsplats för maskiner. Nu hittar jag ännu saker som fördes ut “ti te stoor ledun” för 40 år sedan.

Ladan är ungefär 8×22 meter och nästan 8 meter hög. Det var stort på den tiden. Inuti har den bindningar (tvärstockar) 3,3 meter över golvet vilket har räckt till för alla maskiner vi haft i 90 år. Bara den nya tröskan SR2055 är för hög. Det var inte illa planerat av Moofa i slutet på 1920-talet.

Fönsterändan är upplyft och har en cementbalk under mitten redan så nu är det den andra ändans tur. Det gamla golvet från 1930 består av två lager bräder med ena brädan under springan mellan de övre så det är alldeles tätt. Utanpå det golvet satte vi på 70-talet ett lager med två tums blankor så golvet är nu 10 cm tjockt. Det är annars bra men på ett ställe innanför dörren har det ruttnat och satt sej omkring 15 cm. Nu tar jag bort golvet nästan helt och skall gjuta tre cementbalkar längs husets väggar och i mitten.

Om man ser efter noga i kanten på det upptagna golvet så syns de tre lagren med golvvirke. Väggarna är mycket glesa som de skall vara i en hölada men nu kommer det en hel del drivsnö in på vintern. Jag skall täta väggarna men då måste jag också sätta in fönster så ladan inte blir helt mörk. Golvet tänkte jag få upp de närmaste dagarna och sedan skall det grävas diken för cementbalkarna. Jag tänkte beställa färdig betong om jag hittar nån bil som kan lasta av den 10 meter in i huset.

Det är arbete inomhus i skuggan men idag var det ändå för hett. Men till Johanni skall det bli kallt och regnigt (förstås) så man behöver bara härda ut ett par dagar till …

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

5 reaktioner till “Te stoor ledun”

  1. Annars hade det väl inte varit allt för omständigt att svetsa ihop portalbalkar och bulta fast i tvärstockarna från ovansidan och sedan kapa bort lämplig bredd i mitten. Man hade inte behövt fixa fler än att tröskan rymts in, kanske två hade räckt? Men det kanske inte var ett alternativ?

  2. Nä, jag måste i alla fall ta upp golvet för mittbalken under golvet har ruttnat. Och så har alla stenarna under väggarna sjunkit in. Leran håller en tid men efter 90 år så har stenarna sjunkit ca. 40 cm. Eftersom jag måste gjuta balkar under golvet och väggarna så kan jag lika väl sänka golvet 30 cm innan jag slår det tillbaka. Jag misstänker att jag måste förnya en stor del av de 20 stockarna under golvet. De är hårda på sidorna men troligen rötskadade mitt under golvet där det sjunkit in mest.

  3. En tanke bara.
    Visserligen är det en gammal lädu, men ändå, kunde du tänka dig att förbättra “fuktbalansen”, dvs. försöka få det torrare under golvet med det samma som du menar att öppna och förnya?
    Ett lager grus, kanske 3-4 cm utanpå jorden. Men det kanske du inte nänns med.
    Att sätta in några luftrör som öppnar sig nertill under golv för ersättningsluften och för frånluften drar du några luftrör från golvets nedre kant uppåt och fastän ut genom väggen möjligast högt. (självdrag).
    Jag antar att du inte vill spendera på att sätta in någon “kam” av dräneringsrör på golvet från vilket du sedan för upp och ut via kanal med en liten sugfläkt.
    Antar att det lädugolvet har ruttnat och satt sig för fuktens skull. Saken blir ju kanske inte bättre om du sänker golvet.
    Du kan inte tänka dig att sänka bara 65% av golvet från gaveln så att det täcker ännu långsidans lädudörr. Och sedan radar du tingestar och material som är i vägen för byggnationen på den gamla, ännu blivande ändan, som är högre upp. Och fixar den ändan senare när lusten kommer på.

  4. Jag har redan grävt ned nya dräneringsrör 40 cm under den gamla nivån. Jorden under golvet skall tas bort (mest hösmolk) till 30 cm djup. Då blir det lika mycket luft under golvet som förut. Det är alltså helt öppet under golvet åt all sidor så det ventileras grundligt. Stockarna under golvet är stenhårda utom mittbalken som legat på jorden men den kommer helt bort. Ladan står alltså på lerjord som håller bra – men inte i 90 år. Stenarna under stockarna och väggarna har långsamt sjunkit i jorden. För ca. 40 år sedan lyfte vi upp hela ladan och placerade ca 30 cm träkubbar under ladan men stenarna lyfte vi inte upp.

    Ena ändan på ladan (där fönstren finns) har redan en mittbalk av cement och är mycket stabil. Nu skall andra ändan få bättre grundbalk. Jag sänker inte hela golvet i ladan utan bara tio meter från änddörren där vi kör in tröskan. Resten av golvet (12 meter) får vara som det är. Tanken är att ventilationen inte skall bli sämre under golvet. Det är bara grundstenarna som skall få en sula av cement ca.70×30 cm med fyra 12 mm betongjärn i bottnen. Den sulan blir tio meter lång så den bär säkert bättre än de nuvarande stenarna som är direkt på leran.

    Jag tror att golvet på det lägsta stället har ruttnat uppifrån för det har regnat in genom änddörren och så har man kört in traktorer med snökedjor och då snön smält så har det runnit vatten ner mellan de tre lagren. Dessutom har drivsnö kommit in genom de stora springorna. Ibland har vi haft 20 cm snö inne i ladan. Men springorna skall tätas och ett nytt lager brädfodring spikas utanpå.

    Sist och slutligen är det bara ca. 20 kvadratmeter golv som är dåligt. Resten är helt prima och skall sättas tillbaka. Som jag skrev så är det en mycket torr förvaringsplats och jag tänker se till att den förblir lika bra eller bättre.

Kommentarer är stängda.