14 november, 2018 av Nisse

Stockbädd nummer två

För omkring sex år sedan flyttade jag sågverket till den nuvarande platsen (se Sågverk i den lättare klassen). Då byggde jag tak över det som jag senare byggde ut. I år satte jag upp lampor för det var så mörkt mitt på dagen att man behövde belysning för att såga. Men stockbädden hade ruttnat så nu måste jag byta den. Det var inte prima virke i den utan halvruttna propsar så det var inte direkt någon överraskning. Stockbädden är viktig för man kan inte sätta stockarna direkt på sågen med lastaren nu då jag har tak över den.

Stockbädden måste var på samma höjd som sågen så att man kan rulla fram stockarna för hand. Det började bli omöjligt att få upp större stockar då den gamla bädden fallit ihop. Dagarna är korta så det hann bli ganska mörkt innan jag fick den nya bädden färdig. Den är likadan som den tidigare men på bilden nedan ser man också belysningen (två lysdiodlampor).

Sågverket har varit till stor nytta nu då vi byggde om ladans golv. Trallen vid ingången till tröskans förvaringsplats är specialsågad eftersom det bara fanns plats för 40 cm i ena ändan men 50 cm i den andra. Så jag sågade stockar som var 10 cm i den smalare ändan och 15 cm i den bredare. Trallen måste troligen bytas ut ganska snart eftersom den är utsatt för regn och snö. Vi byggde inte golvet ända ut för det gamla golvet hade ruttnat i ändarna vid dörren. Nu är trallen offervirke och kan bytas ut utan att man river golvet.

Offervirke är oftast underlag som man lägger direkt på jord för att hindra det viktigare virket från att ruttna. Det kan vara sådant virke som inte går att sälja så det är inte speciellt värdefullt. Sulfatpriserna är så dåliga att man hellre flisar virket eller använder det just för underlag.

Nu är byggandet i stora drag över för i år. Vi drog in lilla Zetorn i verkstaden så den kan inte mera fungera som stationär kran (om man kopplar stora Zetorn till lastaren). Verkstadsarbetet står i turen men i går måste jag byta ett lager i flismataren. Det är ju ännu ganska varmt så man frös inte ihjäl men litet harmade det att jag just hade fyllt på med tre stora skopor flis. Till all tur hade inte lagerkåpan gått sönder utan jag stängde flismataren då det hördes oljud från lagret. Då gick det att byta lager utan att skyffla bort flisen. Och så börjar man ha erfarenhet av att byta lagret som går sönder ganska ofta. Det är nog litet underdimensionerat. Till saken hör förstås att jag förlängt skruven med två meter vilket gör att skruven arbetar tyngre.

Etiketter: ,

18 svar till “Stockbädd nummer två“

  1. Peik skriver:

    CAPTCHA-koden tycks vara helvild idag….

  2. Nisse skriver:

    Det är ett problem med skräpposten. Man måste helt enkelt ha nånting som stoppar den. Det finns också andra system som inte använder CAPTCHA och vi kunde pröva dem – om nån hinner installera dem …

  3. Peik skriver:

    CAPTCHA är helt okey bara den FUNGERAR som det är meningen. I dag åt den först upp min ursprungliga kommentar, men lagrade den tydligen ändå i någon cache, för när jag sedan försökte på nytt, så påstod fanskapet att jag redan hade skickat en likadan kommentar och vägrade samarbeta. När jag försökte tredje gången med samma innehåll men förändrad ordalydelse, så bad portvakten att jag skulle sluta spamma och fjärde försöket slutade med att jag ombads aktivera java-script i min browser. Då gav jag upp för den gången…

    I den försvunna kommentaren ställde jag mej bara litet frågande till hela idén att använda vanliga enkelradiga kullager i en installation där det förekommer stora axiala krafter…skulle inte t.ex. ett koniskt rullager vara mycket hållbarare?

  4. Nisse skriver:

    Mjoo, jag undrar om det är näthotellet som krånglar ? Vi har ibland så långa svarstider att Firefox påstår att ”adressen kunde inte nås”. Så det kan helt enkelt vara så att din kommentar ger time-out. Din senaste kommentar kom i två likadana exemplar.

    Vi skall fundera på var vi i framtiden kommer att ha Bondbloggen installerad. Man kan flytta den vart som helst ganska enkelt. Jag har flera WordPress i min egen datamaskin och de fungerar bra. Ett yttre näthotell ger kanske bättre åtkomst – ifall det fungerar som det ska.

    Ifråga om lagret så är det just det som vi funderat på (koniskt rullager) men jag borde hitta ett med samma dimensioner som det nuvarande så det är lätt att byta. Och så skall det vara ett standardlager som man lätt får tag i – jag har tröttnat på all sorts speciallager som det är ett litet helvete att hitta. Till exempel de lager som fanns på den engelska tallriksharven. Nu har jag bytt ut dem till vanliga standardlager men det blev en hel del arbete att ändra på alla fästen (8 st.).

  5. Micke skriver:

    Ett tips Nisse, XHP222 så slipper Du leta lager! När jag skaffade MF:n -94 krävdes denna smörja och har använt den sedan dess i alla smörjbara lager och inte bytt ett enda lager eller knutkors sedan dess. I torken, ja, med permanentsmorda lager i elmotorerna. Dyrt är det men så dyrt att det blir förmånligt i längden!

    Vad beträffar CAPTCHA koden och övriga tvivelaktiga sätt som HSS-media använder som identifiering, som t.ex facebokkonto
    krav i ÖT för att delta i debattforum. Sista tiden har ju varit ett jäkla hallå med nämnda some med fejkade och falska adresser. Jag undrar jag om detta mediaföretag har ngt slag av storhetsvansinne alternativt mindervärdekomplex?! Större medier som t.ex Iltasanomat fodrar inget sånt alls trots att hackerhotet torde vara det mångfaldiga!

  6. Nisse skriver:

    Jo, molybdendisulfid är en bra smörja. Inte är det så fasligt dyrt – 7 euro i Motonet i Borgå. Jag har använt det i skogsmaskiner eftersom det klarar låga temperaturer. Men Peik har nog en poäng i att kullager inte är lämpliga där axialkrafterna är så våldsamma som i en flismatare. Man har hört att flismatare har tryckt ut tegelväggar om skruven stoppat. Utväxlingen är enorm så krafterna blir också enorma i axelns riktning. Och då är koniska rullager rätt lagertyp. Jag har bara varit så slö att jag inte orkat byta dem – speciellt som man kan köpa reservlager i varje butik.

    Det är enligt min mening rent vansinne att logga in via Facebook med tanke på deras svinaktiga rykte (som bara får nya skandaler – senast i går). Jag undviker Facebook som pesten men måste vara med på grund av Bondbloggens konto där. Google är inte mycket bättre för den delen. Jag söker på nätet med DickDuckGo.

  7. Micke skriver:

    Har inte Facebook och kommer inte att gå med heller för jag anser det vara största ”dyngkanalen” man kan hitta och orsaken till mycket illamående speciellt bland unga. Gör ju förståss att jag inte har tillgång till ÖT:s kommentarer men bättre så. Dessutom är jag så konventionell att jag anser att en telefon har man för att nå folk och nås via samtal och sms. Allt annat är oväsentligt. Därför har jag en CAT som tål 3m vattendjup, kan släppas från lika hög höjd, batteriet håller så länge vid normal användning att man glömmer ladda, men framförallt har den en hör- nåbarhet som överträffar det mesta. T.om mitt på Finska Viken. E-posten kan jag läsa och ut på nätet slipper jag varsomhelst men det tar lite längre tid än med en ”smartis”. Hållb arheten är inget att anmärka på för den är inne på sitt 7:e år utan några som helst reparationer eller batteribyten. Kameran är ingen höjdare, men fullt tillräcklig om jag vill fotografera t.ex en reservdel och skicka vidare för beställning. Lins och display av pansarglas och orepade hittills. Displayen liten, lampan stark och kan användas länge pga batterikapaciteten. Klumpigare än en smartis och en ringsignal som låter som en backande lastmaskin (tror Per blev offer att höra den när vi var till Estland) men det viktigaste: Den fungerar alltid!

  8. per skriver:

    Jag har en riktig backande lastmaskin(traktorgrävaren) som ylar i 108 decibel när den backas ur lidret kl 7.30 på söndags(månskensbonde) morgonen och väcker hela byn. Borde vara en knapp så man kunde stänga av.

    Har haft bergvärme nu i två år och 50 inbesparade vedarbetardagar. Sytnings och bastuved görs nog ännu men det gör 85åringen bara han får det hemkört så kapar och klyver han själv. Läkaren gav honom körkort i fem år till för annars går det inte att komma sig till älgjakten. Har hört om en och annan som bränt sitt körkort i kuggfrågor i läkarundersökningen. Han var osäker om han kunde namn på alla ministrar men alla kungar från och med 1400 talet kunde han. Kan också komma frågan man skulle visa visarna på en klocka när den är tio före två. Inte lätt att åldras i det här landet inte.

    Var på en kurs på kungvägens abc Gammelby öster om borgå och träffade en riktig åkare. När han var 15 år körde de mjölkkannor till mejeriet tre timmar med en två axlad bil och sedan på med bakar och virke resten av dagen. Nu som typ 75åring så hoppar han in åt sina söner och kör fortfarande virkesbil. Stort.
    Kompetenskurs för tungtrafik. Fem dagar vart femte år. Kurs för chaufförer såna som inte gjort något annat än kört hela sitt liv.

  9. Nisse skriver:

    Vad är det för idiotiska kuggfrågor och vad har de med körkortet att göra ? Sådant har jag inte hört talas om ens. Senast jag var på läkarundersökning för körkort var det bara frågan om ifall jag såg nånting och det gjorde jag inte – utan glasögon. Men med -10 glasögon så ser jag bra. Så det står att jag måste ha glasögon vilket är helt sakligt för jag ser bara 20 cm utan … Inte har jag en aning om vad ministrarna heter utom den där fjanten som är statsminister – det börjar åtminstone på S tror jag. Det går riktigt bra att köra bil ändå.

    Töntar.

    ABC i Gammelby kör jag förbi ganska ofta men det är minst 10 år sedan jag varit inne i det eftersom jag har Teboil-kort. Vi får rabatt i Lappträsk bränslering. Byråkraterna stiftar regler så att andra byråkrater skall få jobb (och plocka oss på pengar).

    (Klipp av ledningarna till ylaren … Det gjorde jag på Volvon som gnällde hela tiden.)

  10. Nisse skriver:

    Jag såg i går kväll på Skavlan vars gäst var EU-kommissionären Vestager som har hand om konkurrensfrågor. Hon är tuff och har sagt att Facebook hotar demokratin så det kan bli miljardböter om de inte börjar bete sej som folk. ”Dyngkanal” är en bra definition men man kan lugnt sätta in Twitter i samma kategori. Och så sparar man massor med tid genom att inte följa eländet …

    Min Moto G3 som redan börjar ha något år på nacken har annars fungerat bra men börjar tappa signalen då jag ligger under en bil i verkstaden. Det värsta är att den påstår att det inte finns något SIM-kort förrän jag stängt av och startat om den. Den bästa telefonen (att prata i) är fortfarande den vikbara Samsung som jag köpte för 100 kronor men den har bara 2G och det plockar dom bort.

  11. per skriver:

    Min jobbgranne har satt finlands utmärkta skogsskötsel på världskartan och ”skådespelaren” tar i lite till.
    https://www.youtube.com/watch?v=YvlYnHqhkuo Ni kan blunda till ca 3,20 och lyssna själva.
    Vi minns ännu med fasa hur senaste sommars skogsbränder ställde till det !

  12. per skriver:

    För någon månad sedan uppmanades bönderna här på bondbloggen att alltid ha ratt på sin tröska(skördemaskiner) pga utebliven gps signal. Det kom betydligt fortare än väntat ”försöket” Diskussionen går vidare.

    Plötsligt är ett flertal partiordföranden ut och lovar guld och gröna skogar om andras skogar och försöker ta snabba miljöpoäng.

    Minns jag rätt släpper värdens åtta största fraktrederier ut mer avgaser tillsammans än alla bilar tillsammans på denna planet. Det blir samma formel som brist på rening i östra finskaviken och mommos vessa långt in i skogen.

    Dieseln kommer aldrig att försvinna men nu är nog dieselpriset lite för högt i förhållandet till bensin.

  13. Johnny skriver:

    Kommer lite från ämnet…. Hade en intressant diskussion om lantbrukets framtid, jo jag vet vilket framtid. Om gården ska existera i framtiden så måste den växa. Även stort blir litet i framtiden eller blir det tvärtom att minst blir störst. Problemet med att växa är förstås att om man vill köpa 10 ha prima åkermark så handlar det om närmare 150 t €. Återbetlaningstiden blir 50 år i runda drag men lånetiden blir kanske 20 år i bästa fall. Att arrendera tillskottsmark så handlar om 400€ / ha. Christoph Trerier sade (tror han hette så). Då det finns ett hot så finns 3 alternativ, fäktas, fly eller spela död. Tror det sistnämnda kräver minsta resurser , stress och anstränging.
    Problemet med dagens Lantbruk är att det borde finansieras med annat arbete för att utvecklas. Utvecklar man inte så försvinner man, med en viss fördröjning. Ett annat problem är förstås de yngre som ska fortsätta och jag tror att många av de inte går med på att jobba dubbelskift för att få en lön.
    Hur som haver så tycker jag att vi måste börja jobba för att få ner arrendepriserna och även jordpriserna. Om lönsamhetskofficienten visade 0,0 i år på spannmålsgård. Dvs 0€ timlön och 0€ ränta för insatt kapital. Vi har ett högt spannmålspris, visserligen var inte landets medelskörd så bra.

  14. Micke skriver:

    Största felet med lantbruket idag är att man inte tänker affärsmässigt utan ideologiskt. Största delen av jordbrukarna säljer inte produkter utan överlåter dem. Köparna bestämmer priserna and that´s it. I tiderna bildades andelslag för att producenterna inte skulle behöva stå på torget och komma hem med hälften osålt. I dag lever andelslagen sitt eget liv med börsnoterade marknadsföringsbolag och råvaran (producenternas produkter) blir ett prismässigt problem i kvartalsrapporten. En del producenter är tillbaka på torget idag och det fungerar säkert ända tills alltför många är där och mängden som hamnar på ”dyngstoen” växer.
    Arrendepriserna och markpriserna är det ju ingen annan än odlarna själva som trissar upp. Johnnys räkneexempel stämmer säkert rätt väl men lägg även därtill att markpriserna ska betalas med skattade pengar och det förlänger kalkylen ytterligare med ett decennium. Då den dagen kommer att hela rasket ska avyttras ska skattebjörnen ha 34% kapitalskatt på det som redan är skaffat med skattade pengar! Stöden mäts även de ut i båda ändarna. Dels med sämre produktpriser och i andra ändan med dyrare förnödenheter.
    Att ha ett lönearbete för att ha råd att vara bonde fattar jag inte riktigt, men alltid har det fungerat så att ju mera man pinar bonden dessto mera producerar han/hon. Belyser ganska bra vad en riktig krutgumma som hade två halvtidsjobb och dessutom kor sa: ”Di pratar om ti va utbränd, he e ju modernt, men ja tycker att ja känder me mest uppbränd”!

  15. per skriver:

    Bättre vore nog att få upp produktpriserna, att betala vad det kostar! Alla andra får ut sin del i kedjan(lön och semester mm). Skulle jordpriset sjunka så får man(bonden) inget säkerhet så blev bankerna ännu försiktigare med utlåning och därmed slut på utveckling.

    Nya storskiftesfunderingar är ett led i utvecklingen. Måbra kurser i all sin ära men med hyfsad lönsamhet ger också ett visst välmående.

  16. Johnny skriver:

    Håller med om att producentpriser måste upp. Speciellt på djursidan. På spannmålssidan kan vi nästan inte önska högre priser. För en gångs skull så får vi lika som i. Tyskland. Men ändå visar lönsamhetskofficienterna 0,0. Då måste det vara på kostnadssidan det är fel?
    Får vi upp producentpriser så stiger kostnaderna som följd så man kan undra om vi slipper ur ekorrhjulet nån gång.
    Det börjar bli med åkermark som med ekonomin i världen. Man har ett konstgjort värde för att rädda eget skinn. Jag tror i af att vi har ett sundare Lantbruk med lägre åkermarkspriser.

  17. Micke skriver:

    Det scenario som Per beskriver med sjunkande säkerheter hände ju de facto i Danmark under 70-talet när jordpriserna föll kraftigt och samtidigt då drog med sig säkerheten för lantbruksbyggnaderna. Var inte ens värda brädfodringen! Då drog bankerna öronen åt sig och var inte alls blyga att begära åtskilliga bönder i konkurs. Räntorna på lantbrukskrediter for i skyn.
    Vad spannmålspriset beträffar så är det ju välkommet och behövligt med en förhöjning, men tror inte det varar länge efter nyår av två orsaker. Den första är att ingen produkt kan stiga med nästan dubbelt i pris
    under några månader och hållas där om inte användarnas produkter (djurböndernas) stiger i motsvarande3 mån. Andra orsaken är att trots att givetvis torkan är en stor anledning till att priset stigit, men även en viss spekulation i väntan på ännu högre priser. Vid lillajul ca slutar pälsdjuren att dra undan korn ( ja, dom äter rätt mycket spannmål rävarna) och efter nyår är stödpengarna på upphällningen. Troligen kommer mycket spannmål ut på marknaden i januari-februari och då faller priset. Hur mycket vet väl ingen. Vi har ett visst facit i hand sedan (tror det var 2007) man i misstag hade två skutor att lasta på samma gång i Vasa. I tre dagar betalades 250€/ton för korn. Följande höst kom ingen spannmål nästan alls ut på marknaden, gubbarna hade 250 i minnet, och priset steg till 175-180€/ton där det stannade i december. I mitten av januari sjönk priset till 95€/ton och höll till hösten. Resten vet vi.
    En sak som dock kan få teorin att vackla är att denna gång fick inte foderindustrin in ”prissaboteringsbåten” från Gotland på grund av torkan strax innan vår skördesäsong och Ryssland missade för dem. Också det factum att hela Europa mer eller mindre lidit av torka kan ju spela positivt in på prisbilden. Tror ialla fall att
    det som talar mest för ett sänkt spannmålspris är nog att animalieproduktionen inte kompenserats.

  18. Christer skriver:

    Precis Johnny, i långa tider har det hysts förhoppningar om en lysande framtid för jordbruket men det sitter hårt åt. De gånger priserna går upp på våra produkter så stiger priset på förnödenheterna minst lika mycket. Det kom just ett meddelande om gödselprisförhöjning………..

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy

*