2 maj, 2019 av Kalle

Det senaste från Paris – eller något helt annat

Jag har för mig att när det gäller kläder brukar man tala om att man skaffat det senaste från Paris. Men om det omfattar traktorer vet jag inte och det är egentligen inte heller intressant för det stämmer inte ens.

Hur som helst. Ibland går saker inte riktigt som man tänkt sig, trots att man nog försökt. Den bloggläsare som har bra minne kanske kommer ihåg att jag i fjol vid denna tiden blev snuvad på en begagnad Maxxum som jag hade för avsikt att handla. Efter det har jag hela året letat med ljus och lykta efter något lämpligt fynd, men svårt har det varit. Ingenting har egentligen lyckats uppfylla mina önskemål.

Men kanske vi tar hela storyn i sin trista helhet. Jag har ju många gånger skrivit om min princip att varje maskin jag köper skall kunna betalas på åtta år och sedan bytas bort efter tio år. Det har kännts lämpligt och hittills (läs fram till ca 2014) har det gått bra. Efter det började kräftgången. Min Valtra köpte jag ju ny 2002 och den skulle således bytas bort 2012, eller åtminstone ersättas med en ny traktor då. Så var planen. Så gick det inte.

Lönsamheten har ju inte precis givit upphov till några dur-toner på många år, och redan 2012 syntes det vart det var på väg. Så något traktorbyte blev inte av då. Nu har jag hankat mig fram med gam-zetorn på 60 hästar och Valtran med 105 i snart 20 år. Zetorn är ohjälpligen för liten och med två chaufförer i huset blir logistiken lidande med bara en traktor. Älsta dottern får sitt traktorkort om någon månad och blir ju då fullvärdig förare. (Herregud, vart har tiden gått – hon var ju fem år när första Bondblogginlägget skrevs)

Detta gör att nån form av ”ny” traktor behövdes. Att fundera på en fabriksny är inte att tänka på, 80-90.000 euro amorterar man inte på 8 år, dessutom är jag inte helt tänd på dessa nya CanBus baserade digitala underverken utan håller mig gärna mer i varmansklassen.

Begagnad traktor är svår att hitta. Kriterierna var ändå inte speciellt hopplösa:

Det skulle vara en Valtra, JD, MF eller möjligen en Zetor, cirka 120 hk, under 5000 timmar och priset under 30.000 euro. Sånt finns inte. Dom som kostar passligt är körda närmare eller över 10000 timmar och om timmarna är låga och priset bra kommer dom aldrig ut på nätet, utan man borde tälta utanför traktoraffären för att hitta dom.

Sen gick det som det gick, nämligen som det absolut inte skulle gå. Varsågod, säg hej till gårdens nya häst:

Det blev precis just det det inte skulle bli – Case

Det blev en Case 845XL av årgång 1990. Lite patetiskt att denna traktor var 12 år när den nyare köptes men ibland blir man offer för omständigheterna. Känd historia och känt säljare (förra ägaren) lite timmar (4100) samt hyfsat pris gjorde sammantaget sitt och nu har vi då oss en Case – trots alla löften om att inget sånt vidunder skulle komma in mellan grindstolparna efter två synnerligen plågsamma traktorförsök på nittiotalet. Dock charmar jag mig själv med att säga att denna är tysk, dom två jag hade var engelska. Få se sedan om det spelar nån roll. Dessutom är det möjligt att närma sig denna med ett verktyg i handen utan att datorn väser hotfullt, något som är nog så värdefullt i dessa tider. Det är ju faktiskt helt möjligt att öppna huven på denna och förstå vad man ser. Bara en sån sak.

Tyvärr har den ju ohjälpligt en sak mot sig – här finns inga 120 hk utan dryga 80 och det betyder ju nog att även denna ohjälpligen är för liten, men såmaskinen borde den kunna dra och det torde vara tillräcklig hjälp i vårbruket. Så nu då med två dragare och två chaufförer hoppas jag att logistiken skall löpa så vi får så i ro.

Sådär i övrigt sliter gården med tekniska problem på andra fronter, men det lär väl bli en egen blogg vad det lider. Nu skall vi vänta på värme i jorden och förhoppningsvis lite vatten (eller snö – bättre än ingenting)

.

8 svar till “Det senaste från Paris – eller något helt annat“

  1. Bond77 skriver:

    En driftsäker rackare, men högt ljud i hytten och jobbig växellåda om man byter riktning ofta. Blir två spakväxlingar för varje gång eftersom den går långsammare bakåt än framåt om man bara tar på fram/back-spaken. *rolleyes* Även lyftarmarnas infästning i okarmarna var tveksam… Här gled vi runt i 845:an mellan typ -90 och -01…

  2. Micke skriver:

    Inte tror jag det finns någon större anledning till oro över 845:an. Slitstark modell och som sagt tyskbyggd.
    Helt annorlunda konstruktion än Case från ”brittiska imperiet”. Bakbryggan så gott som identisk med 955:an
    så den tål nog en effektökning t.ex med en turbo. Förbättrar dessutom bränsleekonomin kännbart
    Dessutom är 845:an en väldigt populär modell ute i Europa och det finns reservdelar till humana priser.

  3. Nisse skriver:

    Jag tror inte åldern har så stor betydelse för en traktor. En äldre traktor gör ju att man slipper elektroniken (hälsar elektronikingenjören …). Det är en fördel att ha många traktorer så man slipper att byta redskap så ofta och med flera förare är det en nödvändighet. Det är också värdefullt att köpa en bekant traktor. Inte tror jag det är ett dåligt köp inte.

  4. per skriver:

    Kanske att köpa sådd på entreprenad varit ett alternativ. Men det var en bra traktor på sin tid.

    Själv har jag aldrig haft något elektronikfel på mina traktorer men fläkt, fläktmotstånd och generator nog.
    Tex elhydraulisk lyftarmar är oersättlig.

  5. C-H skriver:

    Bara inkörd ! Slitstark och hållbar traktor , gott val !

  6. Christer skriver:

    Nää Per,
    tror inte Kalles dotter lär sig det elementära i traktor- och jordbearbetningsvärlden genom att leja ut jobbet. De ekonomiska lärospånen kanske däremot hade ökat genom att studera fakturorna i stället för att sparka i jorden.

  7. Nisse skriver:

    Det är viktigt att lära barnen grunderna – till exempel att byta olja i traktorn. Mia fick handboken och ett oljefilter och så fick hon ta reda på hur man byter olja i Zetorn. Förstås fick hon komma och fråga. Det satt så djupt att hon ännu långt senare berättade om hur hon fick lära sej att ta reda på saker själv och arbeta självständigt – och olja ned händerna ordentligt. Hon lärde sej också att gräva upp stora tallstubbar med lastaren. Nu sysslar hon med hjärnforskning men klarar nog av traktorer ifall det kniper. De som bara vänder papper och spekulerar på börsen svälter ihjäl om det blir kris.

  8. Johnny skriver:

    Det är en bra traktor! I många åkerarbeten behövs 100-120 hk men nog går det med mindre. Att slippa koppla maskiner sparar mycket och vissa arbeten görs bättre med mindre traktor. In och ut ur hytten undviker man gärna.

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy

*