1 april, 2019 av Nisse

Gå ut i skogen !

Det är ju en fråga som diskuteras ständigt: Gallra eller inte – och hur. Men det viktigaste är enligt min mening att inte bara sitta och diskutera tidig eller sen gallring, 10 år, 20 år eller något annat schema. Gå ut i skogen och se hur den ser ut ! Man märker genast om och var det behöver gallras och hur.

Man kan börja med de helt klara fallen. Om en massa björkar piskar topparna på granungskog så är det bara att gallra bort björkarna (eller granarna i det fall de är riktigt dåliga). Om ungskogen börjar se ut som långa pålar med en liten tofs i översta ändan så är det också tid att gallra. Men då är det känsligt med vad man gallrar bort. Tät ungskog blir ytterst känslig för stormar och snöbrott då den gallras. Så man måste fundera på hur man gallrar – eller så väntar man tills det är dags att ta bort stock.

Täta bestånd är ett stort problem om träden är likadana allihopa. Om vissa träd börjar breda ut sej på andras bekostnad så är det inget problem för dessa kan man lämna kvar eftersom de är livskraftiga. Då plockar man bara bort de svaga innan de dör av sej själva. Det har visat sej att starka träd klarar sej ungefär lika bra oberoende av gallring eller inte. Man gallrar bara för att en del av de svaga inte skall gå förlorade.

Jag brukar lämna kvar randträd enbart för att skydda de andra som har svagare rötter. Jag lämnar också kvar alla skräpträd där det blir öppningar som inte har småskog bara för att hindra att gräs kommer in för då tar det lång tid innan skogen förnyas. Vi har åtminstone sådana jordar att gräset lätt växer upp till ett par meters höjd. Men finns det granplantor så brukar de klara sej ganska bra över 50 cm höjd. Björk är också effektiv mot gräs för den växer snabbt och fungerar som pump som tar bort allt vatten runtomkring. Så röj nu inte bort sly förrän granarna blivit tillräckligt stora.

I storskog som är tät gäller det att hugga upp den så att det kommer in ljus för annars blir det ingen föryngring. Vi börjar ofta från norrsidan så att inte gräset kommer före granplantorna. Det brukar komma granplantor 20-30 meter in i storskogen om det kommer in ljus under de stora kronorna. Då kan man hugga vidare en lika bred remsa efter ett antal år.

Men allt är bara teorier och det viktigaste är att gå ut i skogen och se efter hur det ser ut i verkligheten. På sina ställen går det inte att köra ut på grund av stora stenbackar eller mossar så man får ställa huggandet efter möjligheterna och strunta i teorierna där de inte går att tillämpa.

De här granarna har växt i ogallrad skog – det blev två 58dm svarvstockar + 2 vanliga stockar !

Etiketter:

7 svar till “Gå ut i skogen !“

  1. per skriver:

    Räknade kort med brorsan när någon partiledare föreslog att 35000 ha åkermark borde planteras.

    Två röjningar 40+80 m3 + slutavverkning 200 m3 ha= 320 virke på 80 år 11700€ brutto.
    I stöd på fortsatt åker med nuvarande nivå 37000€. Gräset gav tjugotusen mer oplacerat. Åkern är beredd på snabbstart vid kris i värden. Nu i valtider har det hotats med fastighetsskatt på skog och jord igen.
    Tillbaka till åkerplanteringen nu i digitider så kanske plantorna går att märka in och gräsklipparen för klippa gräs runt plantorna för sommaren, soldriven så kart.

  2. Bond77 skriver:

    Jo, har inte riktigt förstått varför åkerbeskogning faktiskt existerar i eu-tider… Det är ju mångdubbelt mera lönsamt som åker än skog. Detta om man dessutom räknar ränta på ränta(som man förstås ska göra).

  3. Danno skriver:

    Har följt med diskussionerna kring gallring, speciellt på svenska sidan, antar att det kommer hitåt oxå. Debatten har faktiskt varit ganska intressant tycker jag. Men tyvärr mest för att den belyser nyckelpersoners okunskap med resultatet att det blir lite väl populistisk mantel över diskussionerna.

    Uppskattar när du Nisse belyser gallringen från ett mera kontinuerligtillväxt synvinkel.
    Frågan är då hur stora är ”luckhuggningarna” till ytan normalt?

    En intressant synvinkel var att börja från norr vilket jag inte har egentligen beaktat i sammanhanget men är verkligen en värdefull aspekt i sammanhanget. Efter som man kan komma undan helt med gräsproblemet kring de nya plantorna.

    Idkar ni endast självföryngring? Jag försöker flytta tallplantor till platser där det blir ”naturliga” luckor eller för mycket gran.

    Till per: beskogning av åkermark är helt förkastlig. Har fyra huvudorsaker till mitt påstående och du nämnde det första. Skog går inte att äta, produktions nivån är väsentligt mycket lägre (även i mängd cellulosa ifall man odlar hampa på ytan) och åkermark kan binda mycket mer kol än skog oberoende av vad man odlar bara metoderna är de rätta.

    Fastighetsskatt på jord och skog är nog en väldigt knepig och komplex fråga vilket borde diskuteras mera. Nämner det inte mera i det här skedet men kanske för någon Bondbloggare att lyfta upp hur det var då det begav sej?

    Med uttrycket åkerplantering berör du en väldigt intressant sak, nämligen agroforestry tankegångarna.
    Jag understöder tanken som EU och FN har att åkrarna skall beskogas men inte på det finska sättet utan på det Franska. Nisse tycker jag att bra skulle kunna anamma metoderna och vinna på det?
    Per du nämner gräsklipparen och jag tänker mej får, de har typ samma automatiska funktion bara de blir mat och näring för mera gräs och kol inlagring som restproduktion. 😉
    Till saken hör som väldigt många missar med träd på åkermark är att de flesta grödor klarar inte av att ta tillvara på allt solljus och det gör att man bra kan skugga en odlingsmark med ca 25-30% och det kan vara ganska många träd per ha. I princip en fjärdedel av vad en slutavverknings klar skog har för stam antal.
    Den totala produktionsvolymen per areal är då fortfarande en gyllene medelväg (i det här fallet mellan skog och åker). 😀

    Som du skriver Nisse det är ränta på ränta som man behöver beakta. Eller med andra ord snöbolls effekten vs. växthuseffekten.

  4. Nisse skriver:

    Stora luckor bör man inte hugga för då förlorar man ”randeffekten”, dvs. skuggning mot ogräs och självsådd. Luckan kan vara stor men inte bred. Jag brukar tänka efter hur långt skuggorna från kvarvarande träd faller … Helst håller jag mej under 20-30 meter. Men det går inte alltid. Ibland måste man ta bort en hel backe därför att man inte kommer åt att köra annars (vi har en massa stenbackar). Så man får anpassa sej efter platsen.
    Vi har inte planterat alls på de senaste 40 åren. Farsan planterade en bit för ungefär 50 år sedan och det var den sista. Men vi har ganska bördiga marker och ibland får man en matta av små granplantor så föryngringen är inget problem – utom gräset. Därför är jag försiktig att hugga större ytor. Det kommer lätt in högt gräs då som kväver granplantorna.
    Jag tror inte jag börjar beskoga åkrarna. Man vet aldrig hur priserna ändras. Mitt i allt så stiger priset på vete 3-5 gånger … Just nu sysslar jag med att så vall för att luckra upp vår hårda lera efter lång ensidig veteodling. Då vi hade kossor och en massa hö så var leran betydligt mera lucker. Våra lerjordar kräver ganska ofta vall för att må bra.
    (Det var Bond77 som skrev om ränta på ränta)
    Det är problematiskt att räkna för framtiden – speciellt med skogen. Man vet aldrig hur priserna utvecklas och 70 år är en mycket lång tid. Så jag försöker hålla alla dörrar öppna.

  5. per skriver:

    Ibland måste man beundra forskare som kommit till att gräset är grönare på hemmaplan. Borta bra men hemma bäst, gäller bara att förstå och körpå !

    https://www.hs.fi/talous/art-2000006055800.html

  6. per skriver:

    Idag är det årsdag sedan förbudstiden upphörde 1932 men det tar nog ännu några år/generationer innan finnarna har anpassat sig till övriga världen. Vad har det här med bondbloggen och skogen tycker någon men det kokades hejvilt i skogar och dalar innan dess.

  7. Micke skriver:

    Fastighetsskatt på skog, som Per tog fram, är nog redan betald av generationer i form av arealbeskattningen tidigare. Dessutom tillkommer kapitalskatt samt moms vid avverkning. Enligt min mening är det skattat och klart som det är! Att begränsa avverkningar i klimatets tecken är vanvett. Redan i småskolan lärde vi oss att skogen är jordens lungor och jag tror att ju yngre lungor dessto bättre. Gammal utväxt skog binder mindre kol ( producerar följaktligen mindre syre som vi ska andas) jämfört med växande ungskog. Den dagen ngn ”klimatforskare” förklarar för mig vilken mänsklig aktivitet det var som fick inlandsisen att smälta ska jag godvilligt godkänna att mänsklig aktivitet kan påverka klimatet och ingalunda jordens cykler kring solen. I fall ngn ger bevis för detta kommer jag i alla fall att ifrågasätta vilken betydelse fosterlandets knappa promille av jordens befolkning har så till den milda grad att vi måste ikläda oss konkurrenshämmande särbestämmelser och vara minst och bäst i klassen!? Miljövård, ja, men klimat och miljö är nog två skilda saker trots allt och miljön kan vi påverka och ju mer dessto bättre!
    Att klimatbeskatta animalieprodukter är ju att ta bort en massa gräsareal som också binder kol/producerar syre (källa:fotosyntesen) . Och vad ska vi göra med de marker som helt enkelt inte går att odla annat än gräs på?
    Nej, lyft istället fram vårt lant- skogsbruk som syreproducenter som sänker kol, höjer BNP, samt mättar munnar på ett hållbart sätt, men när man tagit del av vissa debatter senaste tiden är det bara att konstatera: Herre, förlåt Dem, ty de veta icke vad De göra!

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy

*