Nu vet jag varför det är hett i helvetet.

Det skrivs ofta om “den underbara värmen” som kommer men de som skriver har väl aldrig arbetat i solen. Förra veckan var det +30 grader här och jag orkar bara göra nånting utomhus tidigt på morgonen och sent på kvällen. Så därför sitter jag nu inomhus och skriver i Bondbloggen.

Det skulle vara en dag riktigt varmt men så blev det två och tre dagar och idag är vi inne på den fjärde dagen. Jag vägrar gå ut för jag får värmeslag och så verkar det blir kallt och skönt nästa vecka. Det går ännu an att arbeta i verkstaden och tegelladugården är riktigt skön där bredvid.

I början på juni rev jag bort brädfodringen på verandan som var alldeles rutten men förutom en del stolpar verkar den annars vara i skick. På sidorna har den nedersta stocken ruttnat men den är lätt att byta. Isoleringen verkar vara torr. Två stolpar måste bytas men invid husväggen klarar jag mej troligen med att förstärka med en batting (5×10 cm).

Verandan från 1930

Och så märkte jag att jag 1980 hade slagit en balk av cement under framdelen av verandan samtidigt med att trappan förnyades. Det hade jag glömt bort. Fönsterkarmarnas nedre del är litet dålig men det borde gå att ordna med en ny list som skruvas fast.

Det är alldeles klart att jag måste lägga in plåtar som för ut regnvattnet från väggen både under och över fönsterkarmarna. Också under balkongen behövs plåtar som för ut vattnet.

Balkongen ovanför verandan

Det har varit ett stort problem med balkongen där golvet ruttnar på fem år och den har varit förbjudet område nu i flera år. Man kan inte har virke att ligga ute i regnet. Solen spräcker det och vattnet blir att ligga i sprickorna varvid träet ruttnar. Trä som kan torka upp emellanåt håller däremot i hundratals år. Alltså skall trä under tak. Balkonger och altaner utan tak är rena vansinnet.

Så jag tänkte bygga ett tak över balkongen men det blir ganska stort för den är sex meter bred. Så jag tänkte om (lättjan är alla lasters moder …). Nu tänker jag sätta takfilt på balkonggolvet (med lutning 1:100). Det kan man inte gå på så jag tänkte försöka sätta en balkongmatta utanpå takfilten. Visserligen är det äcklig plast men den syns inte nedifrån och är så billig att man kan kasta bort den (hmm, miljöavfall ?). De har små knoppar undertill så att de torkar upp efter regn. Vi kan åtminstone försöka för sämre kan det inte bli.

Under takfilten sätter jag speciell takfanér liksom på hustaket. Den är 15 mm och borde stöda takfilten riktigt bra. Man måste bara ha ordentligt med underlag. Hur det fungerar i verkligheten får vi väl se. Jag tänker åtminstone inte bygga om balkongen mer i min livstid. Garantierna på byggmaterial som är 20 år (eller 10 …) är rent löjliga. För ett hus behövs garantier på 50 år minst. Men då är förstås firman satt i konkurs flera gånger om redan så också en sådan “garanti” är värdelös. Bara trä och sten direkt från skogen är material som man vet hur länge de håller.

Vi har sågat och sågat (men bara på morgonen och aftonen) så nu börjar det finnas virke. Också de långa stockarna har vi lyckats såga även om det behövs extra stöd för 6 och 7 meters stockar. Det går att dra stockarna om de är över 630 cm och inte alltför tunga men det tar tid. Tre och fyra meters stockar går bäst.

Bara det blir litet svalare så skall vi ställa upp byggställningarna och börja med taket. Jag har skruvat fast takplåt i januari men det är inget mot att bli stekt i solen då det är över trettio grader varmt. Så jag vet av erfarenhet varför djävulen ordnade med hetta i helvetet och inte med köld. Nu börjar jag bara längta efter regn för det är mindre eländigt än stekande sol på taket.

Här i veckan så bytte jag också ringar på bakhjulen till MF65 som ju är en viktig traktor i vårsådden. Det är bara den som klarar av att lyfta in gödselsäckarna i tröskhusets andra våning där vi har tratten. Åtminstone tills de förstorar säckarna ännu mer så den inte orkar lyfta dem.

Hjullös traktor

Förra gången jag bytte bakringar på 65:an så gjorde jag ett misstag eftersom jag bytte till begagnade. De hade nu stora hål och sprickor. Man kan vara snål men helst inte dumsnål. Så nu blev det nya ringar – hoppas de håller längre.

Bakhjulen rymdes precis i Ducaton. Men de större traktorernas hjul kan jag knappast köra med den. Vår gamla Ducato från 90-talet var däremot så hög att vi kunde köra hem stora Zetorns dubbelhjul från Mariestad (vid Vänern).

Och så kör vi 40 år till …

Snart är det dags att spruta. De flesta grannar har sprutat färdigt men vi är ett par veckor efter redan med direktsådden. Då blir det ännu större väderproblem. Det får inte vara för vått, inte för torrt, inte för kallt och inte för varmt. Dessutom får det inte blåsa. Så väderprognoserna läses ännu mer än vanligt både för taklagandet och sprutandet.

P.S. Då jag kollade i Bondbloggens gamla inlägg så verkar det ha varit hett också år 2010. I år gick dock vårsådden ganska bra i mulet väder.

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

9 reaktioner till “Nu vet jag varför det är hett i helvetet.”

  1. All nyhetsjournalistik skall ju vara objektiv, då skall man inte heller i nyheterna uttrycka subjektiva åsikter om vädret! Varje grad av temperaturökning över 25 grader ger ju dessutom ökad dödlighet bland utsatta grupper i samhället, då blir det ju rent obehagligt när media trots det uttrycker glädje över varmt väder som dödar!

  2. Det tycks vara nån sorts fras som folk inte tänker på utan kläcker ur sej automatiskt. Värst blir det då nyheterna först berättar om hur dödligheten ökat i hettan och sedan kommer man med frasen ” … och nu får vi höra om det varma och vackra vädret …”.

    Nå, jag är kanske speciellt känslig för värme. Jag har riktigt problem med värme – det flimrar för ögonen och knäna viker sej. Så jag håller mej helst borta från solen helt och har kläder som täcker så mycket som möjligt för annars bränner jag mej. En kylig höst är bäst för då blir jag pigg.

  3. Riv hela balkongen o beställ ett vällutande slätplåtstak på verandan. Sedan om du orkar kan du förse plåttaket med färdiga, plåtade?, underlägg för en mindre balkong på 3x3m?, som du bygger sen senare när du orkar.

  4. Jag har redan beställt ny plåt till verandataket som har en ganska bra lutning. Men jag vill inte ändra på utseendet på balkongen för en liten balkong skulle se fånig ut på den breda verandan – speciellt som balkongdörren är alldeles på ena sidan. Och latmasken säjer åt mej att det är enklast att inte ändra på så mycket utan bara lappa ihop allt. Fast ordentliga plåtar som för ut vattnet från väggen tänker jag satsa på.

  5. Är av samma åsikt angående värmen. 30 grader i skuggan går bra om man jobbar i ett luftkonditionerat kontor och inte behöver göra annat än sitta i skuggan när man kommer hem. Däremot om man har någon form av rörligt utomhusjobb som ska utföras är hettan rena pesten. Jag har konstant huvudvärk under de hetaste dagarna och längtar bara efter kallare väder.

  6. Vi hade åska här i natt och det rensade luften. Nu är det också betydligt svalare. Tyvärr så strök det med ett par datamaskiner. Snabb elektronik är annars bra men den är mycket känslig för åska. Jag har förstås åskskydd men snabb elektronik betyder också att det måste vara otroligt snabba åskskydd som dessutom kan föra ett par tusen Ampere till jord (under en mikrosekund). I jordbruket använder jag hellre elektromekaniska komponentet som mekaniska reläer mm. för de tål mycket bättre litet spikar på elnätet.

    10 mm kom det och det är annars bra men det kan bli spår vid sprutandet.

  7. Håller också med Kurt, ifjol öste jag t.o.m. en skopa ovett över redaktören som menade att det vackra och varma vädret ser ut att fortsätta. Sist och slutligen så erkände han att han heller inte var så värst förtjust i de höga temperaturer vi hade då.
    Men visst, sitter man på veranda typ den Nisse nu reparerar med nåt svalkande kallt i handen går det väl an men går man på åkern med huvudet mellan knäna så känns det rent av oförskämt att prata om skön värme.
    Sen verkar det ok att klaga på regn och kyla även om dom också för nåt gott med sig.

  8. Men tanke på långsiktig byggnadsteknisk självhushushållning, har du Nisse någon gång funderat på att plantera litet lärkträd, alltså bara för eget behov?

  9. Mjaa, jag tycker de ser skräpiga ut. Sedan kollade jag in en undersökning (minns inte var) att lärk egentligen inte är så mycket bättre än fura. Det som håller mycket bra är kärnvirke av fura. Det användes förr till fönster – de som nuvarande idioter bränner upp och ersätter med riktigt skräpvirke som ruttnar på nolltid. Men det är ganska svårt att numera få tag i tätväxt kärnfura. Skogen växer alldeles för fort. Och så skall den ännu gödas ??? Typiskt att det skall odlas skräp – mycket skräp.

    Jag håller mej mera till konstruktiva lösningar på problemen. Trä håller ju i evigheter bara man konstruerar byggnaderna rätt. Och då får man inte lägga det under sol och regn utan det skall kunna torka upp lätt ifall det blir vått. Därav mitt intresse för plåtar som för ut det mesta av regnet utanför väggen. Man påstår också att det behövs luftspalt bakom brädfodringen men vi har sedan 1930 haft brädfodringen direkt på stockväggen (med tjärpapper emellan) och det har hållit bra. Utom under fönstren. Där måste man ha plåtar som för ut vattnet från väggen. Luftspalt är dessutom rena motorvägen för mössen på hösten. Förutom plåtar för regnvatten så tänker jag lägga in nät för att hindra mössen att komma in. Nät och inte plåt för nät tillåter fukten att röra sej. Mössnät och plåtar var det som jag glömde bort vid senaste reparation år 1980. Men då var jag ung och dum :-). Nu är jag gammal och dum …

Kommentarer är stängda.